Bulletin de liaison et d`information
Transkript
Bulletin de liaison et d`information
INSTITUT URD DE PARIS Bulletin de liaison et d'information I WIG ] JANVIER-FÉVRIER 1986 Ce bulletin paraît en français, allemand, anglais, kurde, italien, espagnol et turc. Prix au numéro: France: 25 FF - Etranger: 30 FF Abonnement annuel (6 numéros) France: 120 F - Etranger: 150 FF Périodique bimestriel Directeur de la publication: Mohamad HASSAN Numéro de la Commission Paritaire: 659 15 A.S. ISBN 0761 1285 INSTITUT KURDE, 106, rue La Fayette - 75010 PARIS Tél. : 01- 48 24 64 64 - Fax: 01- 482464 66 www.fikp.org E-mail: bulletin@fikp.org SOMMAIRE EX~CUTIONS, ARRESTATIONS, DEPORTATIONS, AU KURDISTAN D'IRAK REPRESSION AU KURDISTAN IRAKIEN UNE SEMAINE KURDE EN ITALIE RECRUTEMENT DE BOURSIERS ACTIVITES A SIGNALER PUBLICATIONS NOUVELLES DANS LA PRESSE KURDE LA REVUE DE PRESSE EN BREF LES PUBLICATIONS EN VENTE La. 6.i.n de l' a.nnée 7985 a. été maJtquée au KWtd-iAtan d' 1Jr.a.kpal!. une gJr.a.ve dégJr.a.da.ti..on de la. ,!,i.tua.t.ion du MOm de l' horrme. La. va.gue de Jr.épllu'!'.ion qu.i ,!" e,!,t a.ba.t.t.ue ,!,Wt la. popula.t.ion c.ivUe IwJr.de '!'embleJr.a.U êtJr.e une muWte de Jr.epllûa.illu gouveJr.nemen-talu contJr.e l' aMM'!'.<.na.:t pM du PUhmeJr.gM (ma.qu~Md..6 kWtdu) d'un Jr.upoMa.ble du '!'eJr.v.ice de Jr.eMe.ignemenu mU.ita.iJr.e a..i.n..6.ique d'un 066 .ic.ieJr. _ de l' A1r.méede l' A.iJr.a.ppa.Jr.tena.nt au cla.n T.ikJr.ili du PI!.u.£dent Sa.dda.m HuMe.i.n, ~~.ina.t comm~ le 79/70/7 985 daM la. ville de Sula..ima.rr.ya.. Lu a.utOJr.liu a.Wta..ient I!.éa.g.i a cet a.de en tVrJr.êtant a.u hMa.Jr.d 70 ha.blianu de Sula..ima.nya. et en lu exécutant '!'orrma..iJr.ement au l.ie,,-d.it "Hammam .i Na.l.i". Ol!.ga.n~éu pOUl!.pIlote,!,teJr. contJr.e cette tueJr..ie, le'!' ma.n.i6e'!'tat.ioM utud-iiu1.ti.nt..6 Ot1t 6;té v.iole.mmenJ" l!.épJr.-imée..6pa.Jr.le'!' 60Jr.cu de '!'éc.Wt.ité qu.i ont t~é ..6Wtla. 6oule, tuant 6 peA..60nnU et 6a.~nt de nombl!.eux blu'!'u. Sula..ima.nya. 6ut pa-Mée au pe.igne 6.i.n, peJr.qu~.iüonnée ma.~on pa.Jr. ma.-iAon, ..60U..6pIlétexte de l!.ec.heJr.cheJr. de'!' dUeJr.teuJr...6, du pUhmeJr.gM ou de..6 '!'ympa.th~nu de la. l!.u-iAtance kUl!.de. Va.M lu d~tJr..içu de Ka.n-I..6R.a.net A'!'ha.ba.-Sep.i, 720 ma.-iAoM 6U1!.ent dyna.m.it~u, 73 peJr...6onnu a.Jr.Jr.êtée-6 et pa..Méu paJt lu a.Jr.me'!',!,Wt-le -champ. 8 autJr.u pvc..6onnu a.ul!.a..ient été enteJr.Jr.éu v.ivu da.M le c.imeüVr.e centJr.a.l de la. vUle. Ve..6 6a.mUlu enüèI!.U ont été a.pplléhendéu, comme pal!. exemple la. 6a.mUle du Sha..ikh Moha.ma.dQ.a.Jr.a.da.gh.i,pl!.écUc.a.teWt de la. MO..6quéede Sula..ima.ya.. Ce..6 évènement..6 ont '!'U..6clié une gJr.a.nde teM.ion. A El!.bU , le..6 21 et 28 oC~(J.PJt£, du comba.t..6 v.iolenu ont opp0..6é du ma.n.i6utanu kWtde'!' aux 6 OJr.ce'!' gouveJr.nementa.lu, qu.i ont 6a.li a.ppel a l'a.v.ia.üon. 85 KWtdu ont été tuu, lOM du bomba.Jr.demenu, et la. c.ita.deile "Q.a.la.t" de la. ville, da.tant de la. péJr..iode p1r.é~.ique, a. été gJr.a.vement endcmma.gée. Lu j OUl!...6..6u.iva.nt..6, du ma.n.i6e'!'tat.ioM popula..iJr.e'!' '!'e '!'ont déJr.oulée'!' a K.iJr.kouk., Vohuk. et Za.kho pOUl!.pl!.otuteJr. contJr.e cette Jr.épllu..6.ion Muva.ge, tand-iA qu'une gJr.ève généJr.a.le paJr.a.lY..6a.li Sula..ima.nya., lu 8 et 9 novembJr.e. Va.M le même temp'!', lu autOJr.liu .iJr.a.k.ienne..6 p1r.océda..ient a du exécuüoM da.M lu pIl-iAoM d'Abu-GhWteb et Mo..6'!'oul, où '!'ont .i.nc.a.Jr.céJr.u la. plupaJr.t du p1r.~onn.ieJr...6 pol.iüque..6 kWtdu. l - 2 - Ve la m-i.-octobJr.e à. ce jowr., 69 Kwr.de-6 ont Ué paMU pM lM Mme-6 daM la pIt-i.-6on centlta.le de MO-6-6oul. 60 autJte-6 exécuüon).) a.wr.a-i.ent eu l-i.eu daM la pJr-i.-6ond'Abu -Ghulc.eb. daM la. ba.nl-i.eue de Bagdad. PM aUlewr.-6, -6e1.on un corrrnun-i.qué d' Amne-6t1j 1nteJrna.üona.l, entlte le-6 15 et 11 oc.tobJre 1985, de-6 en6ant-6 âgu de 10 à. 14 aM au nombJr.e de 300 (-6elon le).) e-6t-i.mat-i.oM le-6 plU-6 pltudente-6l, ont Ué MJr~té-6 à. Sula-i.man!la et -i.nteMogu au Centlte de VUenüon de).) ReMe-i.gnement-6 mUlia-i.Jre).). VaM le).) j OuM qui ont -6u-i.v-i., le-6 cOJrp-6 de tlto-i.-6 en6ant-6 ont Ué Jretltouvû daM la Jrue, pOJttant de-6 -6-i.gne-6 de tOJttwr.e. Vébut novembJre, la maj OJt-i.té dM en6ant-6 6wr.ent Jrelachû. Le).) autltM (une c-i.nqua.nta.-i.ne 1 ont Ué tltaM6éJrû à. K-i.Jrkouk, où. -il.-6 -6ont actuellement dUenu-6. Ce).) dUenÜoM -i.nteJrv-i.ennent daM le c.a.cfJr.ed'une c.a.mpa.gne menée powr. péna.l-i.-6eJr le-6 6a.mi.Ue-6 dM dÛeJrtewr.-6. Toute-6 lM 6a.mi.Ue-6 ha.b-i.tant le-6 ville).) de la "Jrég-i.on autonome" ont Ué -60mméM de j U-6Ü 6-i.eJr l' ab-6ence dM horrme-6, en Jrempl-i.-6-6a.nt un 6OJtmula-i.Jre adm-i.n-i.-6tJrati.~ CeUe-6 qu-i. compta.-i.ent un dÛeJrtewr. ont Ué MJrêtée-6 et dépoJitée-6 daM le -6ud du pa.!f-6. Powr. la -6eule vUle d'EJrbil, c.a.p-i.ta.le de la "Jrég-i.on autonome", 85 6a.mi.Ue-6 ont Ué MJrêtée).) et envo!lée-6 à. NuqJra.t-Sa.lma.n (à. 250 km au -6ud de Bagdad I. UNE SEMAINE KURDE EN ITALIE RECRUTEMENT DE BOURSIERS Vu 11 au 21 ma.Jr-6 1986 -6e üendJra à. Ven-i.-6e et Padoue une "-6ema-i.ne kwr.de". OJrgan-i.-6ée conj o-i.ntement pair la Faculté dM Langue-6 et L-i.ttéJratuJre-6 étltangèJc.e-6 de l' Un-i.veJr-6-i.té de Ven-i.-6e, l' 1Miltut d'Etude).) InteJrna.ti.ona.le).) de l'Un-i.veJr-6ité de Padoue et l' IMütut Kwr.de, cette -6ema.ine a powr. objeeü6 de pJrûenteJr au public -i.ta.l-i.en le).) Kwr.de-6, lewr. pQ.!f-6, lewr. cultwr.e, lewr. pM-6é et lewr. pJrûent. VaM ce eadJre, une -6éJr-i.e de eon6éJrence-6 et de table-6 Jronde-6 a.wr.ont lieu -6UCCM-6-i.vement à. Ven-i.-6e et Padoue, avec la palrt-i.c-i.pa.üon de nombJreux un-i.veJr-6-i.ta.-i.JrMet j owr.na.l-i.-6te-6 kwr.de-6, 6Jrança.-i.-6et -i.ta.l-i.eM. En pltélude à. la Stma.-i.ne, une expo-6-i.üon de photogJraphie).) "RegMM -6wr. le).) Kwr.de-6" -6' ouvJr-i.Jraà. Ven-i.-6e, où. eUe demewr.eJra un mo-i.-6. Le 19 ma.Jr-6, "LeT Jroupea.u", de YUmaz Güne!l -6eJra pltojeté, et la Sema-i.ne Kwr.de -6'achèveJra pair une 6ête mU-6-i.c.a.le, à. laquelle palrüc-i.peJront .tü eha.nteuM S-i.van et B. Bota.nZ, et de).) gJroupe).) de da.Me et mU-6-i.quetltad-i.:t.i.onnelle. Comme le).) année-6 pltécédente).), l 'ln-6ütut Kwr.de d-i.-6pMeJra, powr. l'année un-i.veJr-6lia-i.Jre 1986-81, de quelquM bowr.-6e-6 de-6ünée).) à. 60JrmeJr de-6 c.a.dJre-6cultwr.el-6 et à. donneJr une -i.mpul-6-i.on au développement de-6 -6c-i.ence).) huma-i.ne-6 kwr.de-6. Ce-6 bowr.-6e-6, d'un monta.nt meMuel de 2 500 F, -6ont d'une dwr.ée de 3 à. 5 aM, -6elon la d-i.-6c-i.pl-i.ne et le C!fcle d' étude-6 cho-i.-6-i.-6. Cette dwr.ée -i.nclut une année de pJrépaJrati.on l-i.ngu-i.-6üque. EUe-6 -6eJront accoJrdée-6 en pJr-i.OJtfté aux c.a.nd-i.da.t-6-6ouha.liant -6e 60JtmeJr da.M le doma.-i.ne de-6 -6c-i.ence).) humeûne).) (l-i.ngu-i.-6üque, h-i.-6to-i.Jre, ethnolog-i.e, -6oc-i.olog-i.e, mU-6-i.colog-i.e, etc.1 ou eneoJre à. de).) c.a.nd-i.dat-6 à. de-6 60Jtma.üon-6 de documenW-i.-6te -b-i.bl-i.othéc.a.-i.Jre et d'an-i.ma.tewr. -6oc-i.o-cultwr.el. - 3 - Le-6 VOSSIERS VE CANV1VATURE do.ivent êtAe dé.p0-6û a.va.nt le 31 juillet, date l.im.ite, à. l' I Mt1.:tu..t KuJr..de, et do.ivent c.ompoJt.teJt lu p.ièc.u -6u.iva.nte-6 : - une lettAe ma.YlU-6CJt.itede Cand.ida.tuJr..e, pJté.c.-iMnt le pJtogJ[anJ7le d'étudu env-iMgé., - un c.uJr..J[.ic.ulumvliae la.c.tiv.itû p.1to6e-6-6.ionneUu et a.c.a.dém.iquu J, - photoc.op.ie du d.iplômu, a.vec. tAa.duc.üon c.eJtü6.ié.e en a.ngla..i-6 ou 6Jta.nCQ..i-6, - une photoc.op.ie d'une p.ièc.e d'.idenilté. lextAa..it d'a.cte de na..i-6-6a.nc.e, PQ.MepoJtt ou c.a.Jtte de -6é.jOuJr.. ) CONDITIONS: Le-6 c.a.nd.idat-6 ne do.ivent pa.-6 bé.né.6.ic..ieJt dé.jà. d'une bOuJr..-6eou d'une a.Uoc.a.üon d' étude-6 d'un autAe OJtga.n.i-6mepubl.ic. ou pJt.ivé.. Il-6 do.ivent -6'enga.geJt à. c.omplé.teJt leuJr..-6 étude-6 un.iveJt-6liabrL6 pu une c.olla.bOJta.üon p.1ta.üque Jté.gul.ièJte a.vec. l' I Miltu.t KuJr..de. MODALITES V'ATTRIBUTION : Une c.orrrn-iM.ion de -6ept membJtu, c.ompo-6é.e d' eMe.igna.n.t.-6 et de c.heJtc.heuJr..-6kuJr..de-6OJt.ig.ina.-iJr.e-6d' ha.k, d' ha.n, de TuJr..qu.ie et de SljJt.ie, exam.ineJta. lu dOM.ieJt-6 de c.a.nd.ida.twr.e. Une qu.inza..ine de c.a.nd.ida.t-6 -6Uec.üonnû -6eJtont c.onv.iû à. PM.i-6, poUJt une -6é1t.ie d' entAeüeM. La. l.i-6te dé.6.in.iüve de-6 c.a.nd.ida.twr.u Jtetenuu -6eJta. c.onnue en -6eptembJte. La. pJt.iOJt.ité. -6eJta. a.c.c.OJtdé.eaux 6e.mmu, a.ux c.a.nd.idat-6 a.lja.nt une bonne ma.ZtA.i-6e de la. langue kUJtde, a.ux c.a.nd.ida.t.6 dé.j à. t1.:tu..la.-iJr.u d'un d.iplôme un.iveJt-6.i:ta-iJr.e et dû-iJr.a.nt entAep.1tenMe de-6 étude-6 de doc.tOJr.a.t, a..iM.i qu' a.ux c.a.nd.ida.t-6 le-6 plU-6 j eune-6 • ACTIVIT~S - Fête RuJr..deà. BJtuxellu. Al' oc.c.a.-6.ion du 30e a.nn.iveJt-6a.-iJr.edu tAu popula.-iJr.e c.ha.nteUJt kUJtde S.iva.n et pOUJt peJtmettAe à la. c.orrrnuna.uté. kUJtde de Belg.ique de -6e JtetAouveJt à. la. veille du Nouvel An, l' I Mütut KUJtde a. 0Jr. ga.n.i-6é. a.vec. le p.1té.c..ieux c.onc.ouJr..-6 de l'Un.ion du TJta.va.illeUJt-6 et Etud.ia.nt.6 KuJr..du en Belg.ique, une 6ête mU-6.ic.a.lele 21 dé.c.embJte de 19h 30 à. 24h., da.M la. -6a.Ue ClM.idge à. BJtuxelle-6. Veva.nt un publ.ic. c.ompo-6é. en bonne pMüe d'A-6-6ljJto-Cha.ldé.eM et d' Mmé.n.ieM et où l'on c.omp:ta.it é.galement de nombJteux Bei gu La. c.ha.nteU-6e Gul.i-6:tan, lu c.ha.nteUJt-6 S.iva.n et XOMO et l ' é.CÂ.ivMn- i oUJtna.l.i-6te kUJtde Mahmut Ba.k-6.i ont pJtûenté. un -6pec.:tac.le c.ha.leUJteux et c.olOJté., mêla.nt mUopé.u tAa.d.iüonnellu, -6ketc.hu et h.i-6tOJt.iettu. Le-6 M-60C.-i.a.üoM kuJr..du et twr.Quu de Belq.iQue a.va..ient tenu à. a.ppoJtteJt leuJr.. -6ouüen à. c.ette -6o-iJr.é.e d 'a.milié. et de d é.tente • - Va.M le c.a.Me du a.pJtu-m.id.i-6 de "Conna.-iMa.nc.e de-6 KUJtde-6", Melle Ana.h.ita. Gha.ba..iame, h.i-6tOJt.ienne, a. donné. le 26 ja.nv.ieJt 1986 une c.on6é1tenc.e -6UJtla. Ré.publ.ique KUJtde de Maha.ba.d au -6.iège dè l' I Mt1.:tu..t KUJtde. Va.M c.e même c.a.Me, d.ima.nc.he 23 6é.vJt.ieJt, C. '~t M: Al.i Ba.ba.k~tt, a.uteUJt ~'un m~o-iJr.e de V.E.A., 1u.i a. pJtuente -6on "Enquete -6UJtRa. depoJt:tation de-6 KUJtde-6 da.M .( 'IJta.k a.c.tuel" • - 4 - La ~ochaine con~ttence publ~que de ce cycle a~a l~eu d-imanche 23 maJt-6, à. 15h, toujo~)., au ).,~ège de l'IMÜ:tu.t, et pOJ/.tvc.a ).,~ "Le)., aJr.U tJr.adilionne~ au K~d~tan". fUe ).,vr:a donnée paJr. M. NM).,vc. Ghaz~zadeh, a.u.teu/t d'un mémobre de V.f.A. ).,~ ce ).,ujet. A SIGNALER * NoU).,ap~enoM avec tJr.~tu).,e le décù de l' é.C'r.~vain pa.tJr.~ote kwr.de Mela He).,enê K~d!, ).,wr.venu le 14 ).,eptembJte dvr:n~vc., à. l'age de 18 aM au K~d~ta.n de SYJt~e. Né en 1901 à. Svc.dê, daM la pJl.ovince de V~aJr.bekbr, U ava~t activement paJr.t~c~pé à. l'~MuMecüon k~de de 1925, conduite paJr. le cheikh Sa:(d de Pbran e.t à. la gJtande Jtévolte du Mont MaJr.at (1921-19301. ApJtù l'échec de cette dvc.nièJte, U ).,'éta.~t Jté6ugié en SYJtie où. U ).,e CO~Ma à. l'action culMeUe. On fui doit notamment de)., étude)., ).,~ la géogJtaphie du Kwr.d~ta.n et -6~ la langue kwr.de. Il avait également édité de.-6 ouvJtage-6 d'.in6oJtmation ).,~ la ).,i:tu.aüon du K~d~ta.n UM~ que, jU).,qu' en 1985, la Jtevue. AGAHI (In~oJtmation). NombJte de ).,e)., ouvJtage)., n'ont pa-6 enCMe pu êtJr.e publ~u. * OuveJttwr.e en décembJte d'un CentJr.e Cultwr.el K~de à. Atc.nhem (Pay).,-&w), en ~uence du mabre de cette ville et de JtepJI.é).,enta.nU de)., ~incipaux. paJr.w politique)., névc.landa.i-6. Financé.. paJt de)., ).,ubvenüoM publ~que.-6, ce CentJr.e doit ).,vc.v.iJt de lieu de JtencontJr.e et d'échange)., à. la communauté kwr.de de.-6 PaY-6-BaJ.,. AdJte).,).,e : KOfRVlSCH CfNTRUM,Homme~~g 115a, 6821 LV ARNHEM, Pay).,-BaJ.,. Tél.. 085 438031. * Le numtto 2 de "L' Appel du K~d~ta.n", pttiodique en 6Jtança..i-6 Su.i-6-6e-Kwr.d~ta.n (CP 2061, 1002 LaU).,anne), e-6t paJtu en déce.mbJte. Au ).,omma.iJtede ce numtto de 16 page.-6 : le Kwr.d~ta.n à. l'ONU, la ).,.i:tu.ation dM demandeuM d' aJ.,Ue en Su.i-6-6e, YUmaz Güney cin~te kwr.de, le Ne.mJtut Vaghi, une 60lie antique, le témoignage de CM~t.iane MMe ).,wr. la ).,i:tu.ation au K~d~ta.n d'IJtan, une intvc.vie.w de KoJtdon NooJtjan -6wr. la Révolte du Mont Atc.aJr.at, et un doc.ument d'Amne).,ty Intvr:naüonal. ).,~ "L'en6vc. de V~aJr.bakbr" • de l'A-6).,ociaüon * MmeJoyce de Wangen-Blau a donné, le vendJtedi 13 décembJte, une con6 ttence ).,wr. "Le)., Jui~)., du K~d~ta.n", au ).,iège de la Société Miat~que à. PaJr.~. * Sobrée de pou~e k~de en R.F .A. Le 25 6évJt~vr: pJtochain, à. 20h, un ouvJtivc. immigJté kwr.de Feq~ Ahmed Jtécite ).,e).,poèm(l.).,au CfubJtaum de)., ASTA-Gebäude)." Uni--6tJr.. 16, Cologne. * PaJr.t~cipation du gJtoupe de daMe et de mU).,ique kwr.de.-6de Sydney au "Mulüc.u.ltwr.ai. Au).,tJr.alia Vay Fe).,üval", qui a lieu le ).,amedi 25 janvivr: 1986. PUBLICATIONS NOUVELLES Qanatê KUJtdo : "TaJt!x.a edebyeta kUJtd!" (Hi-6toiJte de la l.ittélr.atwr.e k~de) tome ~, 118 p., EdilioM ROJA NU, Stockholm 1985. PJtuenta.tion de 21 poète-6 d'ex.pJte).,).,ion )"Man!, commenta..iJte en kwr.manc!, c.aJr.actèJte)., lat~. - 5 - C.i~VlxwZn : "TMâa Kwr.di6tan" (L' hi6to.ur.e. du Kwr.di6tan), tome. 1, éd-ttioM ROJA NU, Stockhoim 1985, 216 p. L 'hi6to.ur.e. de.-6 Kwr.du de.-6 o~igine.-6 jU-6qu'à la 6in de. l'Ftat MVl~nide. (11e. -6ièc.le.), palt le. poète. CigVlxwZn, e.n kwr.de., cMactMe.-6 latiM. H.M. çe.toe.v, "Büyük Ana.yMt SavQ4inda k~tiVl 1941-1945" (Lu Kwr.de.-6daM la G~ande. GuVl~e. pa..:tJc.iotique.), édilloM JINA NU, Upp-6a.la 1985, 81 p. T~aduc.tion twr.que. d'un ouv~age. publié e.n 1910 à E~ivan pM la Se.ction Mménie.nne. de. l'Académie. de.-6 Scie.nce.-6 de. l'U.R.S.S. -6M le. ~ôle. du Kwr.de.-6-6oviétique.-6 au cowr.-6 de. la -6e.conde. gu~e. mondiale.. KVlim HuM.mZ, "KomaJra Ve.moMatik a KMdi6tan" (Ma..ha.ba.d), édillon-!> JINA NU, Upp-6a.la 1986, 113 p. Etude. hi6to~ique. e.n kMmancZ, CaJlactèJr.u latiM, de. l' éMivain kMde. .ur.anie.n K. HU-6a.mZ-6wr. la République. kMde. de. Ma..ha.ba.dde. 1946. KomZte7. Aza.d.zx~zanZ Kwr.di6tan, "TMke.y, a Re.public ~ule.d by tMtwr.e.", KAK publicatioM nO 2, janviVl 1986, 18 p., Lond~u. Un opU-6cule. d' in6Mmat:ion bMé -6Ull.lu témoignagu de. militant-!> kwr.de.-6to~twr.é-6 e.n TMquie.. Fua.d Hama.KhM-6hid, "Ve.t Kwr.di6ka. Sp~ake.t, och de.-6-6diale.ktVl-6 ge.og~a6i6ka -6~idning" (Langue. kMde., la ~épMtition géog~aphique. de. -6e.-6diale.ctu), 21 p., Stockholm 1985.' T~a.duction -6uédoi6e. d'une. étude. lingui6tique. pMue. in~e.me.nt e.n Mabe. à Bagdad e.n 1983. "F~aue.n aU-6 dVl T~ke.i in BVllin" (Lu 6e.mmu o~igina.ur.u de. la. Twr.quie. à BVllin), publication du VépMte.me.nt de.-6 Anna.ur.e.-6 Sociale.-6 e.t Familialu du Sénat be.~linoi6, 32 p., 1985. Ce.t opU-6cule. d'inno~ma.tion 6ait le. point -6M la -6itua.tion de.-6 6e.mme.-6 kwr.de.-6e.t twr.quu à BVllin e.t -6M le.-6 e.xpMie.ncu d'a.lpha.bUi6ation e.t d'intég~ation me.née.-6 pM de.ux école.-6 : HINBUN (Ap~e.~e.) e.t UGRAK (PM-6age.), 6inancée.-6 pM lu autMité-6 bVllinoi6e.-6. DANS LA PRESSE KURDE BERBANG(L'Awr.o~e.), pMiodique. e.n langue. kMde. publié pM la. F édMation de.-6 AMocia.tioM du KMdi6tan e.n Suède., COMaMe. tout -6on numMo de. janviVl 1986 à l'évocation de. la vie. e.t de. l 'oe.uv~e. du -6avant kMde. Q.ana.tê. KMdo, di-6paJw ~écemme.nt (vo.ur. Bulle.tin nO 15). VaM ce. numMo de. 24 page.-6, abondamme.nt illU-6~é, on pe.ut notamme.nt l.ur.e. l' éditMial d'A. Tig~i-6, lu témoignage.-6 de. He.nZ6Z Ce.le.plZ e.t du V~. Ce.~:zd He.ydVlZ, e.t une. étude. du V~. Ke.ma.l AlZ. Powr. tout contact, SUNVBYBERG,Suède.. éM.ur.e. à : BERBANG, Ri6-6ne.le.de.n 55, NB 11244 IS0T (Le. Poiv~e.), pMiodique. humo~i6tique. e.n langue. kwr.de., la.tin-6, édité pM l'Union du ~avame.M-6 démoMate.-6 du Kwr.di6tan à Spanga (banlie.ue. de. Stockholm), vie.nt de. publiVl -6on numMo 3, où l' on ~ouve. de. nomb~e.ux dU-6..é..M à l' humowr. caU-6tique. b~OCaJldant lu Kwr.de.-6e.n e.xil, tOMnant e.n dMi6ion le.-6 di6cowr.-6 066 icie.l-6 de. le.wr.-6 opp~e.-6-6e.wr.-6. CaJlactMe.-6 - 6 - KUL1LK (FleUlt), pé1r.-i.od-i.que du,üné. aux en~an.t6 de la d..i.a-6pOJr.a kUltde, en caJ[actèltu, la.:t...i.n6, publ-i.e daM ..6on numé1r.o 23, agJr.émenté. de nombJteux du,..6-i.M et il.lU..6.tJr.at-i.oM, du, poème..6, de..6 dev-i.ne.t.te..6, de..6 contu, kUltde..6 et un conte de Max~e GoJtk-i., .tJr.adu-i.t du JtU..6..6e, "Le pe.t-i..t o-i...6eau", etc ••• POUlt tout Stockholm, contac..t, Suède. é.c.Jr.-i.Jr.e a : KULILK, Box 1031, 16 301 SPANGA, MIZGIN (La Bonne Nouvelle), Jtevue bil.-i.ngue kUltde-allemande, é.d-i.té.e PM le Sec.Jr.é.taJr..&t Gé.né1r.al de la CJr.o-i.x-Rouge allemande et KUltd-i...6chu, IMü.tut, publ-i.e daM ..6on numé1r.o 4 un texte de la CJto-i.x-Rouge con.tJr.e la toJt.tuJr.e, un Müde ..6Ultlu, KuJr.de..6 de la d.uu.p0Jta, une b-i.ogJtaph-i.e illU..6.tJr.é.edu pe-i.n.tJr.e kuJr.de R-i.za Topai, du, JtubJt-i.que..6 ..6UJtla langue et ..6uJr.la Jtel-i.g-i.on de..6 KuJr.du" de..6 c.Jr.wquu, de l-i.vJtu" une nouvelle de N. Sah-i.n, du, poème..6 a-i.M-i. que du, -i.n~oJr.mat-i.oM pJr.at-i.quu, ..6uJr.l'hyg-i.ène et le..6 pJr.oblème..6 de caJ[,te de .tJr.avail. et c.aJr.te de ..6é.jouJr. en R.F.A. ROJA NU (Le J ouJr. nouveau), pé1r.-i.od-i.que c.ul.tuJr.el en langue kUJtde, caJ[actèltu la.till, é.däé. PM l'A..6..6oc.&üon K.uJr.do-..6ué.do..u,e de..6 TJtavailleuJr...6, a Stockholm, publ-i.e daM ..6on numé.Jr.o de novembJte 1985 un hommage a Qanatê. KuJr.do, un Müde ..6uJr.le poUe C-i.geJtxwZn, une étude du VJt RehbeJr. Rê.zan ..6uJr.Celadet Bed-i.Jr.Khan, c.Jr.é.a.teuJr.de l' alphabet k~de en caJ[ac..tèJr.u, latill, a-i.M-i. qu'une. nouvelle de T.X. MuJtadov et de..6 poème..6. SIRWE, pé.Jr.-i.od-i.que é.d-i.té. en c.aJr.ac..tèJr.u, Mabe..6 PM le..6 é.d-i.t-i.on..6 SelahedZnZ EyûbZ (Salad-i.n) a OuJr.m.&h {KuJr.d-i...6tand'lJr.anl, publ-i.e daM ..6a l-i.vJta-i...6on d'automne 1985 un po-i.nt de vue ..6uJr. la langue l-i..t.té.Jr.a-i.Jr.ekuJr.de un-i.~-i.é.e, une étude d'Abdul Khal-i.q H. QManZ ..6uJr.la gé.ogJtaph-i.e de la pJtov-i.nce de Saqez, un texte du poète Hê.m-i.n..6uJr.la cha..6..6e, le...6 ..6ouven-i.Jr...6de Haq-i.q~, de..6 "Ob..6eJtVa.t~OM ..6uJr.le poUe Mawla.w-i.", du, poème..6, de...6 chaMoM, de...6 c.Jr.wquu, de l-i.vJte..6,aill-i. qu'un Müc.le ..6uJr.Salad~n "leadeJt de...6 KuJr.de..6mU..6u.lma.M". TÊKOSER (Le Combattant), Jtevue .tJr.~e...6:tJt-i.elle en langue -kuAde de l'Un-i.on de..6 TJtavail.leuJr...6 et Etud.&n.t6 kuJr.de..6 de Belg~que, publ-i.e daM ..6on numé.Jr.o 30, de dé.cembJr.e 1985, de..6 Mt~c.lU, ..6uJr. la langue et l' h..u,to-i.Jr.e kuJr.de..6, un conte, de..6 poème..6, a~M~ qu'une JtubJt-i.que d'-i.n~oJtma.t-i.on ..6uJr.le..6 ac.ti.v-i.té...6 de l'Un-i.on et la v-i.e c.ul.tuJr.elle de la communauté. kuJr.de. PouJr. tout Belg-i.que. contact, é.c.Jr.-i.Jr.e a : TÊKOSER, BP 33, 1130 ZELLIK, - 1- LA REVUE DE PRESSE EN BREF REEDITION, da.M la. c.ollec.üon de l'UNESCO "Antholog..i.e mlL6..i.c.ale d 'OJr...i.ent"du d.i6que de mlL6..i.quekuJr.de "KuJr.d.i6h MIL6..i.c. 1", d.i6tJr...i.bué. palt "Le Chant du Monde" (l'AutJr.e Monde, 12/85). CONCERT de Temo, a FR 3, le 9/12/85, da.M le c.a.dJr.e de l'é.m.i6-6..i.on"PJr.Uude a la. nu..i.t" (TUé.Jr.a.me 4/12/85). UN BARDE KURDE en ex..i.l(La. ga.zette de La.IL6a.nne 11.12.85). 10 JOURS POUR LE KURDISTAN, a EVJr.eux : expo-6..i.f~on de photogJr.a.ph..i.e-6, pJr.ojec.üon de n~-6, c.onc.eJr.t de Terno (EuJr.e-InteJr. 16 et 30/1/86, La. Dé.p~c.he 18.1.86). OUVERTURE D'UN CENTRE CULTUREL KURDE a AJr.nhem, Holla.nde, en pJr.é.-6enc.e du ma.-ilte de la. ville (N..i.euw KJr.a.nt 9.12.85). A LA MEMOIRE DE CIGERXWIN, le gJr.a.nd poète kuJr.de mOJr.t en exil a Stoc.kholm. (D..i.eBJr.Üc.Re 12/85, 1/86). UN CONTE EN DIALECTE ZAZA "Le -6eJr.penta.veugle", de HMa.n D~an iD..i.~BJr.üc.ke 12/85, 1/86). L1ffiRATURE, PEINTURE, SCULPTURE : la c.ultuJr.e RuJr.de Mt v..i.vante en Suè.de (SveMR -KuJr.d.i6k J OUltna.l, 12/85). FIRAT, POETE KURDE hab..i.tant KaJr.l-6tad. La v..i.equot..i.d..i.enned'un Jr.é.nug..i.é..(VF 14.1. 86) • LES DROITS DE L 'HOMME et la. que-6tion kuJr.de (Human R..i.gh:t6 C ounc...i.l06 AIL6tJr.a.l..i.a,8/85). LA SITUATION AU KURDISTAN, LA VIE DES REFUGIES kuJr.dM : un entJr.et..i.enavec. FeJr.da TuJr.an (Sund-6va.ll-6 T..i.dn..i.ng,2/12/85). 21 MILLIONS DE LIRES d.i6tJr...i.bué.e-6 aux m..i.l..i.c.e-6 v..i.Uageo.i6e-6 aJr.mé.e-6c.ontJr.e la gueJr...i.lla.kuJr.de, daM la Jr.é.g..i.on de S-iltnak (HÜJr.Jr...i.yet 1.12.85). OPERATION SOLEIL : 210 km de nJr.onüèJr.e tuJr.c.o--6yJr...i.enne é.c.la-ilté.-6pOUlt ernp~c.heJr. le-6 ..i.nn..i.ltJr.a.ÜOMdM Jr.é.-6.i6tant-6kuJr.dM (TeJr.c.ûma.n 3.12, Mitl..i.yet 10.12.85). 5 PAYS RETIRENT LEUR PLAINTE c.ont!te la. TuJr.qu..i.e,dé.po-6é.e devant la Comm..i.-6-6..i.on EuJr.opé.enne de-6 DJr.o..i.t-6 de l'Homme. Il -6'ag..i.tde la FJr.anc.e, la. H olla.nd e, la Su è.d e, la. M 0Jr. v è.ge et le Da.nernaJr.k. La TuJr.qu..i.ea. né.goc...i.é. avec. c.e-6P~(-6 un ac.c.oJr.d -6ec.Jr.etpOuJr. obten..tJr.c.e Jr.etJr.a.U (Mill..i.yet 10. 12 .85) . 26 MILITAIRES IRAKIENS tué.-6 paJr. le-6 paJr.t.i6a.n-6 de Ma.-6ood &vr.zan..i. t TVlC.Wna.ti 11.12.85). NEGOCIATIONS SECRETFS ent!tv le PVK de M- &vr.zan..i. e~ l'Un..i.on pa.tk..i.ot..i.quede Talaba.n..i., pouJr. lanc.eJr. dM opé.Jr.at..i.on-6c.ommunM c.ontJr.e l'aJr.mé.e -iltak..i.enne (Jeune AnJr.iqup 4.12.85). TEMOIGNAGES -6uJr. la tOJr.tuJr.eau KUltd.i6tan de TuJr.qu..i.e(Le B..i.en Publ..i.c. 10.12.85, LM Dé.p~c.he-6 de D..i.jon 9.12.851. PARLEMENT TURC : le dé.pu:té. mernbJte du paJr.ü popul.i6te Cüneyt CanveJr. dé.nonc.e l' uMqe de la tOJr.tuJr.e.,et montJr.e al' M-6ernblé.e un ..i.n-6tJr.umentde tOJr.tuJr.e uill.i6é. en TuJr.qu..i.e. 113 peMonne-6 -6eJr.a..i.entmOJr.te-6 -601L6 la. tOJr.tuJr.e (M..i.ll.ti!et16 et 11/12/85). - 8 - 80 CuNDAMNATIONS A MORT ~ penda~on en ~tance d'examen à .l'AM emb.lé..e National" tultque. (T VlCÜ1na.n 24. 12 .851 • MASOOV BARZANI Jr.é...U.Vr.e.6on .6outien au Jr.é..g-ime .vr.an-ienet à .la Ré..volution ~.lamique (Kayha.n 15. 12 •85 1• PETITS-FILS VE SALAVIN, .le.6 KUltde.6 continuent de .luttVl pOUlt .leUlt.libVlté... Lu gUVlillVlO.6 du P.K.K. ont Jr.eplt~ .le n.lambeau (Mannhe-imVl MOJr.gen 18.12.851. LA VIE VIFFICILE du Jr.é..nugié...6~Ultdu (Ny Vag 21.12.851. RECEP MARASH. détenu ~Ultde de 29 aM, .6e tJc.ouve.daM un état Cltitique, à .la .6uite de.6 tOJr.tulte.6 qu'-i-la .6ubiu (Po.litiken 29.12.85J. PARIS, FUSILLAVE ENTRE MILITANTS TURCS : un mOJr.t, deux b.le..6.6é...6 gJr.avu. (L-ibé..Jr.ation 24.12, Le Monde 25.12, 30.12.851 BAGARRE VE HORS-LA-LOI à PaIr.~. E.l.lea m~ aux Pk-t.6e.6 Pltè.6 de 300 pVl.60nnu. Un mOJr.t, du b.le.6.6é...6 (HÜJc.Jr..u,et 25.12.851. UNE OPERATION VE POLICE de gJr.ande.envVlqUlt" contJc.p .le P.K.K. P.lU.6ieUlt.6aMe.6tatioM (HÜJc.Jr.iyet28.12, TVlciiman 28.12.851. L 'EXTREME -GAUCHE S'ENTRE -VECHIRE à PaIr.~. An~Jr.ontemen1'.6 entJc.". .le P.K.K. pt 11 autJc.e.6gJr.oup"~ (M-if.liy"t 30.12.851. "NOUS LES POURSUIVRONS AUSSI A L'ETRANGER" ann.vr.me..le .•Un~le do .l'Inté..Jr.-ieUlt tultc, en é..voquant .lu moyeM de .lutte. m~ en oeuvJr.e contJc.e .le.6 tVlltOlt~te.6 (MU.liyet 4.1.861. EN EUROPE, .lu mouvement.6 de gauche .6'annJr.ontent. Le.6 d.vr.igeant.6 ne contJc.ô.lent p.lU.6.la .6ituation. 5 TUltC.6 a.6.6a.6.6iné...6 depu-t.6 .le mo-t.6 d'octobJr.e (Milliyet ,.1.861. LE SENTIER VE LA GUERRE, pOUlt .la communauté.. tuJr.que à PaIr.-t.6 (Libé..Jr.ation20.1.861 EN IRAK, EXECUTION VE PRISONNIERS POLITIQUES ET VE VESERTEURS (Amne.6ty 1ntVlnationaf, ActioM UJr.gentu, 14. 1.861 • CAMPAGNE MASSIVE VE REPRESSION en IJr.a~contJc.e .la popu.lation ~Ultde de.6 gJr.andu villu du nOltd du pay.6. Vu centa-ine.6 de pVl.6onne.6 aUltaient tJc.ouvé.. fa mOltt. (!Jr.~h T -imu, T -imu 2, .12.85 I. A L'INSU VU MONDE EXTERIEUR, .le.6 nOltcu palr.wanu de M. Balr.zani ont étab.li .leUlt contJc.ô.le.6U1tde .lalr.ge.6 pOlttioM du tVlltito.vr.e kUltde au nOltd de .l'IJr.a~.Le.6 KUltdu .6ont devenU.6 un Uément Cltucia.l daM .le conn.lit IJr.an-IJr.a~.Un Jr.epoJr.tage de Gwynne RobVlt.6, qui vient de pa.6.6Vl 3 mo-t.6 au KUltd-i.6tan.vr.a~ien. (Finanéia.l T-imu , et 8.1.86, Vag£M NyhetVl 26 et 28.1.861. SELON AMNESTY INTERNATIONAL, p.lU.6ieUlt.6centainu d'opp0.6ant.6 exé..cuté...6 en IJr.a~dep~ octobJr.e 1985 (AFP 10.1.86~ L'Humanité 10.1.86, Le Monde, .le Quotidien de PaIr.-t.6, 11.1.861 LE P.S. PREOCCUPE pair..le .601ttdu namille.6 kUltdu d' IJr.ak (AFP 10.1.861. 4 SEPARATISTES ~Ultdu tué...6~ .le.6 nOltce.6 de .l'OItdJr.edaM .le.6 pltovince.6 de MaJr.din et SiVr.t (AFP 14.1.861. BALE : PROCES VE 14 KURVES de TUltquie, aM~té...6 pOUlt avo.vr. méchamment taba.6.6é de.6 compatJr.iote.6 d'opinion}.) po.litique.6 dinné..Jr.entu (La TJr.ibune de Genève. 20.1.861. - 9 - CREATION EN FRANCEd'un Com~é de Sol~~~é KWr.dL6tan. (F lCUlh Altvr.naLive 18 • 1 .86 ) • avec le SOUTIEN TOTAL VE L'IRAN A LA TURQUIE. "La CJr.éa.üon d'un Etat -6épaJr.a.t..i6te équivaudJr.w à CJr.éVl:un deux.ième IMaU". Au COWr.-6 de la v L6~e en Vran du Pllem.iVl: M.inL6t1le tWr.c, le-6 deux paY-6 -6e -6ont mL6 d'accOltd poWr. luttVl: eMemble contlle le tVtJc.ollL6me du -6ép~u kuJtdu (TVl:ciima..n 10.1.86). SE LON LE MINISTRE PE L'INTER lEUR, il ut l'.inniltllat.ion de-6 -6épalla.t..i6te-6 kWr.du d.in n.icile d' empêchVl: en TWr.qu.ie. (TVl:cÜfflan 10.7.86) • UN NOUVEL AN SANS ESPOIR : il y a un mill.ion de chômeWr.-6 daM OIt.ientalu de la TWr.qu.ie. Lu ville-6 lu pfu-6 touchée-6 -6ont V.iyaJr.ba..k.ilt, Elaz.ig, Ull EllzWr.um. (HÜM..iyet le-6 llég.ioM 17.7.86). na, 48 MEMBRESVU PKK, paItm.i lu plU-6 .impOlttant-6, -6e -6ont llendU-6 nOltcu de l' olldJr.e. Lu OItgan.i.6a.tioM de gauche tWr.quu -6e -6ont donné corme mot d' OItdJr.e l' U.im.inaLion d' Apo, leadVl: du PKK (Mill.iyet 14.7.86). aux VERNIER AVERTISSEMENTAUX BANVITS : de-6 tIlact)., de ce -6tyle ont été lancé-6 paJr. du hU.icoptVr.u daM le -6ud-ut de la TWr.qu.ie. La population eM appelée à a.idVl: lu nOItCU de l'OItdJr.e et à coopéltVl: avec lu mil.ice-6 vilfugeoL6u qu.i -6V1:Orlt llennOltcéu (Mill.iyet 15.7. 86) • TANVIS QUE BARZANI S'ELOIGNE VU P.K.K., le-6 KWr.de-6d'Illak de -6'un.ilt. Talaba..n.i envo.ie une dUégat.ion à Illan, il en ut de même.. Gha..-Memf.ou appelle le Tudeh à jo.indJr.e leWr.-6 nOltce-6 au P.V.K.1. pOUlt Ilég.ime de Khome.iny (Mill.iyet 16.7. 86) • -6'ennollcent BaJr.zan.i. En Koma.la et le llenVVl:-6V1: le SELON RADIO TEHERAN, 250 -6oldaU .iltak.ieM aWr.a.ient pail le-6 combattant)., kWr.du au nOltd de l' IIlaR. • Un -6épaJr.awte kUltde condamné à mOltt pM le tIl.ibunal d'Ank~a (Tellcüman 76.7.86). été tué-6 mil.itabte AFFRONTEMENTS PRES VE LA FRONT1ERETURQUE, entlle lu p~tL6aM de BMzan.i et le-6 6OItCU gouvVl:nementale-6. 113 -6oldaü .iltak.ieM tué-6 (M.ill.iyet 24.7.86). UN OFFICIER aCCU-6é d'avo.ilt tOlltUllé à mOllt un .in-6t.ituteWr. de la Ilég.ion de B.ingöl. I ntVtJc.ogé p~ de-6 j oWr.nalL6tu, il -6e lle6U-6e à toute décfultat.ion et a66.iltme qu'il conünuVl:a de Ilempl.ilt -6U 6oncüoM pOUlt le b.ien de la patll.ie. . Le gouvVl:nement eM .tntVl:peUé paJr. un député du p~t.i populL6te, à la -6u.ite de la d.i66U-6.ion d'une CCUl-6ette contenant de-6 témo.ignagu -6uJt la tOlttUlle. (HÜM..iyet 28. 1.86 ) • LES SEPARATISTES KURVES ont envah.i le COMeil de l'EUltope. 8 d'entlle eux -6ont llentllé-6 daM la -6alle, ont déch.ilté lM dltape.aux tUIlM et lancé dM 'dogaM contlle le 1ell m.inL6t1le tUIlc (Mill.iyet 31.1.86, TVl:cWman 37.7.86). 300 ENFANTS ARRETES A SULAIMANYA (Amne-6ty IntVl:na.üonal OUe.-6t-Fllance. 30.1.86). 20.7.86, PUBLICATIONS EN VENTE L'Institut Kurde diffuse des livres, disques, cassettes et cartes postales. Vous en trouverez la liste ci-dessous. Pour vous les procurer, envoyez le bon de commande cidessous, avec votre règlement par chèque, CCP ou mandat. Aucun envoi ne sera fait contre remboursement. LIVRES EN TURC VIDEO CASSETTES DISQUES CASSETTES LES KURDES, Basile Nikitine LES KURDES ET LE KURDISTAN, ouvrage collectif, Maspéro LE KURDISTAN IRAKIEN, ENTITE NATIONALE, I.C. Vanly MA VIE DE KURDE, N. Zaza LE KURDISTAN D'IRAN, Aide Médicale Internationale LES KURDES AUJOURD'HUI, C. More MEMOIRE DU KURDISTAN, J. Blau IMAGE DU KURDISTAN DE TURQUIE, Hommage à Güney, S. Adlig GRAMMAIRE KURDE, Bedir Khan et Lescot MANUEL DE KURDE SORANI, J. Blau .... .. .. BOYNU BUKUK OLDULER, Y. Güney SOBA, PENCE RE CAMI VE ÎKÎ EKMEK iSTÎYORUZ, Y. Güney HÜCREM, Y. Güney SALPA, Y. Güney OGLUMA HiKAYELER, Y. Güney SANIK, Y. Güney . UNESCO'YA MEKTUP, Ismail Be~ikçi SAVUNMA, ismail Be~ikçi ~IVAN'IN SEVDASI, Mahmut Baksi SANCI, poésie, Orhan Kotan KÜRT AYAKLANMASI "~EYH SAÎD ~AREKETi", ouvrage collectif BÜYÜK ANAYURT SAVUNMASJNDA KURTLER, H.M.Çetoev DENGÊ KURDÎSTANÊ (Kurdistan Collective) WELATÊ ME KURDÎSTAN (Video Kurdistan) KÎNE EM (Video Kurdistan) ~IVAN PERWER, The Kurdish Troubadour ~IVAN PERWER nO 1 à 7 ~IVAN PERWER nO 8 et 9 JI BO ZAROKÊN KURDÎSTAN STRANÊN ME DOSTIN, ~ivan et Melike Demirag GULISTAN nO 2 et 3 M. KOÇ nO 12 FEQIYE TEYRA, nO 2 à 4 KUR~UN NEYLESiN TÜRKÜYE, ouvrage collectif, en turc ARIF & HESEN CIZREWÎ éditée par l'Institut Kurde LA VOIX DES FEMMES KURDES " ARAMÊ TÎGRAN " MUSIQUE INSTRUMENTALE KURDE " nO 1 à 4 MUSIQUE POPULAIRE DU KURDISTAN " CWAN 3 " AZADBUNA MEHMET KARATAS, conte kurde dit par ~. Baker CARTES POSTALES 128 F 40 90 70 85 F F F F llOF 60 F 40 F 140 F BO F 50 F 50 F 28 F 2R F 28 30 20 60 30 20 20 F F F F F F F .50 F 300 F 300 F 300 F 70 F 35 40 35 35 35 35 35 35 F F F F F F F F 35 35 35 35 35 35 F F F F F F 35 F Cartes postales couleur (2F) et noir et blanc (IF) PUBLICATIONS DE L'INSTITUT KURDE HÊVÎ, revue littéraire en langue kurde, nO 1 à 4 STUDIA KURDICA, revue d'étude, nO 1 (arabe et persan) nO 2 (arabe), nO 3 (turc) BULLETIN DE LIAISON ET D'INFORMATION (no 1 à 15) 40 F 40 F 35 F 25 F LIVRES ET PERIODIQUES EN LANGUE KURDE. PorSIE EN DIALECTE SORANI LIVRES D'ENFANTS PER IOD IQUES ZEND-AVISTA, RONAK, ~EFAK, HEVI, DÊ ~ERÎNE, F. Cewerl DENGÊ ROJA DIL, Derweq Ferho Cegerxwin 35 F 25 F 30 F HELBIJARDAN, HALWÊST, PA~ A~ BETAL, KARWANÎ ~ORE~, Hawar CUREWERÎ Û BÎREWERÎ, ~ex Rezayl Talabani, Hawar ÇÎROKÎ KURD, Rizgar Abdoullah JÊ, Ferhad ~akeli ~IVENÊ BO KURDÎSTAN, Y. Warzer DU TAQLAYI BÊ SÛT, Sabah Galip Abdoullah 30 F PEPÛK, M:~.Bozarslan SERKETIN~ MI~KAN, M.E.Bozarslan ZAROKÊN IHSAN, Mahmut Baksi BELÊ LOT~ KARE BAJO, Lindgren - Wikland MA GAKUVI KUÇIKAN DIXWIN, Ferick - Carlbrand ALFONS Û CINAWIR, " " KINO DIGOT LI WÊ DERÊ BINÉRÊ " " 35 35 35 35 12 10 10 10 NOM: ADRESSE: F F F F x x x x x F) représentant le montant de ma commande. F F F F 9 F 10 F 25 F 15 F 30 F 40 F 25 F 100 F 50 F 30 30 ) Je joins un chèque de 30 F 6 F HÊLÎN, Mahmut Baksi XANÊ, Brîndar SORO, " TU, Mehmet Uzun QOLINC, Tott RONAHÎ, Celadet Bedirxan TARÎXA KURDÎSTA~, Cegerxwin KOMARA DEMOKRATIK A KURDisTAN (MAHABAD), Ver im Husamî JÎYANA REWSÊNBÎRÎ SÎYASÎ YA KURDAN, Dr.Celîlê Celîl Nombre Nombre Nombre Nombre Nombre 15 F 25 F 35 F HÊLÎN, N° l à 10 (pour enfants) ROJA NÛ, N° 1 à Il (revue artistique et culturelle) BERBANG " TEKO~ER " MIRKUT, N° 1 à 2 (revue humoristique) ZENGIL, " " ÎSOT, " " BON DE COMMANDE Je désire 1'ecevoirles publications suivantes: .................................................................................... .................................................................................... .................................................................................... .................................................................................... ................................................................. ,...... 20 F 50 F 35 F A ROMANS, CONTfS ET DIVERS 30 F F F F F F = = = = FF FF FF FF FF r r BULLETIN DE SOUSCRIPTION Je souhaite contribuer à l'action culturelle Je vous envoie un chèque de F. Je souhaite recevoir régulièrement Je vous envoie un chèque de de l'Institut Kurde. le bulletin de l'Institut. représentant l'abonnement annuel. NOM: ADRESSE -----------------------~ BON DE COMMANDE 'Sl'lJDIA KURDICA (revue en arabe. persan et turc anglais et franÇllÏ8) Je souhaite recevoir exemplaire (s) de STUDIA KURDICA, en langue au prix de 30 FF (pour la France) ou 40 FF (pour l'étranger). numéro (s) désiré (s) .. J~vou~ o.dressemon règlement de par Q. chèque bancaire.D ccp. mandaHettre. Q mandat international. à l'ordre de l'Institut Kurde de Paris. t:::J Nom , Adresse: .pate -----------------------~ BON DE COMMANDE . CJ 'H:&vt (revue culturelle en langue kurde) Je souhaite recevoir ...... eX,emplairesde ReVl, au prix unitaire de 40 FF (pour la France) ou 50 FF (pour l'étranger). Les numéros désirés ..•...........•.••..•.....•.....•..................... Je souhaite soucrire à partir du numéro la France) ou 100 FF Je vous adresse mon règlement de abonnements à Hevl (2 numéros par an), pour le prix unitaire de 80 FF (pour (pour l'étranger). or mandat-lettre, Dl mamlat international. Nom . Adresse : Date par Cl.. chèque bancaire,U-CCP, à l'ordre de l'Institut Kurde de Paris. \ .. FINANCIAL ~ TIMES Télérama L'AUTRE 4.12. 1985 MONDE FR 3 DECEMBRE 1985 23.40 PRÉLUDE A LA NUIT et fin KURDISH MUSIC I (Musicaphon 8M 30 SL 2028) Distribué par le Chant du Monde Dans «A Musical Anthology of the Orient», fameuse collection de l'Unesco, dirigée par Alain Daniélou assisté de Jacques Cloarec, voici un disque de musique Kurde qui exprime les joies et les peines d'un peuple torturé en Turquie dans l'indifférence internationale, d'un peuple uni mais écartelé dans divers pays: Turquie, URSS, Irak, Syrie ... selon les aléas de l'histoire et les hégémonies des sociétés. Par ces chants épiques, chants de bergers mais surtout chants d'amour, le Kurdistan, transparent mais bien vivant derrière le décor, demeure et inspire une culture où les poètes chantent. Bardes, chansonniers ou conteurs rassemblent la mémoire vivante d'une population illétrée, décimée par le temps mais transmettant des messages vocaux répétitifs à travers leurs terres. Cette «transmission», «tradition» constante et nécessaire prend comme support des instruments à vent dans les montagnes et des instruments à cordes dans les villes. Cependant, qu'ils soient de la plaine ou de la montagne, des vallées ou des plateaux les chants Kurdes ont en commun un certain nombre de traits caractéristiques: ce sont des chants «longs», pathéti9;ues et nostalgiques, à l'exception des dllok, airs de danse et de divertissement qui, au demeurant, sont très nombreux et entraînants indique le texte très documenté qui est inséré à l'intérieur de la pochette. Cet écrit de Kendal rend bien compte des différents genres musiql.Ux et des instruments utilisés ... J'y renvoie le lecteur qui écoutera avec soin ce disque bien représentatif des court:.~ts musicaux du peuple Kurde. Des extraits des chantspoèmes SOllL retranscri',s et me rappellent 'les poèmes de Dasui à Goran issus de ce pays où plane encore r ombre de Zoroastre, Aux personnes sensibles à cette poésie, principalement écrite par des femmes, je conseille de lire: «Poésie populaire des Turcs et des Kurdes» (Ed, d'Aujourd'hui, 83120 Plan de la Tourl. 9 décembre Musique tradlUonnelle k"..... par Ezzadin Temo (sans précl:;ions). LA GAZETTE DE LAUSANNE 11. 12.1985 AU SUD DES ALPES Un barde kurde en exil Les Kurdes vivent dans une région à cheval sur la Turquie, l'Irak, l'Iran et la Syrie. Leur histoire est une s,uite douloureuse de guerres (même civiles), de conflits et d'errances. Mais ces difficultés n'ont en rien altéré leur originalité culturelle, bien au contraire. Temo, aujourd'hui en exil, a partagé les vicissitudes de son peuple pendant son enfance, Il est l'un de ces a.uthentiques bardes qui, un peu en marlle de I~ société ~mme il le précise lui-même, errent ~e Village en village pour animer les letes. Son mstrument est le Tanbur, une variété de luth. Q\,Iant ~ ~n répe~oire de chants, il contient des pieces eplques, Iynques ou satiriques de diverses epoque, On perçoit dans sa manière de chanter et son style Vigoureux un écho de la vie de combat menée p~r les ~ie~s: Ca~ '!emo se ve~t le ,témoin privilégié d une ~h~e politique et de I esperance qui anime les op~n!lles. Malheurc:useme!lt les expériences les plus pembles ne sauraient faire de quiconque un 8I;and artiste, quelque soit laJ'ustesse de sa cause. est. dommage ~ur Temo ont la comparaison nsquee par certams avec Bob Dylan est somme toute peu flatteuse pour ce dernier. Dans l'attente le m,usicien ~urde ~a~nerait à affiner son discour~ musical plutot qu'a I entrelarder de propos insipides sur la condition humaine. e; D. WobIschlag 1 'JEUDI l'JANVIER 1986 SAM. "JAINIEH,. A p.-tir de lundi 10 jours pour le Kurdistan Suayip Adlil sera à Evreux durant 10jours. Comédien et collaborateur d'Y1maz Güney, il a tourné notamment dans "l'anxiété" et "Je trou~au" el a collaboré à divers litres avec l'auteur entre 1974 et 1984. En même temps que sa présence, la MJC d'Evreux p'résentera une série de "holographie que d'Y. Güney a faites au Kurdislan d.e Turquie province sur laquelle Il lilrall e~ seplembre 1985 "Hommage à Ylmaz GJiney". Au prosramme de ces 10 jours ; du 20 au 30 janvier 1986 : - Expos photos "lmqes du KurdisIan de Turquie". - le 24 à 21 h; Projection du "Troupeau" d'Ylmaz Güney suivi d'un débat en présence de S. Adlig (entrée; 25 F). - le 25 à 21 h : le Kurdistan en chansons avec M Temo (entrée ; 25 F), les 2 soirées: 40 F ... L'exposition sera ouverte au public du mardi au samedi de 14 h à 19 h. Dix jours sur le Kurdistan' Comédien et collaboraleur du cinéaste turc Ylmaz Güney avec lequel il a tourné notamment «l'Anxiété» et ,<le Troupeau» Suayip Adlig sera à Evreux pendant dix jours, à l'invitation de la MJC qui organise dans ses locaux une série d'animations sur le. Kurdistan. Du 20 au 30 janvier, cet artiste pré-; sentera une série de photos qu'ila réalisées au Kurdistan de Turquie. le vendredi 24 janvier à 21 h, .<le Troupeau», d'Ylmaz Güney sera projeté et suivi d'un débat avec la participation de S. Adlig. le samedi 2S janvier à 21 h, la soirée sera consacrée au Kurdistan en chanson avec M. Temo. L'entm est de 2S F pour ch.que solm ou de 40 F pour les deux. Chants du Kurdistan Aux portes de l'Orienl, le Kurdistan comple 25 millions d'âmes. AUlrefois pays à part entière, le Kurdistan a fait, lui auss,i, l'objet d'un partage' à la sorlie de la guerre. Ecartelé en1re la Turquie, la Syrie, l'Iran et line petile frange de l'URSS. le Kurdislan a donc perdu son idenlité. Dès lors, notamment en Turquie, de nombreux Kurdes ont fui les régimes de fer de ceux qu'ils considèrent comme des occupants. La France accueille actuellement quelque 3 ~. Kurdes au. titre d~ réfu- giés pohllques. QuoIque dIscrète, l'action d'un mouvement de libération du Kurdistan n'en demeure pas moins.soQ(iieuse d'aboutir. Du 20 au 30 janvier, la MJC d'Evreux organise dix jours sur le Kurdistan avec la participation de Suayip Adlig, comédien et collabo- , Temo s'.c:eomp .... ~ nt .u "tambür". Danses kurdes .Ull .ccords de Temo. rateur du grand réalisateur de cinéma kurde, Ylma7 Güney ("Yol", "Le troupeau", .) Photographe à ses heures, Suayip Adlig avait tapissé les murs de la MJC de clichés évocateurs pris en Kurdistan de Turquie. Après une projection du "Troupeau", le vendredi 24 janvier, il proposait le lendemain, samedi, à la MJC une soirée de chansons kurdes avec Temo. S'accompagnant au "tambür", sorle de bouzouki, Terno interpréta ses propres textes en langue kurde devant un public d'Ebroïciens mais surtout de nombreux ressortissants kurdes venus d'Evreux, Vernon, Val-de-Reuil, Rouen et même Paris. La Normandie compte environ 300 réfugiés kurdes. Celte soirée a permis de les mieux connaître ou même, de les 'découvrir. ' VIE CULTURELLE NIEU\N KRANT 9.12.1985 . - . Koer.dische sjaalvoor burgemeester ':;:,': ~. ,. "': I ( , - , • • ...... • Ze kregen allebel &en sJaal, maar burgemeester DrlJber mocht het IInt)e doorknlppen. Wethouder Van de M&eberg (minderheden) kreeg &en vaal In handen gedrukt, die later In Icherven zou vallen om het Koerdlsch centrum aan de Hommelseweg &en goede toekomst te wensen. richt bij 'grote feesten en die erkenning tot nog toe niet: Door onze veralaueefster bruilotten'. Het i8 een toeKoerden vallen bij het landekuffiStwens: scherven brengen Hjke minderhedenbeleid onARNHEM - Met een geluk. der de Turkse bevolk1ngsKoerdische sjaal, die zijn groep. ambtsketen verborg, heeft De burgemeester mocht de burgemeester J. Drijber af- sjaal houden, net als wethouAndere sfeer gelopen zaterdag het Koer- der D. van de Meeberg (minderheden), die Drljber vergedisehe centrum geopend. Drijber complimenteerde de zeide. Koerden met de Inrichting Naar goed Koerd1sch gevan het centrum. "Met ver'Navendiya Kurdistan' is eende krachten heelt u het bruik mocht de burgemeester het derde Koerdische centrum hier heel leuk gemaakt. Er als openingshandeling een ln ons land. Behalve Arnhem, heerst hier een heel andere vaas beschilderd met Koerd1- erkennen ook de gemeenten steer dan voorheen." zei de sehe motieven ka pot later} Den Haag en Deventer Koerburgemeester. Drijber va1len. In Koerdistan wordt den als een aparte mindernoemde de huidlge situatie in een dergelijke handeling ver- heid. De rijksoverheid deelt ",,'" , . . 1. ....,.. ... Irak, waar Koerden op grote schaal worden gedeporteerd, 'een groot onrecht, waaraan je niets kunt doen'. Hij, en ook enkele leden van de gemeenteraad (aIle tracties waren vertegenwoordigd) spraken de hoop uit, dat de onderling verdeelde Koerden in het centrum weI zullen samenwerken. "Ik hoop, dat u één bent wanneer het nodig is en da t u elkaar letterlijk de ruimte zult geven". Bij de opening was het centrum afgelaùen druk. Behalve de belangstelling uit politieke kringen, kwamen ook vertegenwoordigers van diverse (welzijns)instellingen. 3 ~Q~AU~IA HrE'~~~ ~ ~QnTEEL~UEnTEIL~QnTEmoST VIE CULTURELLE DEZ 85-JAN 86 DIEBROCKE CIGERXWlN-. leidvoller Dichter eines leidenden Volkes Der große Dichter Cigerxwin (Dschigerhun) starb im Herbst vergangenen Jahres mit 81 Jahren im schwedischen Exil. Sein eigentlicher Name war Sultan Sekhmus. Die Kurden nannten ihn Mamosta, den Meister. Er war für sie ein großer Lehrer, ein Meister der Sprache, der Dichtung. Aber er selbst nannte sich Dschigerhunh, was sinngemäß verwundetes, leidvolles Herz bedeutet. Der Grund, weshalb er sich Dischigerhun nannte, war das Schicksal seines Volkes. ln seinem Gedicht »Ji Ber Derde Ewan« (Von ihrem Leid) beschreibt er folgendes: »Großgrundbesitzer, Herren, Mullahs, Ausbeuter, Räuber, Diebe haben die Kurden fest umzingelt. Die Kurden befinden sich in den Klauen der Ausbeuter. Sie haben auf Kosten der Kurden Paläste und Moscheen errichtet, Gefängnisse und Kasernen gebaut. So üben sie wiederum Macht und Einfluß auf die Kurden aus. Die Kurden werden in der Hölle gehalten und mit d~m Versprechen auf das Paradies betrogen .. Sie sind Untertane und Gefangene, sind arm 'und unwissend, sind hilflos und sprachlos. Sie sind ohne Sprecher und ohne Anwalt. Aus ihrem Leid, aus ihrer bitteren Lage heraus bin ich Dschigerhun - ein leidvolles, verwundetes Herz geworden.« (Diwana Yekan, Damaskus 1945) Dschigerhun wurde 1903 im Dorf Hesare bei Mardin (Türldsch-Kurdistan) geboren. Vor dem Ersten Weltkrieg siedelte seine Familie nach Amude (SyrischKurdistan) über, Schon als Kind arbeitete er als Hirte und, Tagelöhner. Da er ein Geistlicher werden wollte, besuchte er eine Schule für islamische Studien (Medrese). Um ein guter Mullah zu werden, war es damals üblich, daß man an vielen Schulen bei berühmten Geistlichen Unterricht nalun. Aus diesem Grund bereiste Dschigerhun den Irak und Iran. Auf diesen Reisen lernte er sein zerrissenes Volk näher kennen, kam mit den Freiheitsbewegungen in Berührung und wurde von diesen Bestrebungen beeinflußt. Nachdem er einige Jahre als Mullah gearbeitet hatte, gab er diesen Beruf auf, um sich in Rede und Dichtung seinem Volk zuzuwenden. Er versuchte mit seinen Dichtungen aufzuklären, auf Mißstände hinzuweisen und ihre Ursachen aufzudecken. Obwohl er in erster Linie nationalistisch gesinnt war, wandelten sich seine Aktivitäten und Zielvorstellungen, nachdem er erkannt hat4 te, daß das kurdische Volk auch von Feudalherren und religiösen Führern ausgebeutet wurde und diese die Entwicklung einer fortschrittlichen Gesellschaftsordnung zu verhindern suchten. Aus dieser Erkenntnis heraus wurde er zum Sozialisten und nannte sich »Dichter der unterdrückten Völker«. Es ist unvorstellbar schwer, wie Dschigerhùn, Dichter einer verbotenen Sprache, einer verleugneten Kultur, eines entrechtt'ten Volkes zu sein; bereit ZIl sein für Gefängnis und Exil. Dschigerhun war eine Zunge der Unterdrückten, eine Stimme im Widerstand. Er war eine mutige und aufrichtige Persönlichkeit. Er gehörte zu den sehr wenigen Vorbildern, die ihre Werke in ihrer Muttersprache, Kurdisch, veröffentlichen. Dschigerhun veröffentlichte insgesamt acht große Werke in Damaskus, Beirut und Stockholm. Als Literat war er auch aktiv politisch engagiert, er war Gründer einer demokratisch-patriotischen Partei in Syrisch-Kurdistan. Außerdem befaßte er sich mit der kurdischen Geschichte. Ein erster Band dieser Arbeiten ist kurz nach seinem Tod erschienen. Dschigerhun steht in der Tradition jener Dichter, deren erstes Anliegen es ist, sich in ihren Werken kritisch mit der Situation ihres Volkes auseinanderzusetzen, die Werte und Normen der traditionellen Gesellschaft zu hinterfragen, sich gegen ihre politische Ordnung aufzulehnen und einen Anstoß zu geben zu sozialem Fortschritt und politischer und kultureller Emanzipation. Dschigerhun ist im internationalen Bereich trotz seiner literarischen Kraft und Größe weitgehend unbekannt. Das hängt zweifellos mit der Lage seines Volkes zusammen, das selbst von der Weltöffentlichkeit wenig beachtet, ja sogar vergessen wird. Dagegen ist Dschigerhun in seinem Volk sehr berühmt. Seine Gedichte sind von engagierten kurdischen Volkssängern vertont worden und verbreiten sich im Volk, obwohl sie verboten sind. Nur im Ausland haben seine Landsleute Zugang zu seinen Schriften gefunden. Seine Popularität nimmt von Tag zu Tag zu. Es bleibt zu hoffen, daß Dschigerhuns Werke bald in vielen Sprachen übersetzt werden. Hasan Dewran Dschigerhun GULFIROS -RosenverkäuferAls ich erwachte, sah ieh einen Rosenverkäufer . Ich freute mich sehr, daß er die Rose gegen das Herz tauscht, gegen das Herz tauscht. Ein Herz hatte ich leidvoU und verwundet Erst wollte ich nieht glauben, daß er die Rose gegen das Herz tauscht, gegen das Herz tauscht. Ich wollte handeln. »Ich feilsche nicht«, sagte er. » Wer wirklich die Rose liebt, ist auchl dazulbereit; seine Seele zu geben, seine Seele zu geben.« Ich fragte: Wergibt hierfüreine Rose sein Herz und noch dazu seine Seele? »Dies ist mein Festpreis, sagte er, doch verwundet ist dein Herz, doch verwundet.« Ich gab für die Rose mein Herz und meine Seele. Da klagte mein Herz: Oh Dschigerhun, gegen eine Rose tauschst du dein Herz, gegen eine Rose tauschst du dein Herz. (Übertragen von H.D.) 1:0PAUPIA HrECP~p~~ ~enTE ELPUEnTEIL~onTE meST DIE BRÜCKE DEZ 85 - JAN 86 KOREMORE -Die BlindschleicheAls die Blindschleiche auf die Erde kam, gab der Herr der Erde einen Diamanten. Wenn sie Hunger hat, so soll sie sich im Glanz des Diamanten ernähren. Die Blindschleiche ist blind. Tagsüber schläft sie. Über Nacht wandert sie aus. Man sagt, die Blindheit der Blindschleiche komme vom Sonnenschein. Doch die Blindschleiche sieht im Dunklen, in der Finsternis der Nächte. Erst wenn die Dunkelheit anbricht, kommt sie aus ihrem Versteck und wandert aus. Dort, wo sie eine fruchtbare Stelle sieht, hält sie an, holt unter ihrer Zunge ihren Diamanten hervor, legt ihn auf den Boden, und in seinem Glanz zehrt sie. Wenn einer der Blindschleiche begegnet, sich beugt, ihren Diamanten nimmt, flüchtet, hinter die sieben Berge gelangt, würde die Blindschleiche ihn aufsuchen und dort, hinter den sieben Bergen, finden, ihren Diamanten zurücknehmen. Wenn die Blindschleiche auf ihrem Weg den Baum, den Stein und den Vogel nach ihren Diamanten fragt, sie alle würden Sprache annehmen, ihr Antwort geben, wo er gerade ist. Wenn aber ein anderer kommt, sieht, daß die Blindschleiche an einer fruchtbaren Stelle zehrt, sich beugt, ihren Diamanten nimmt und sich schnell entfernt, an den Fluß gelangt und ihn überquert, würde die Blindschleiche ihm folgen, an den Fluß kommen, und den Fluß fragen: »Du Fluß, jemand hat mir meinen Diamanten geraubt und ist davon gerannt, sag mir, ob du ihn gesehen hast, ob er dich überquert hat? « ( Auch der fluß würde Sprache annehmen und Antwort geben: »Ja, er kam und ging, in seiner Hand hielt er einen Diamanten, und so ging er hinweg. Aber der Fluß, welchen er überquerte, war ein anderer, dessen Wasser schon verflossen ist. Jetzt bin ich an seiner Stelle mit neuen anderen Wassern. « lilt. FIIlHI GUS dir mündlJ. CMn Ob,r/k/muI1 Im Z/wIki DUlklll d" 1NnIm.Kurd~ (Türklsch.Kur. ElM Hhr distGII). Obertragen von Hasan Dewran. 5 VIE CULTURELLE I<urdisl<a kulturvecl<an SVENSK-KURDiSK i I<arlsl<oga 1985 JOURNAL • ~Nr 3 december 1985 ArgAng 1 Kurdisk bildkonst i Sverige Den kurdiska Iitteraturen har vi kunnat börja bekanta oss med tack vare till exempel Lars Blickströms översäUningar och Ferhad Shakelys föredrag och artiklar. I Svensk-Kurdisk Journal presenteras fortlöpande bAde klassisk och modern kurdisk poesi. Däremot vet vi i Sverige mycket lite om kurdisk bildkonst. Därför var det välkommet au kulturveckan i Karlskoga ocksA innehöll en utställning som visade arbeten aven rad yngre konstnärer, alla födda i Kurdistan och nu bosaua och verksamma i Sverige. Den muntIiga traditionen har varit eU star kt inslag i kurdisk kultur. Man har beräUat sagor och myter som har förts vidare frAn generation till generation, och man har reciterat dikter. I anslutning därtill har sAngen, musiken och dansen biomstrat. Bilder förefaller inte ha haft samma stora betydelse, och den egna specifika bildtraditionen Aterfinns i konsthantverket, den kärleksfulla utformningen av bruksföremâl och de ornamentala mönstren i textilierna. EUROPEISK pAVERKAN När man gick frAn konsthantverksutställningen i biblioteket till mAlningarna, teckningarna och grafiken, kän- 8 de man hos fiera av konstnärerna igen konsthantverkarnas lust aU dekorativt rytmisera bildytan, att förenkla och stiIisera motiven. Om man kan se detta som ett säU aU anknyta till en egen tradition, mAste man samtidigt konstatera aU mânga avgörande impulser hämtats frAn oIika strömningar inom den europeiska 1900-talsmodernismen. Det var pâfallande i till exempel Omar Farouqs och Abdulla Bestons mâlningar och i Ali Medhets expressionistiska svartvita arbeten. Och inneMllet, dA - vad ville de unga kurdiska konstnärerna berätta pA det sprAk de valt, bilderna? Ja, det avslöjar nAgra slumpvis valda titlar: Till Kurdistans martyrer, Fängelse, De deporterade, Arkebusering, En förstörd h\ .\\en bilder där abstraktionen hade drivits längt, ibland sä längt att det var svârt att avläsa motiven, kunde ha sâdana namn. Det handlade om det älskade hemlandet och om kurdernas villkor, förtryck, Iidanden och kamp. Men bilderna kunde ocksä spegla gemenskap, glädje och '.;, , :t , ~.;";--~ m,.tI ,'ù'w/ ••",tI, gm/'/' ('fi .,', J..lIrrilçk honde och hans/ami/j. " " ömhet: Folkdans, Newroz (den kurdiska naitionaldagen), Mor och barn, Hopp ... REALISTISKA BILDER Jag upplevde budskapet starkast i de mest realistiska bilderna. Siyabend är grafiker och skulptör, food i norra Kurdistan 1952, utbildad vid KonsthögskoIan i Istanbul och nu bosatt i Vaxjö. I Karlskoga visade han skulpturer, sma statyetter av människor i vardagliga situationer i Kurdistan. En bonde kommer vandrande med sin familj och sina djur. Tva män sitter fängslade, nakna och bundna med rep. De vralar ut sin plaga och sitt motstand. Hela deras krampaktigt spända kroppar uttrycker detta skrik, som är fyllt av lidande och vanmäktig vrede. Endast den som själv eller pa nära hàIl har upplevt förtrycket och den fysiska och psykiska tortyren kan skildra lidandet merl en sadan inlevelse och sa att betraktaren tvingas sätta sig själv in i den plagades situation. Mohammed Kha/ed föddes 1954 i staden Kirkuk och bor nu i Alvesta. Han visade nagra bilder som han byggt upp talmodigt med sma prickar och tunna streck, omsorgsfullt som om han skulle ha ciselerat fram spröda ornament i en silverbägare. Men ocksa hans motiv var hämtade fran den harda vardagsverkligheten i Kurdistan, som till exempel bilden En martyr, där en död motstandsman hänger i eU taggtradsstängsel. Det blir en hyllning till dem som offrar sig i kampen mot det grymma förtrycket. , ,j Tvälängs/ade män, skulptur av Siyabend. Utstäl\ningen i Karl<;koga vi<;ade all det finns intressanta konstnârer fran Kurdistan i Sverige. Vi aterkommer i Svensk-Kurdisk Journal med presentati- oner och intervjuer och naturligtvis hilder. Bild och text: Göte Ask 7 .. VI'E CULTURELLE IKATRINEHOLMS KURIREN J Tor~dag 19 december 1985 Kurder och svenskar bildar vänskapsförening Efter llvllga diskussion. pa kurcUlka enade man Il, "m en förenlng bestaen. df. v: Azad Ai.shalarchi, Vian MU!ltafa, Mohammed Mustafa, Malte Nord. ström, kursförestAndare pl Asa folkhö£,skola, Len. na' I{a.rl88on,ordförande I In\ ..lldrarnlmnden, AnnMarie Cervin, Olle Frltzell, studierektor för ln\"andrarbarn I Katrlneholm, Pay. na noch Kader. er Fl~ ktlngar blldar otta tören1ng. ar 1nom de egna leden för aU träf. fas och umgAs med varandra. Men pA onsdagskvallen bIldades tonarbetsgrupp för en Svensk.kur. disk vänskapstörening I Katrtne. holm. Och det är kurderna som BÖker tràtta svenskarna. En anledn1ng till aU arbetsgruppen blldats är aU 40-45 kurder bosaH sig I Katrtneholm under 1985. PA omd;,.gsk\'lWen hade eU 15. tal kurder slutlt upp I akttv!. tetsrum 2 pA Igelkotten Svenskar oc-hkurder sökte komma tram till hur eningen skulle blldas och vad "en egentllgen ska syssla 8 med. De kurcUska Iynpunktema lolkadel WI Ivenska av Mohammed Mustafa som vartt !yra Ar I Svertge och är anstàlld 10m lamll. jepedagog av kommunen. Svenskarna Iramlörde slna synpunk ter till 1'.l&tsArvendal som lamordnar fiyktinglrAgoma Inom kommunen. Dessa lolkades I sin tur till kurcUska av Mohammed. Och man kunde kon.tatera atl dei Ir alltd sprtket som Ir det störs. ta h1ndret för atl svenskar och kurder .ka etablera kontakt. Det Ir ockd eU av Iklllen tUi aU man vlll bllda en förening - för vän. skap Over .prAkbarrtären. En av de kurdlska deltagama sade: - Del racker Inte med tre och en halv Umme •• venska per dag lör att lira Iig sprtket. Därtör är det v1ktJgt med en sAdan har för. en1ng för att dels lära sig sprAket, dell lära sig om de svenska tracU. t10nema och den svenska kulturen. Arbetsgruppen för en svensk-kurdisk vänskapsförening valdes pâ on.sdagen. FöljaMe blev ledamöter, fr.v. Lennart Karlsson, ordförande i Int'andrarnämnden, Azad Al-skalareM, Vian Mustafa, Mohammed Mustafa, familjepedagog, Olle Fritzell, studierektor, Malte Nordström, kursförestândare ....Isafolkhö{Jskola, och Ann.Marie Cervin. Foto: Agne Hörnesfig. Tisdag 14 jan. 1986 VIE CULTURELLE Frat, kurdi.sk författare, iKarlstad .SmnggImle dikter i rnimœt /ran fortryckets Tur1det _lit_ Del 4r ~ 1cort1l4zt _a llIH eft lwett .lIriIcte oe. lIIÖI'IcImI_ .. _ naöter mi,l i rill fIoItad. ett. pli RerrIaatn i KarbttaL Mallftetl Miet' FraI Ceweri, m U"II brdUlcJir1a1tarefrl,a lIett I.'*'-Ica delett.v K.r4U1aa. Med rill oe• .,.. leettde /NIJar UII Illig om N rill 4,. lIIiddag lIIf!d Ilcmom illllGa vi Wt;ar lai _ UIII Jir1aUaraluap oeil uiUiv i Sverige. Middafea be.,4r .at __ roMf'. - Torfli,lIllGl, ~ ...... oeJa WUig• ..,.,. ua oeJa .... UlIf' liIe iroaUld. 1'4"'. .v "- "rt .... Snackel om de svensta oeh kurdiska malkulturema fOr oss in i en djupare disku.lon om Frats rem'" i SYeriIe och nyklen rrln Kurdistan. Till Sverile Ikte Frai h llOIIlJI1aren 19l1l1.u.n.ekle politiok .. yi och lick .... i landet. I sill hem1and v.. han ordf6rande fOr en kuiturf6r. eninl, van frImsta lIIi1 var .U .prida kurdislt lilleratur och ulveclda del ku",isk. oprl. ket. c.we- o ftRIMINELLT _ Men de lurlda. Iapma forbjuder ail 1_, sltriv. och lala kurd.ska och därmed Ir ocksll ail kurdisk Iilleralur rör. bJudeo I Turkiet. Med andra ord sysslade vi med nlilot som var knmin ..111enli!(l den lurklSka slal ..n, sä.r Ceweri. Nar foremnllens hemlille och "broltshl!a" verk .. mhel upplaekles n den lurkiska sakerhetapolisen eller nlgr. Ilr arre.lerad... nera av föremnl!ens medlemmar som Be' nare dömdes till hArd. Ilnaelseslraff. Men Ceweri Iyek. ades komma undan arreste. rinl!arna. _ Jag nydde till en annan ort sA fort jail mlrkle all si. kerhelspolisen var ute ener osso Militären gjorde ner. ra .. lor mol vArt hem oeh lade beslall pl pùna b6cker oeh manus. Men del hade j., rlk. nal med, dIr/lIr brukade jag alllid g6ritma Wldan nAIra kopior .v mina manus. o FLYKT _ Nir det atod klllrl aU ~ var efterlysl av alkerhelspoUsen hade Jag ingel annal val An aU Ily. Jac anInade mad faloka idenUtetshandlingar och p.... f6r .ll kunna komma ul ur Turklet. Men mina cIik. ter viUe j81 abIolul ta med mil. Ali ta ....t lÏIl JMli,per med kunlisk ù.rift var riak. fullt. Den slkrule vigen var ail mata in diklernll i minnet. allläre dem ulanIiD. Sillonle j.1l oeksl. Det v. ell hArt 81' bele men del gic:It. Fr.l Cewwl her givlt uClre diktsamlinllar i Sven,e. N av dem innehll1er just de dik. l..r som han "omualade uC" Ilenom .ll memorera dem iliU eilet minne. . F6raa ..han sAI en kunliok boll ..... .., 16 .... Boken var en diktaamlinll .v den nutida kurdiska poeoina fader CileriWill, sOnt tillbringade de sist. te. Aren .v sill U. i exil i Sverige. Del var denna bok som lick Ceweri .lt .kriv. dikler. o NYTTLiV - Del _ en ènonll upflle. Be Mltt • apoik i okrift. Jag trodde inIe miaa ÖIlon, Ilste boIlen _ lien gAnger. o.t var I0Il\ jag hade velM JIll Il uppllckl..qot n)'U i mitt Uv falln jac vuxil upp med della oprlk. Den muntIip u.diüOIM!n ... fortf~ dominerande i Kunlillan. Del Ir tack vare denna tradition IOD\ den klu... kurdiù.a liueraturen kunnal leva bar till v.... da..... Denna munllip tradition Ir crunclen ocbI fOr Ceweria dildni.... - LeIender, ....... diklar och olnaer lever vidare po nom .ll cie 6verRln Hn poeration till .neralion och ciro kulerar Hn ort till ort pnom heia KurdJatan. Det J.g h6r1 oeh lyssn.l pl Ir mer In dei j.lllist. SA v.r dei med mina dikter oeW. De fick .prid. ning endlIlI genom aU jag v.ndrade runloch liste dem högt vid bröllopsf ... ler. demonslralioner och andra folkhila .. mmankomsler. 0 MAJAKOVSKU Inlernationelll Ir clet fulu. rislema och slnkill Ml\Îa. kovskij 10m mesl "'verkai Ceweri. - Ml\lakovokij. Uv och verk her lIlort aIarkt Inlry<:k pi mil. l'ör honom var poesin ell v.pen mol makthavama Uk. som dei Ir f6r Oll i d.ll. Han var en uni oeh modlll klmpe som aIIlId tog llII1ninI f6r lill rolk, met f6rtryck oeh orlltYÏIor. Cewelllllar om Iton pl fOr. nyelae, pl en blUra och U..... re framtid en n6dvlndill' bel. - Min. dikler Ir lIlorda .v oeh samtidicl ell uUryck f6r denna n6dvAndighel. Men .U sltriva enkelt, .ll komme med liItbepipIip oeh omedelbara budslt.p Ir oeUl nödYlndigt om cliklerna sit. Il spridning bland folket, som tiIlll6rre de. ... baslAr ." ana1f.beter oeh pl Il lAll fOrvandJas till ell madeJ i~Ar fJ1betskamp. Fôr denna intervju 6venat. le Ceweri delar ur en .v line noveUer oeh en .v Iina korte clikter. "Jagder diI" heter denna dikl: MiM Milder .aIœr diu tllIr 4r diM 1l411der1 lIIillCl /Igot& Iitlcer diM tllIr Ir diM /lgotI1 Mitt lr,f4t1G Iitlcer diU tllIr 4r cUtlIr,f4no1 71 i~"" a '" It __no ",itt d4ra1dtga l4t det brifttIG /V4no lilz..",_ med dllt i 1lllr h&anIclriga eld alll6rlt all la.... ~ /riIIeI o OVIUlnn - ~ kInner )i.a I. , / mil bile mopn skrlva pi svenok.. Just nu (>venltter jag "GIst hoa verklilheten" av PAr Lacerkvill. Genom 6venlUninpr hoppu j.. ul. \'eckla miR si j.. kan skriva Iven pllYensk .. siger Frai. 0 I .. A.NGELSE Men den terror oeh fOrlaUel. 1er som kurdiska fOrf.uare oeh intel1ekluella ullllla fOr blir .vR6nnde i Ceweria fOr. faUankap. - De fIeIla .v mina vlJmw oiIter i milillrflngelMr, d.JlIigen Iller jag rapporter om den tonyr oeh fOrnedrinl de ullllls f6r. Sjllv dr6mmer j.1l • fortfarande eller fem ... i Sverige .Ujagjag .. oeh torteru.v miUliren. AUI della lvingar mÏltiU ell kluvet liv med f61lema i Sverille och hufrai Cnvni Ur fi.. il .. Ire ..iIclaa"" ..... r i S~ rN .... vudet i Kunlistan. u 1IfIlMe al" /ri ..'rarkWl Sedan ell ... liIIbak. bor Ce- dem in ..e","l" dUcI~r_ I/e....... lIl1WMONN i rilf ~"" .. i.ae. weri i Itarlstad. Han l~ker.ll livet i Karlstad ligger bonolll nJrmare ln i olorstAder. Del Ir IUIft&re oeh mindre streu i - Remo ôppn.de inte munnickede omarkhgt. Hon la S'Il Karlstad. nen. Han !tirrede envisl ner i Rktrill i "un m8n~ hft.!llut mf"n - Hlr her jail kunnal sltriv. Ilolvet. fixerad. blicken pA sihon Ilav sill ja eller nej '" ettl /lrdigl en novellsamlinll som na tAhlltor. säli som Dino Inle kunde miss. jag oka publicera i vir. Novel- Är du d6v, skrek Dino lolka. En för Remo omlrklig lema handlar om min barnoch slog handnatan i bordel. mck, en haShl! svepning med Respekten för r.dern fick dom oeh min. barndomaup!>, kj~len. en knyek pA höften, levelser .ki\jer sillnle myckel Remo ail darra. han ville k.oh ka lecken for samlyeke elfrln de andra hamens öden i sla upp dörren och springa ler m,sslyeke, ell sprAk bara null land. Faltilldomen och dä.rifrrt:1 men han rarde 5111 inf6r Dino. Han folJde allhd hendei koloniala förlryekel dr.bte. För forsta J(àngen I Sin nion... viUa. del hade de mlnga Arilla levnad lrolsade han Dibar hArdasl bamen. Iren tillsammans med Sara no. En kraftkamp hade bOrja!. IArt honom. 0 POJKD.ÔMMAR I solstrimman som slog en Hon var klok som fl, dess"Cykeln" heler en .v deaa lala av Ijus över d ..llilla rumulom s!raffad .. hon omlrkligt noveller, I0Il\ handlar om den mel uppenbarade sig Remos för andras ÖIlon men nog sä nioArilla RemO! drömmar oeh mor. Hon bar lallrikar slapla. smirtsaml för Dino". kamp om .ll Il en eykel. Rede DA varandra. Högsl upp o SVE.IGE BRA mo Ir son till Sara och Dino, Ironede en karoll som slnde en f.ltill arbelarfamiU som Om sillliv • Sverille oeh .ina ul de Ijuvlilasle Angor. nyUllen nyttal frAn landel till relationer med svenskar lalar - Vad är det med dill min en Iilen induslrislad I Ku",iCewen enbart positivi. son, undrade han. SUon. SI bAr beakrivet f6rfal. Sverille har lillf6rt Remo IAtsades inte ha hört laren denna .tadsmiUô: m~kel loll i mill üv. Jag har frillan. flll möjlillhel .mva och läsa - Jal vel nOIl hans prosid4 vad jail viii och del uppskallar blem, svarade Dino skarpt. "I staden var inte erbetsjag hogt. Jal vel all sAdant ir Del ir den salans eykeln ..... dagarna Il lint. men hAr sjl1vklart for mAnga men inle Fadern stir inte ul med flUU1Singenlinc f6r lr6lta ÖIlon för mill. denna situation och lovar .U .ll uppticka. HÖIla hus okym. SjAlv her jalllnte rn6l1 nigra han ska köpa sin son en cykel de IÏkten. Fabrikerna apydde negahva eUer lienthga allllynIr han har rAd. Sonen bUr ul sin svarla 16k dygnel runl, der FrAn svenskamas .. da, nalurli!(lvis Iyeklill över I6l\el ibland kindes del som om som de si olia talas och sknv. men "mAnader och ... Il''' och ............. var fyl1da .v 801". om. Tvlrlom her jail mAnia cykeln finns fortfarande bare Fadem, Dino, her just komIoda vinner bland svenskarsom en dr6m i cykelh.nd. mil hem frln sill erbete i en na och mill intryck .v sveMlamas .kyltf6nsler". fabrik dA en dialog mellan de ken i Ilemen Ir ail han i Novellen slular med all ReIre familjemedlemmarna hör. grunden har en stark humamo till slul flr en cykel. j.r: ru.tiak inatAlJning till förföbda "Remo .kulle imln.. ... "Dino IUCk.de. Han sAil pl mlnniskor. komma ihll historien med cyRemo oeh viaate sA vii varf6r Ce .. eri ultalar sill minsllika kein som den lyekUlLute stun. hans son .. tt och \jurade. Men v.nnl om Vlnnland och den i sillliv. Dino .kulle oeIlsi han lltaades om lnllentinll, invlrmllnninllar. minnas d.llen nIr han iter nu en kort olund ville han vila - VIrmIand Ir ell av de blev mannen MMn hoU sin. slU blre Hn vlrlden utanf6r. vac:kraste Ian<ùkap Jag sell. löllen. En far all se upp till. - Hur her du haft dei i akol. J~ LInker bo bar hir, jail Och Sara, lion log ... " an, la han UU aist. tri"" med ail leva bland vArmo TYST SP.A.K Remo kurade ihop sll och Iianing .. , de Ir vlrilita och lYarade inle. IIAnla IIlJ<:ken skildrar för. 6ppenJVlrtade mlnnisltor. - Jag frlpr diI, min 8On, f.llaren relationen mel1en Jlut her du haft cIell akolan' man och hustru och del lysla Text: ESREF OKUMUS J:lIno kinde hur blodel .klll .prlkel dem emellan. Foto: LARS HEDELIN upp i .nsiktel. "Dino sig '" Sara. bon 9 J Human Rights Council otAl.,t~traliß PO. 8o¥ E363. Queen Victoria Terrace, A CT 2600 Telepnone 062-474822 Cables:" HUMANS" Telex AA61643 HUMAN RIGHtS AND T-HE KURDISH QUESTION. I am far from being a specialist on the Kurdish' question, although I am aware of the background, having discussed the issue with Kurdish leaders in London, and having made brief visits to some of the countries with Kurdisb minorities. However, the Kurdish situation falls within an area of special interest to me from the point of view of ~u.aft rights, that is to say, the plight to those nationalities who today suffer the consequences of the self-seeking western imperialism of the pa!t, and whose appeals for help and justice have gone unheeded, in an international system in which the rights of the small nations or peoples are so often cynically sacrificed in the name of narrow economic or strategic interests. A second point concerns the position of Amnesty International, on whose behalf I am speaking at this important meeting. I need to make it clear that AI does not focus on the question of self determination, -which must be the central issue for the Kurdish peoples. However, its concern for such questions as freedom of conscience, freedom from arbitrary arrest, and its relentless opposition to torture, are by implication a commitment to the right of the Kurdish people to promote their cause freely and peacefully, without fear of political repression or IntImidation. However, if I seem to be straying from the sp.cialised field of Amnesty concerns in relation to the Kurdish question, please understand that I am speaking also in my capacity as President of the Human Rights Council, as a member of the Parisbased Federation Internationale des Droits de L'Homme, and a member of a recently-formed International Forum concerned with the rights of minorities. The Kurdish people are a distinctive people, and one of the largest ethnic groups in the Middle East. Certainly they are one of the largest nations in world who have been denied the right to have their own independent state, in which to preserve and develop their own rich culture. " From a general human rights point of view their credentials for independent status cannot be questioned. As a national group they have a long history, going back to more than a thousand years before the beginning of the Christian era. Indeed, it could be said that the Kurds have suffered more than a thousand years of colonial exploitation of one kind or another. In the words of an article in the French newspaper, Le Monde, some ten years ago: • The Kurds constitute a single nation which has occupied its present habitat for at least three thousand years. They have outlived the rise and fall of many imperial races: Assyrians, Persians, Greeks, Romans, Arabs, Mongols, Turks. They have their own history, language and culture. Their country has been unjustly partitioned. But they are the original owners, not strangers to be tolerated as minorities with limited concessions granted at the whim of usurpers-. 10 The harsh and unjust reality of the Kurdish situation is that their homeland# often referred to as Kurdestan# and which lies at the conjunction of five different states# Turkey# Iraq# Iran# Syria and Southern Soviet Azerbaidjan# is being held in virtual captivity by several of these states# especially Turkey and Iraq. According to Kurdish sources there are more than 20 million Kurds# with the largest component in Turkey# about 10 million# with 5 million or so in Iran# perhaps 3 ~illion in Iraq and significant numbers in Syria, the-Caucasus règion of the Soviet Union# and in the Lebanon. For many centuries the Kurds have been caught up in the conflict between Persian, Assyrian# Ottoman# and Russian empires, at enormous human cost. In the aftermath of the First World War, they were at last given some hope# In the wording of Woodrow Wilson's Programme for World Peace which stated that the Kurds and other minorities in Turkey should be "assured of an absolute unmolested opportunity of autonomous development". With the Treaty of Sevres in 1920, it at last seemed that a Kurdish state would emerge# but thanks to the coming to power of Kemal Ataturk the Treaty was never ratified by the Turkish Parliament and it was virtually ignored. However# it remains ~ key reference for Kurdish people throughout the world# moth a slender hope that a pledge of the past might eventually be fulfilled, and yet another reminder of the frailty of the commitment of the world community. Within a few years of the Treaty of Sevres the Turks unleased their policy of -turkification"# which the Kurdish people courageously resisted at enormous human cost. Almost 250,000 Kurds were massacred during a campaign in 1925-26# but despite these terrible losses the Kurds continued to revolt. A period of Soviet occupation during the Second World War led to the formation of the Mahabad Republic, but with the withdrawal of Soviet forces in 1946, Iranian troops moved into the Republic and occupied the capital of Tabl"iz. A few months later all of the Republ ie's leaders, apart from Mullah Barzani, were summarily executed. Support for the state was thus brutally suppressed. It seems that the position of the Kurds was somewhat ea~ier in Iraq in the post-war period, and the coup uf General ~assem ln July 1958 held out hope that the Kurds would at least be able to establish an autonomous state in Northern Iraq, and Mullah Barzani returned from his exile in Moscow. But it did not turn out this way and within three years a full scale attack was launched by the Iraqi army on Kurdish areas, causing hundreds of thousands of people to be displaced. After a period of relative calm under the Baathists in 1974, fighting resumed as Iraqi troops again sought to quellopposition and rebellions. In the post-war years the Kurdish people have suffered cruelly from attempts at various times by Turkish, Iraqi and Iranian military forces to crush their dissent, and their opposition to the oppressive nationalism of these three states. Thousands have been killed and more than one million have been forced into a hopeless refugee status in camps where conditions for years have been grim. This long and bitter struggle has affected the people in many ways. Not only have lives been lost, and houses and farms destroyed: the childre~ have in many areas had only limited access to schooling and medical attention. In Iraq, in particular, ~housands of the educated elite, including doctors, teachers~ lawyers, engineers and so on, fled from these areas. 11 The war between Iran and Iraq may have eased pressure DCI the Kurds for a time but according to a report from the International Federatiou for Human Rights. in June this year the Turkish and Iraqi forces were preparing to mount a joint operation against the Kurdish rebels over the border regions. an operation which was bound to bring a new dimension of suffering to the ordiDary inhabitants of the area. Amnesty International's involvement in the Kurdish question has been largely through its work on human rights in Iran, Turkey and Iraq. Kurds were among the 400 executions reported by AI to have taken place in Iran in 1983. In that country 59 prisoners of the Mahabad prison were executed in reprisal for an attack by Kurdish Peshmargah forces on the local garrisOD two months earlier. In Iraq the situation was covered in a special report on torture which was issued in 1983. The report concluded that torture was routine and widespread, and that numerous expcutiorls .... el-e being cclrrieè out edch, in CO[ltlaàiction of Iraq's obI igation under international law. It is clear that some of the victims are Kurds. In Syria AI has made submissions in relation to a number of Kurdish prisoners of conscience. In many ways the most serious case is Turkey, fot- it has the largest population of Kurds, and moreover its government has additionalobligations in relation to human rights based on its membership of the Council of Europe. Oppression against the Kurds could only be described as extensive and perverse. Recent AI reports show clearly that the Kurdish minority of that country has suffered harsh discrimination and oppression. Examples of these repressions range from the imprisonment of the editor of the Kamal publ ishing house which specialises in Kurdish history, M Resep Marasl i to the long imprisonment of Mehdi Zana, the former Mayor of Diyarbakir (24 years). Many Kurdish activists in this area have been charged with separatist activities. There have been many reports that the Kurdish prisoners in Diyarbakir and Erzurum Military prisons have been subjected to torture. Even prisoners who went on a hunger strike have been tortured. And of course there have been executions, with Kurds being among the more than 50 persons who have executed in recent years. There can be no doubt that the Kurds are a people who are cODtinuing to be subjected to violations of human rights of a most serious kind. They are, however, a vulnerable people whose rights have again and again been sacrificed in the great and small power manoevres that have gone on in the Middle East in recent history. Their predicament deserves much more attention and sympathy from the international community than it present receives from major western powers who seem only too ready to appease the whims of strategically-important countries like Iraq and Turkey. We should never content ourselves with the view that the Kurds could be a nation: without doubt they are a nation, based on a rich cultural heritage and a long history. Not least. they have a unity forged by hundreds of years of suffering and oppression. They have a right to self-determination, a right that caD never be extinguished until it has been freely exercised _ not by the nationa: istic claims of the governments where Kurds live, nor by the narrow and expedient accommodations of outside powers. The rights of the Kurds not only survive from the Treaty of Sevres: they exist in the terms of the United Nations Charter and other international instruments. To understand and r~cognize these fundamental rights and to press for their implement~tion is a challenge that should be taken up by all concerned people. August 12 1985 J j m D u [1 n, P 1- e sid e Ij t . MESSAGE FOR ROS KELLY M.P. REPRESENTING THE MINISTER AT THE AUSTRALIAN KURDISH ASSOCIATION OF CANBERRA FUNCTION ON 22 AUGUST 1985. I am pleased to be here this evening representing the Minister for Immigration and Ethnic Affairs. Mr Hurford regrets that he could not attend personally due to a prior engagement and has asked me to deliver the fOllowing message on his behalf. -The history of the Kurdish people in the Middle East can be traced back over 3,000 years. Your contribution to world history has been significant. One of the most famous Kurds was Salah Eddin Ayyubi (Saladin) who was a Sultan of Egypt and repelled the Crusaders regaining Jerusalem in 1187. Despite ,the relatively small size of the Kurdish community in Australia, you have contributed beyond your numbers to the growth and development of our multicultural way of life. As an Australian l am proud to live in a society which provides the freedom for ethnic minorities to express and retain their culture and language. Organisations, such as yours, can play an important role in this process. By sharing your cultural heritage with other Australians you add to a society in which tolerance and mutual understanding are essential characteristics. By educating your children you will help keep alive a rich and diverse culture that spans thousands of years. The Government wants to help maintain and transmit the numerous cultures and languages represented in our community. I~ hopes they will remain vital elements in a dynamic and harmonious society. Such diversity is a national asset to be cherished and safeguarded. As a member of the Government, l acknowledge the contribution you have made to Australia. Please accept my best wishes for the future activities of the Kurdish community." 13 INFORMATIONS I 10. 1985 H~der äbner for undervisning i kurdisk modersmâl Men mangel pA skriftlige materialer ger undervisning af kurdisktalende bern vanskelig Der er ikke naget i \'ejen for. at kurdisktalende forœldre kan forlange deres born undervist i kurdisk som modersmAl, Men undervisningsminister Bertel Haarder anser det for ureali. stisk. at falkeskaien vii kunne tilbvde en sAdan moders. mAl's-undervisnmg pA grund af manglende undervisningsmaterialer. Det fremgAr af et svar i Folketinget til den radikale Bernhard Baunsgaard. !folge bekendtgerelsen om undervisning af fremmedsprogede l'lever skal en kommune tilbyde sine indvandrerbern undervisning i der!:'s modersmAl. Undervisningen er frivillig og foregAr uden for normal skoletid. ModersmAlsu ndervisningen foregAr sœdnnligvis pA natianalsproget. Det vil for pakistanere sige urdu. sel v om barnets modersmAI reelt er punjabi. Og for tyrkiske born foregAr undervisningen pA tyrkisk - uanset at borne ne hjemme taler kurdisk. et sprag. der er for. budt i Tyr~.iet. Hondparten af tyrk~rne i Danmark kammer fra de kurdisktalende omrâder i 0stt~'rkip:. Intet initiativ Baunsgaard har spurgt Haarder. om han vil tage initia. tiv til at kllrdisk am'endes sam modersmàJ s-under\'isning. M~n det \.jl'mder\'isningsministeren ikke. Han fremhœver i svaret. at kurdisktalende forœldre allerI." de har mulighed for at krœve 14 modersmâlsundervisning pA kurdisk. Ministeren henviser til den fernœvnte bekendtgereise. hvori det hedder: ..Det p4hviler kommunen at tilbyde fremmedsprogede l'lever (... 1 undervisning i deres modersmAl lnationalsprogl ... Haarder talker i sit s\'ar bestemmeisen sAdan. at en kommune ..skai oprette modersmAlsundervisning i eth\'ert sprag - her. under ogsA i sprag. der er uden officiel status i hjemlandet ... Undervisning med kvalifiee. ret lœrer kan dog kun blive til naget, hvis forœlldre til mindst 12 born onsker d!:'t. Og ministeren fremghœver. at der ikke hidtil har vœret forœldreonsker om kurdisk modersdmAlsundervisning for et tilstrœk. keligt antal l'lever. Intet frelIes skriftsporg ..Fremsœttes der imidlertid onske om kurdisk modersmAlsundervisning for et tilstrœkkeligt antal l'lever. mA vedkommen de kommune forsoge at tilvejebringe de nodvendige for. udsœtninger for at etabiere un. dervisningen... hedder det i svaret. Men det fremgâr. at BertI.'l Haarder anser en sàdan undervisning for urealistisk pA grund af manglen pA undervisningsmaterialer. Han henviser i svaret til. at der ikke fin. des et fœlles skriftsprog. der kan forstâs af alle kurdiskta. lende . ..Eksisterende skriftlige materialer er derfor aUattet i en besternt dialekt. Det mA vœre en forudsœtning for. at der kan etabieres kurdisk modersmAlsund"rvisning. at der kan fremskaffes skriftlige materia. 1er. som er affattet i en dialekt. jl som de pâgœldende l'lever kan forstA... skriver Bertel l-laarder. If I I , I SDMDSV.LLS !'IDMIMG r.t".......... 2 deœIùtr 1915 "Vi kan ju inte bli svenskar över en natf" - Del är OIDÖjllgt aU bergin aU Oykllngar bara över en naU ska börja bete sig som majorileten av svenskar. Skillnadema i deras tldigare Ievnadssitt jämfört med vad de möler I del nya landet ir alldeles för stora. nella kurdi.ka samhill.t beslAr av olika slammar med .n I.dar. 50lIl har makt.n. OIr fin.. ocbA "agan" som ir .tora jo,diga ... 50lIl ibland ocbA kan vara .taml.dar.. o. n.. la ku,de, hor pA landsbygden och "agan" har stor som ilIte fir nApa al'lIlerupplever clet som en traaedi. Delit 5ÖnCrna som lka fm den tunliska kampen vidare. Minnen bar clet yIlenla ansvarel f6r familjen. Han Ir ansvaria f6r familjens f6n6rining. VÄLKOMMEN! Det sager F.rda Turan. som ir kurd. F.rda Turan ir I.dar. for.ll kurd1,kt proj.kt i Stockholm och han har bl a kartlagt kurderna. SIluallon I förortcma Tensta rer. och Rmk.by - Kurderna kan raknac; till eU vAr fld" \'erkhgl garnla kulturfolk . berauar Ferda Turan De har vant bo!.alta I samma omràde I m) àr Oct är en av \lärlden"i stor"a folkgrupper utan .g.l land. Kurdi.lan. som betyd., ku,dernas land. stracker sig over fyra lander Turklet, Svncn. Irak. Iran och en hlen bllui: I SovJetunlonen. Till ytan il, Kurd"lan ungelar Itka IIV En artikelserie om invandringen makI il•• ' de lordlilsa bonderna som arbetar under honom. - D.n tradlllOn.lla kurdiska Joner kurder Hur "ilor grup~n ar uppsvlrt alt fl nlgon "ktlg uppfalt- f.mIlJC'n ar patnarkahskl byggd. berAlla, F.rda Turan VanOIng om, eftersom de ohka landerhgtvls hestâr famliJen 8\1 en eller naIl regenngar "Ill uppge IAga Slftror. och màng.a kurdl'ika kallor VIII t\'a (ar- eller morforaldr.r och en eller flerd gifla s,()ß('r med 5IßI flover'ikalla antalet mliJer Kurdcrna har ert egef sprâk, - Den ald~ta mannen I famliJen kurdl ...kan. som mte ar 'ilakt ..are har den hôg\ta auktontelen. sedan "ilg med luns.ka eller arahlska lommer dt andra mannen I famllSkllln<lderna ar hka s.lon som melJ.n ,angordn.de ch.r Alder. Ian wen ...ka och flnska I Kurdlslan lever l'lefolkmngen I Rland harnen ar lIet söneml som slort ')Om Franknke Oar bor UPI>" skattnmgsvis mellan 15 och 22 mll- I ell feod.tlt ymhalk nef fradltlo mv pA honom och hans f6rvirring It 1I0r ell han into kan leva upp 1111 kraven. Han vet ing.nting om del svenska samhillet och ir hinvisad till myndichet.rna. MAngakilnn.r ocksi svek och skuld. de har ßytt och IImnat Over kampen för .tt frill Kurdistan till de som ir har. - I Kurdillan levde mannen och kvinnan otta skikla irAnvarandra. Var och .n hade sina uppgift.r. Nlr de kommer till Sv.rig. Ir de hlnvlsade till varandra i .n 11.. nhet och fAr för fönta IIn .. n IllÖjli.... t ail lira klnna varandra. M.n eIlappolAr ocksi otta konflik. rainA' I fm," hind l..rn en famll) KvinlWll uppsift It all sköta h.... hillel. la hand om bamen och Iven delta i jordbrukaarbet.t. - Redan i S-()'lnlIcIern b6rjar barnen delta i arbet.r. OIrigenom uppfostru de tid sina traditionella vu•• nroller redan som sN. - För de traditioneIlt uppfoIIradc kurderoa 50IIl kommer till del hÖJindustrialiteracle samhll\et I Sv.nge vlnds allt upp och ned, menar F.rda Turan. F6r mannen blir t.llvBlOß otlJl mycket jobbi •. Han har ansvaret fÖl familjen och deru fönllrlnin. Det stills stora - Kvinnoma kan ocksi fi det svArtmed omstlllnlß .. n. De kommer till en Il .. nhet m.d rinnande varmt vatt.n. kylskAp och and,a lIIOlIema rcdskap 10m underllttar deras hushAlIssyssior. De fAr gl och lira llllvenska och fir inblick i clet jlmlllllda sv.nska samhill.t. - Medan minnen Umpa' för an behlll. sin stillning föook.r kvinnoma hitta .n ny roll i det svenska samhillet - Kurdcroa.r ju IikIOm andra mlnniskor indlvider Geh nir jag pratar om dem bltr d.t litt g.n.ra. üscrinpr. M.n mlnla av dem Ir antin .. n vllutbildade .1I.r ana"a. bel.r. De som Ir viluthildade upptll:ker att de ha, .. lrt ail Il .tt .rbete 101ft moUv.r.r <teras kunskaper Det Ir nastan omöJligt filr t Cl apor.karc. a,kit.kt.r. advokat., och lira .. att Ilarbeta IDOm sitt yrk.",mrlde. O.ral utbildninllodUnos lOt. I Sv.rige M.n nir de sank.r Slna k,av. och .ok.r ell "1Iptalu'Jobb". mlSSlyckasde oftalndA Arhet'Il'vlrna hit, m... tlnbamma och Iyek., atl de Ir ilv.,k valtflce,ad. fo, Jobbe!. - Att vara nyktmg. och detgll. ter mte bara kurder • är alt var. förlorare. De har nyll frln litt hemland. De har filrlorat sin famllJ. 1111yrk•. sin st.llnin •. sill bemland och ofta ocksâ sin sjalvaktnin •. - Nir de kommer hit blir de ofta behandlade som m.ndr. lande, som barn. av mynd1gh.t.r. nas tjiost.mlln. Ayktinlarna upplev., att mg.n har t.d mod dem. de bli, into informerade om de into .jllva ber om dei. De upplev.r att myndlgh.t.rna scr dem som problem. - Man mut. ta sil lid ail lira It.lite om nyktingamas situation I v.- deras hemlander for alt kunna för- lIAd.m. Forst nlr man v.t nlgot om d.ra. bakgrund kan man sätta sig 10 i d.ras situation och hjilpa dem all anpassuig och attl •• Ilra IIgsv.nska. Andra ßyktlßpr inser redan pi .tt lidigt stadium an Sv.rige i, de,as nya hemland och all de sjilva mäst. anstringa IIg för all kunna fungera i det nyalandet. M.n det .k.r into Overen natt. Det lar lid. och det mist. VI fllnöka accept.ra QIA SELLING-STOCKHAUS Ferda Turon är kurd och har bl Stockholm. Q under50kl kurJernœ fo,hallanden , /Va bostad,om,aden Foil> ANKI KARLSSON I 15 SUlISYAWflllil. ......... .. J ....... l~ "Jag hade inget val Det gäßde mitt Iiv" - ".............. J. ,,,,.t lI'I" G .... " ............ Ur ArM M ............ ..... t riddoI.ltt kura .. . nykUIII frill Irak. fitt friaa!a: "V.r6r 11_ ft hit?" Fi vet .... lIunlena II_met' 1frlD. A... 1Im vet nlcot _ fIrhlIudena I Kuni'" lU. O.r ""ir Annu ett "' de ... kri, som varlden har ,IOmt bort. - V, hor In,el om kri,et mot kurdeml dArfor all olJln Ir stlrka. ro an kurden blad. stir deI pi en te.tad lapp pi .Iuen hemml has Salahaddln, Oykt.n, Irin Irlk. Den 16 oktober bombldes sta'den Sulaimania , Irak a. "akiskl 0Yl. Dagen dArpi bombadct stl' den H .. ,ler. Uppgifter som publi. eerals I kurdernas c,ultidnlnlar i Vlsllyskland tllar om I JOO döda enblr11 Sul.im.ni •. Aras bodde • Sulalmania Sallhaddln kommer frin Hawler. - V, .et inte .ad som hlr hint .Ira anhön,l. jag har Inle hört ni. gont,ng "' dem sedan jag Oydele för ell Ir oeh 1.1 mlnader .. din, berillar Sliahaddin. Han har ... brOder oeh en sys. ter. De är tvar Ilrak. Aru har toi. .yskon. I dag bor de O.. tl' S.en.e oeh Slorbntlnnien. Fyra Ir tvlr i trak. - Famoljema i Kurdi.lln har mln,a barn. Det Ir" mlnga som dör , knget. Det mi.le fOda. mln,a barn som kan forlsilla kampen, förklarar Aru Moham. mad. Han r&knar mod ail han. land .. rit i knglnda .. dan 19J3. Ända ..din hin f/leldes har det rill nl.... sons kriptilhtlnd I Kurdi.tan. Kurdema för ett gerillakri, mol Iraks armt. Slmlidlgl för Irak kriC motlran. Bide Arl. oeh Salahadd1n sq.r III de .Iop med genll.n. De Oydde hll Iran. Den .Icen kom de till S.enac. Nlr de kan iletvlnda G""". - Vi bor 1 ".et 1 I bara Svenge men vir. hlirtan ir tv.r i KurdIStan. Den dag .in land blir fnll kommer YI all ite",lnda. SaJahaddin (r vi och Ar ... Mohammad Illlhör tll av vär/dtns slöma folk .. lIIn tgel/and. K .. rderna har tn tKtn flaKga - mtn inKel/and. Foto. LINUS WALLIN Kurdistan "fions inte" Kurdillan .. Istenr Inte it clef poIlIiskI uppddar mdlan ryra linder; Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Dessa lin. den oIIkldla.rinaa' pr rakI ...... m Kurdistan 10m rakI oom en sIIllsbllclnlna. Id .. •enom byar och slider. Kurdemas omrâde domineras a. htr. oeh hoglandsplatier Oct An "",un. finns ockd mAnp lIoder, t eK TI~n~ odt Eufral, 10m gör att slitter. na hhr bordlga och Iilmphlla for lordbruk KurdIStan har ock" mingl na. tun,lIpnglr.t c. ol,a. krom. koppar, jimmalm. kol. bly. link. IUld, .. Iocr neh uran NlJOl som knappast gör deI lallare for kurderna I kampen Mr ell fnll land Malonteten l' htfolkningen i de exakla gränserna for Kurdisran är svdrl, mtn dtl ,tnckiult omrddel visor ..ngefär h..r lander slracktr SIg DessuJomjlllM dtl mindre omrddtn, framsr , T..rk,tl dar K"'pptr av ","'''(Jrflynade 16 k ..rdtr bor Kurdistan ir kurder . Men dir finns ocksA en mmdre grupp andr. elm'ika mmontefer, t ell. armenier. Jades plgir forll.rlnde oeh omfattar heia irakl'ika Kurdistan Inla: Efter Iiohahens fall reste !;Ig .uyner och syniner det kurdiska folket och krävde Slnl Det ar svln all exakt uPPIe hur nltlOnella rall'ghtter Di för. mlnp kurder som bor , Kun.klarade iran,ta staten tng mol st.n. Men Ferda Turan beräknar kurderna Kn.et plgAr fonfaranIII omknng 8-11 mll,oner bor • de . Turkiet. 5-6 mllloner I tran. 2-4 Syrien: Omknng 200 lXXl a. miljoner ; Irak oeh 500 lXXlt,lI 1 kurdema i Synen saknar medbor. miljon ; Synen Dessutom finn. gerhp rlll.ghtte.. Oct IOnebir omkring 1I6!Ol kurder i So'Jet, bl a all de inte fir ulb,lda "g. arbe. mellan 20 lXXl till 5O!Ol I übl' la, bYUa hu •. IIftl "g borgerligl non. 10 lXXl. Af,hanistln eller rosa ulomlana.. Del finns inle htller nigra sAkrl 1WkJet: Efter den senastc mil;UJlPIifter om hur minga kurder tlrkuppen i Turk,et har minga som bor iSven8e. eftersom invan. kurder Irresterals. Mllllarerna dratverket inle för "allStlk ö.er lenon .. rar befolkmn.en pl etnlsta nunoriteter utan bara Over landsbygden oeh • stadema. medborgl"kap oeh flldtlsellnd. Minga siller flng.lade , hide min, KurdISlans u"prunghga reh&ion kYinnor oeh barn Tortyr ar .anligt Ir Zoroa~tTlanlSmen eller MazdaI flngel .. rna. I Turk.ellr det oekismen. Men trots kurdernas starka " straffbart all t e. praIa kurdis. motslAnd mol den arlblska mvaka Genom all hi a sllIa kurdi.k. SlOIlen '" 600-tllet ledde den t,II barn i internalskolor neh skllja ail de börJade beklnnl "g t,II dem frln SIn normala miljö för. ISlam. Omknng 80 proccnla. kur. sôker min göra turkar a. de kur. demalr idag mushmer, 10 proccnl d;.ka barnen Ir knstna oeh 10 proeent an.luter Sovjel : Omknng sig ull yelid,. Dessutom hnn. en 116 roo kurder le.er I So'let. lnloten VUpp judar om de repubhker diu de bor har de Kurdema uppfallar .ig .jal.a alla kulturella neh medhorgerliga som cil sJilvstAndlgl folk. som har rilligheler som andra. Unde",i •. bero.ats nat.onella. kultureUa, nlngen sker I c. pi kurdlSka och manskhga oeh demokratlSka räl. de har IIIlgin, ull bra arbeten oeh t'gheter S,tuat,onen för dem Ir urblldnlOg ohka , de lyra linderna (Killa. "Kurder. Oakgrund oeh Irak: 1976 log kurderna l,II 'a. e.il, Tensta Rtnkeby av Ferda Tupen för sak Knger som pibor. ran). '10 R~I~._9-et 1.12. 1985 1 Anlilk 1885 PllUr . SinH 'ta köy konOllanoa 2ï mi lyoB lira dajtttidi . ~IRNAK, (Illiat. $unak yc yGmindc b6lOc:O ctk1ya1&r. Vkar$l silahJandlnlaD 311 key Iwru)'UCUIUD' biriltm~ 6 .ybk maqJan tGrcn1c daIIttldt. . . tlçe spor sabaslIlda dOzenlencn t6rcnc v.1i w..I Tcker, 7'Dd Kolordu YC B6lac Stby6n«im KomutaIU Koqcocl'Jl IlaJd UadII,. llçe K.ymakamt YC bOyQkbit halk toplululu k.hldt. TllreDdc V.1i w..I TIker ltGy Iwru)'Ucularma 6 .ybk maq çeltlcrinl YCrirken, a6m"lerinin kutul olduAuDUbclirtti. oaIan kutladt. Vali TIker ..v.... ..... 1" • mail titi bilai .. .... ,.... pdr mutig kdt1ar" dedi. KGy Iwruyuculannm T '.. . .. bid 6 .y- hIt1annm tutannm toplam 27 mUYOD. ber koruYUCUDUD .yh- Imm isc 34 bin 120 lira oldutu bclirtlldi. 3.12.1985 Milli et ~aL 10.12 ..1985 GUneyclolu'cIa huzur paketl yetll "1&""'1 ""'--'Ii kanrI .. DIV\RBAKIR tlnld •. BllllI'l' ... l .... ka.. , H8IIkarl'.. Yla y, 1"lk IHSAN DÖRTKARDE$ oOU ve Güneydolu f.brIUII ~ ... 2. Bllllfe y.,.I •• y........... Anadolu'da aOvenlik kuvlçla ybde y8. bdary"" yeqi vetlerince terörist çetelere 1edIrI_IerI, lIcrelIIlere kar$1 sürdürOlen "Güne$ haresek ora •• yerlll ,. ..... kau" ekonomik ve toplumsal kalklnma çabalafl ile elele yUrü- ... 5. d".ncI. 11er lldl ,*ylll salln.yor. öltl sckl.... bll. yor. Yetkililer. iç. güvenlik önleye lelBltsl YI! On .... _.... lemleriyle birlikte "Iç kalkmma ri.e yilllellk l'',IIÇ .. Dan 1Iret. harekau"mn ba~ladIA.m.bunun ilk meyvelerinin önümüzdeki YII IIItSllsletllvor • -8ölgede karayoll.n '11 geallnmaya ba~lanacaAlm açlklani~letiliyor. KI$IO kapall gcÇil dllar. Bu arada bliyük yatmm kalmayacak. Hakkari'yi Haprojelerinin gerçekle~tirilmesi bur'a ballayac.k yol yaplml hlzlamrken glivenlik kuwetlerince seri arama ve operasyonhlzlandanld •. Güvenlik önlemleri: larda 29 list dUzey militam yaka-Suriye tie Türkiye araslOlandl. Bunlara yatakllk ve yardaki 223 kilomet,elik SlOlnn IS4 dim eden 95 bölücliele geçirildi. kilometrelik bölümünün aydlOUzmanlar Dolu ve Güneydojtu laulmasl tamamlandl. Aym uyAnadolu bölgesinde güvenlik gulama yeni elektrik götürülen sorunlaflyla ekonomik sorunlaÇukurca ve çevresinde yapllann birbiriyle içiçe oldujtunu beIirttiler. Bölgede güvenlilin tam cak. -SlOlrda il tarlalat. ile maolarak sajlanmaslyla özel sekymll böigeier geni~letildi. törün geni, te~viklerden yarar-Irak. lran ve Suriyc hudutlanarak böl,ede yaunmlara JÎlannda güvenlik yol kutall kari,mesi de bekleniyor. Bunun ilk rayollan ekipleri tarafmdan geiprelini Bitlis'teki Best Si,ara ni$letiliyor. Fabrikasl verdi. -Köylerde silahll koruyucu16 AY GEÇTI lann saYlsl 13 bine çlkltnllyor. Siirt'in Neruh. Hakkari'nin Koruyuculara ayda 35 bin lira Semdinli ilçesinde terörist saldlmaat ballanacak. rtlan Ozerine ba~laulan "GUne~ Güvenlik kuwetlerinçe sOrharekau" 16. ayml ,eride blradürülen operasyonlard. bölOcO klrken eide edilen sonuçlara e$kiyay. büyük darbe indirildi. olumlu ,özle bakillyor. Milli Sadeçe aeçen.y böl,e sorumGOvenlik Kurulu karanyla lusu dilzeyinde 29 kilit adam venlik önlemleri vanlnda ckonomik ve toplumsal kalklnma -yakalandill. bunlann sorgu ve ifadelerinden eide edilen bilaihizmetleri de böl,eye ,etirildi. lerle 95 yal.kllk ve yardlme. Ekonomik önlemler: olan bölüeünün de eie .eçirildili I. BIIlede d ÖKe bltl.tll•• ölrenildi. Gece-,UndOz deme-' de\' yahrual., z1lU1C1lnld •• At•• den .sUrdü,ülen .rama ve opeIlirk b.raj.11e Urfa tUHU.bI u. ma•• ndall Bnce bltlri,"lbHIi. rasyonlarda ayn .. çok IIIYldll silah. eephanc, ö"Ülscl dökülçIa lerekll kay.a11I.' bulu . Äf$la-Elblst•• te,..lk .... raI . man dll eie geçirildi. rar...... D y.- ,ü- 1'7 10.12.1985 eAvrupa insan Haklan Komisyonu'na yaptlan ~ikâyet kalkt} 5 ülke ile 5 noktada anla$ma • M. Ali BIRANO IB I - BRUKSEL' den blldlriyor E~ Bau Avrupa ulkesI, Turkiye'der. ald1klan guvenceler kar~lsmda, Avrupa Insan Haklan Komisyonu'~da açl1klan davadan vaJ.geiu1er.SlfJsbl)urg'daki insan Haklan Komlsyonu yaptl~ yazlh açlklamada, I Temmuz 1982'Je b~latllan davamn "kapaodJgJDI" bildirdi Siyasi gozlemciler, da\Joln kapanmaslyla furkiye'nin BaU Avrupa lIe ih~k1lerimn donuk sürjurùl. mesine neden alan ba~hèa engdlerden binnin daha ortadao kalkt:g,m sovlcdiler. Avrupa Insan Haklan Komisyonu'odan yapllan aÇlklamaya gore, taraflar arasmda aylardan beri surdünilen "gizU pazarhk" sonunda ozelle ~u ~ noktada anl~rr.a! a va nIdi: o TurklY? t~kence iddililan: i!", dava;; açan }"rao- sa, HoUanda, ineç, ~orveç ve Danimarka arasmdaki ilk anla~ma i~kenee iddialanyla ilgJlI. Buna gore . de, Türk Devlet Denetleme Kurulu, i~kence iddialanm ve yapllaeak incelemeleri"gözetlemekle" gorevlendiriliyor. Her iddia sorulturulaeak ve sonuçlan da Denetleme Kurulu'nca ineelenip "gözetlenecek," • Ankara rapor verecek: Turbye, Avrupa Insan Haklan Sozlelmesl'om S7"nel maddesi uyarmea, i~kence Iddialan hakkmda "kaDuDlannlD uYlolaDmaslyta ilgili" olarak geli~meleri 1986 Ylh içinde üç defa (l ~ubat-I Temmoz le I Ekim'de) rapor edeeek. .Türl<iye ile, "Avrupa insan Hal<lan Komisyonu"na $il<ayet, eden Fransa, Hollanda, isveç, Norveç ve Danimarka'nln gizli pazarlll< sonucu anla$maya vardll<lan nol<talar açlklandl OKomisyon'a bilgi verecek: Bu raporlardan soma, Turkiye ile insan Haklan Komisyonu tiye[eri arasmda "görü,me" yapllaeak, ' GOrÜ~meler,raporlann içerigi ve i~kenee iddialanna kar~l, Türk kanunlanmn uygulanmaslyla ilgili verileeek bilgileri kapsayaeak. OSlklyönetim kalkacak: Yapllan açlklamada, Türkiye' deki slklyönetimin birçok ilde kaldmlmasmdan duyulan memnuniyel belirtildiklen soma, Ba~bakan Turgut Özal'm san Amerika gezisindeki bir açIldamasma aynen yer veriliyor Ie "Türk Bqbakam'nm IS ay içinde Türkiye'deki tüm slklyönetim uygulamalanm kaldJrmayJ ümit el. tigini. wyledigi" belirtiliyor. Slklyönelimle ilgili olarak ba~kaea bir vaal bulunmuyor. OAf: Açlklamada, af konusunun TBMM ve Türk Hükümeti için de ciddi bir konu olduiu. Anayasa çerçevesinde çahsmalann baslatIldliJ söyleniyor ve "ÖDümizckki ay, pariameDtoda tartt,malanD bqlamlSl bekleniyor" dendikten soma, Türk Hükümeti'nin Anayasa'mn 88'inci maddesi 1$I81ndabilgi vereeegi açlklamyor, S'1er ile Tûrkiye arasmdaki bu anla~maYI yorumlayan bir Avrupa '..(onseyi yetkilisi, "Tiirklye,blzha bekledigimizdeD dalla Il ödiD oye- rerek bu davadaD kurtuldo" derken, Ankara 'mn S'tere sagIadJ~ gilveneeierin büyük bir bölümünün "vaAt.n wzdeD" ilen gitmedigml de belirtti. S'1er Türkiye ile ilk pazarhga b~ladlklannda, i~kenee, arve slklyönetim konulannda çok daha kesin güvenceler istemelerinin yam SIra, Ban~ Oernegi-OiSK &ïbidavalann durdurulmasml, siyasi görü~. lerden dolaYI insanlann mallkûm edilmemelerini de ko~ullan arasmda saYlyoriardl. Anl~mamn metninde hiçbir "keslD pnnee buluDmadJitDa" dikkati çeken yetkililer, "S'1er bu davay\ siyasi DedeDlerlt 1IÇ1IlI,lanb n b1çbir IODUÇçtkamayacatnu anlayJDca da, Jlne s1yasi Dedenlerle vllaeçtller" dediler. Tûrkiye'nin verdigi sözlerde durmamasI veya anla~manm ilerde bozuimasi durumunda ne olaea~na yamt veren bir diger yetkili de, "Tärldye a1eyhiDde S'1er yemdeD dan açabllirltr tabü. AICIk bUlldaD solin pç olDr, Türldye'm. büylik IDJU hakim ihlaDeri yap1IIU1 &erekir ki, yemde. dan açdsall" seklinde yanllladJ . Resmi yetkililer iSt, davanm kapanmasmm ilk sonucu olarak, Türkiy,,~ ~Yf\lIl&Kcmseyi Baki. ' lar KomiteSi Dönem Bafkanh81 sorununun çäziimJeneceiini belirttiler, "A.cak, p.ull de teklÛk bID n. aeJler Ç1kabllir. ÖmetlD, Nisu l)'IIIda lin Ullte."ly.'a &ellyor, Bu ülke !UUIIIJ vermeil islemeyeblIIr" diyen bir Türk yetldli, Türkiye'nin bundan böyle çok rahatlayacaitm söylerken, "Çok bÜyÜk blr b.. ludu kurtolduk" dedi. ."Ilefollu'nun - delerlendlrmesl Öte yandan, OI~i$leri Bakam Vahlt HaiefolJu, konuyla ilgili yaptl~ açlklamada, Türkiye'nin insan haklan alanmda aldJit önlemlerin $ikâyetçi ûlkeler tarafmdan olumlu biQ'apt gördûiiUlli belirterek, "~k~~_ab"lJIyla blrllkte, T~alà.A, ... tDsaD Hakla- ~, cr... •.--'.=:~mak. ta .. dikkati'~. dtltDl" Terciiman 11. 12.1985 Pa,mergeler 26 Irak askerini öldUrdU tYARBAKIR, (THAlKuzey Irak'ta üstlenen .ve Saddam Hüseyln yönetimine karlJl silAhlt mücadeleyi sürdüren Mesut Barzani'ye baA'11 "pellmerge"lerin, Irak'In Süleymaniye ~hrine saldlrarak 26 Irak askerini öldürdükl.ri belirtildi. D 18 JEUNE AFRIQUE ............ ...... ....... 4.12.1985 Dans la perspective de créer un front uni, les deux principales orgé!nisations de Kurdes irakiens ont ouvert des négociations secrè.tes à Paris et à Genève. Le Parti démocratique du Kurdistan, PDK, des frères ldriss et Massoud Barzani, et l'Union patriotique de Kalal Talebani ont en effet pour objectif de lancer des opérations communes d'envergure contre l'armée irakienne, en même temps que les forces iraniennes. Pour sa part, le PDK est solidement implanté dans la région de Zakho, près de la frontière turco-irakienne. LE BIEN PUBLIC 10.12.1985 Soirée Amnesty International : témoignages kurdes Amnesty International avait invité récemment, à Dijon, deux Kurdes: Ali Kilic et son avocat $eraffètin Kaya venaient expliquer la situation de III torture politique dans les prisons turques, ainsi que la situation de leur nation, à laquelle toute existence est refusée. les événements du Kurnistan reviennent régulièrement sur le devant de la scène.Il y a plus d'un an, onze prisonniers kurdes avaient poussé leur grève de la 'aim jusqu'à la mort, pour protester contre les tortures quotidiennes pratiquées en Turquie. les invités d'Amnesty International le r~ppelaient, en Turquie, le recours à la torture est systématique. C'est un instrument de pouvoir. Le rapport de l:association inter.nationale,récemment publié, confirme. cette situation. Malgré les déclarations fréquemment réit~rées des autorités turques q!li ment, la torture est une réalité. Ali KiIi~,.détenu maintenant réfugié pohtlque-en France,a ainsi perdu deux membres de sa famille dans les prisons turques. CI les autorités turques veulent donner l'impression d'un retour à la démocratie, explique-t-i!. On organise des procès, on autorise les visites des détenus ». Mais c'est encore de la torture. lui-même fut battu avant de recevoir la visite de sa femme, parce qu'il avait refusé de se plier à des brimades. Et l'entrevue ne dura que quelques minutes. Torture physique ou psychologique. Abolir le traité de Lausanne le Kurdistan fut partagé une première fois au XVI' siècle, puis une seconde en 1920,au traité de lausanne. l'Irak, l'Iran, la Syrie et la Turquie en possèdent une fraction. les Turques nient toute existence d'une nation kurde. les autonomistes kurdes luttent pour cette reconnai~sance. Seraffetin Kaya, avocat, prisonnier politique et actuellement exilé en Allemagne fédérale, a créé l'Union des juristes démocrates kurdes. Il demande l'abolition du traité dE! lausanne. Comment l'Europe libérale peut-elle réagir à cette mise en cause directe? la GrandeBretagne, la France, l'Italie ont signé ce traité. Pour la première fois, plusieurs pays de la Communauté sont rappelés à leur passé colonialiste et expansionniste. la décision est surtout symbolique. les Kurdes attendent de "Europe qu'elle cesse de troquer son silence complice contre la fidélité de la Turquie à "OTAN. Inlassablement, les exilés kurdes poursuivent ici l'information des Européens. En Turquie, près de 140.000 personnes sont en garde à vue, pour trois mois. 11.000 sont condamnés à des peines de prison, d'après les chiffres de 1982. Christien ~EBLI~ 19 LES DEPECHES DE DIJON Lundi 9-12-85 DROITS DE L'HOMME Sérafettin Kaya un témoin de la torture en Turquie Il sera ce soir à Dijon pour la soirée organisée au Familia par Amnesty International. Nous l'avons rencontré. « la seule solution pour la Turquie, c'est d'abord que le peuple kurde organise sa propre résistan~e nationale. Parce que la démocratie en Turquie est liée à lé libération du Kurdistan I. C'est Sérafettin Kaya qui parle ainsi. Cet avocat de 56 ans, né à Moche en plein Kurdistan turque, est aujourd'hui réfugié politique en Allemagne (R.F.A.).la torture, il connaît. Et c'.est de la manière dont elle est pratiquée dans son pays qu'il parlera ce soir à Dijon lors de la soirée organisée par le groupe .dijonnais d'Amnesty International au Familia. une démocratie, et Cloné la question doit se régler selon les principes de la déclaration des Droits de l'homme. l'opposition bourgeoise actuelle est certes efficace, mais cela ne peut suffir pour libérer les Kurdes... I La technique d•• électrochocs .•• A Dijon, Sérafettin Kaya a retrouvé son ami M. Kailic (secrétaire du comité de solidarité universitaire pour la Turquie) qui, lui, attend toujours que la junte donne enfin à son épouse (libérée de prison grâce à l'intervention de François Mitterrand luiUn rapport pour même) le visa de sortie pour la l'O.N.U. liberté et pour Dijon. Professeur à Ankara, la jeune femme avait Avocat des associations de dé- été arrêtée en janvier 1984 : fense kurdes de 1971à 1974,M. « J'ai eu très mal à la tête, raKaya a été arrêté une première conte-t-elle dans une r,cente fois en mai 71 et emprisonné à lettre à son mari, parce que la Diyarbakir. Amnistié en 1973, il police m'a beaucoup frappée, et prend en charge la défense des c'est pourquoi j'étais incapable prisonniers politiques: il est de de t'écrire. Ils m'ont ait subir nouveau arrêté en 1981 après l'installation de la junte. Réfugié des électrochocs. C'était quelque chose d'horrible, d'incroyaen R.F A., après avoir quitté clandestinement son pays, il est ble et de terriblement douloul'auteur du fameux « rapport sur reux. Quand ils arrêtaient l'élecla torture en Turquie it, destiné à tricité, ils me demandaient les l'O.N.U. et qUi a été également noms des autres professeurs présenté à la Commission euro- qui auraient des tendances de péenne de luxembourg. Pour gauche. J'ai vécu des jours aflui, le combat continue: « Nous freux. Mes rêves étaient des n'avons pas de position radicale cauchemars,.. I quant à l'avenir. Il faut Qu'il v ait Ce soir à Dijon, MM. Kaya et 20 MM. Kailic et Kaya (de gauche à droite) hier à Dijon libérer le Kurdistan Il ((D'abord Photo MICHEL FERCHAUD Kailic seront accompagnés d'une autre réfugiée kurde, Mme Besseere. Trois témoins pour • convaincre. Ce ne sera pas de trop. MICHEL HUVET • 16.12,1985 .SHP'II cüneyt canver, I$kenee aletlnl Meells'e ftl13 • getlrdl I enöldü~ .Ele$tlrllere cevap veren içl$lerl Bakam Akbulut'un "Batt'da böyle söylentiler lçln Isvan etmlyarlar" sözlerl tartl$malara neden aldu .MIIII savunma Bütçesl üzerlnde kanu$an milletveklllerl, Savunma Sanayll Fanu 'nu destekledller, ancak muhalefet sOzcülerl, fanun TBMM ve saYI$tay denetlmlne açlk almasl", Istedller .MIIlI savunma Bakanl Zeki Yavuztürk. "ihtlyaç fazlasl erlerin temel egltlmden sanra kamu kurulu$lannda çall$tlnlacaglnl" söyledl I/TI ANIARA,ÖZEL BMM Genel Kurulu'nda Içifleri BakanhiJ i1e Milli Savunma Bakanb81 bütçeleri göniJülerek kabul edildi. lçi$leri BakanhiJ bütçesi göniJülürken, SHP adma konu$iD Cilley( Cunr, karakollarda i,kencede hllaDIlchj!DI öne sürdiijü manyetolu cihllZl milletvekillerine çab$tuarak gösterdi. Milli Savunrna Bakanbgl bütçesi göniJmelerinde konu~ Bakan lekt VaV1lrtürk de, "llItiyaç fullll erterla temel etltillldea sonn kI•• kandatlaruula n yart h1zmedade çalqtmlactlJal" söyledi. tçi$leri Bakanb81 bütçesinde ilk sözü alan SHP Adana Milktvekili CheJt Cum', lçi$1eriBakaru VIIduuI Akblll.t'a, i$kenceden öldüjimü belirttiji t13 ki$inin tam bir listesini sunarak, bunlara ne oldujunun yaIUtlanrnllSllll istediji konllt maslDda. özet)e sunlan söyledi: "ltkeaœalD Ilk bibi oIu po- ,~'~~da" yuallÇlÙll ..... _ill ...... VaDlaau ,.... a",katw JIIIIIlda bahladatim lddiaIar lOIII em. S0ra",,,,, ... ddIUerIe deiiI, __ IDI'I day" koalqtanlma.. a ... oIIrak ,apdaùtacbr. Gin. &içIeri lçIHeti ........ .. ekIpIert,ÖlJlt ortaya pUnaaJI 1OItIIIyor, iqI'" llIr lye dau ekIeJnIm lIdiIler ftItIyor .... ..... ...... lçIa ~rœa bIf'WICIiI bIr tek ,01 Ub,or: tt: knee. ~ Il&lllOfIJWIUJar IirilCemede kabJor. Ora., FAm' $"u, fuù TI.a fe AI .... '.. clavalan berllÇII...... me ,.ucla M.. ü CecepIIurak öldlrilea Mutai. VaIça' .. ka~ bet l'lUIIIIIZ _"'Ide I.'. ydsoan baIu.amaylllk dosylDlD kap.l1Imlll Itkeacelllw aerett aibi bJeD-",'" bIrer kaIIat*. Milltafa HaldrIJ, leyael AbIdIa Ceylu admda blr ...... lIIdInaek IUçaadu 14 yd tltr lIapb œZllUl. çarpbnIdJjJ hm cellesladea blr celle öaœ nhnrildl. ilhaml Erdost'. öldirmekte. IIOnImIa astsubay Beldr Baj'Ia yuplama tam 58 ay sinlû n tUluksDZ JIflIludi." vekillerini susturdu. ANAP'War da daba önce aldJklan karar uyannca, konu$maYI sessizce dinlemeye deyam ettiler. Ciaey! Canver, konu~masmda bélZlmahkeme tutanaklanm da okudu ve sorgulama suasmda S8D1klara tecavüze yeltenildijine ili~kin ifadeleri vurguladl. Ciaert Cliver. i~kenceden saruk birçok güvenlik görevlisinin gorevine devam ettijini, hatla terti et tirildigini behrttiji konu~masmda. i~kencenin nasù yapùdJiIDI da anlatIJ ve bu konuda ~unlan söyledi: "ED ~ok bqTDrulaa "keace yöatemltrl pDlem kolaadaa tavaaa IIl1mak, bülbül ajaa denüeD ullly. omlluan.daa uhaak ve elektrik IOkll. DÜlÖaüyorum da e1tktrijl buldap Içi. 11erpD ru"au pd ettiil.u Edboa, b. buIal'ßlua böyieslne ~ bir itlçia kaU...... atuu bllle,di, tepkJsI ne oIanha? ltktllœ yapllak llltayta klJilere elektrik IOku vereu litt, salin telefonlarwa maayetosa öyle etkW kt, size ,apmadltnuz olaylan 'yapum' dedirtlr. Ö1Iüaize geIe. Mr l'Ye Iaza atanuuz." içi~leri Hakam VIImnm Akbulut, "Insan baktanna SI,pIJ, ucak de,leli .yakta lutmak ZO/'1Iada olduklanll" belirterek, "Devletia temeliae dlaamlt kO_III, Ata- t,kence 'cib.zl Cunr. lc.onuslDlWlllll bu nolttasmda cebindeD ç1kardJp manyetoya balb bir kordon ve kordonun dijer ucunda elektrik ampulübulunan cihllZl, kürsüden çah$l1rdJ ve ampul yanarken konu$maslDa devam etti. Bu S1rada bllZl ANAP'b miIletvekilleri, bajJnp çaiJrmaya bllfladJ. Antak, oturumu yöneten ANAP'h AbdIIIIdm A/1liI,millet- .'tsyan" sözü tartl~maya yol açtl türk like ve iDk1Iaplanma ortadu kalcbnlmlSl, rejlmia eklea gitllleSÎ Içia phaIan bilrriJet laIuyama)'lZ" dedi. TBMM Genel Kurulu'nda lçi$leri BakanbiI bûtçesiyle i1gili olarak yapùan ele~tirileri cevaplanmran Akbulal, "I,keace yapll di,e, takip edilmeyea ~bIr pveallk IÖmlilÎlill" bulunmadJjuu söyledi. tçi~leri Bakam Vdcbrua AkbuluI, i$kence iddialanDl yamtlarken, Türk.iye'de sistemli ifkencenin savunuiamayaca8JDl ve yapanlann cezalandmlaca8Jm kaydeden Akbalut, ~öyle konu$tu: , "Bugiia MecUs'te öyle bIr tab10 çlzildi kt, _kt Tirkt,e' de ldare Itke.œ,e hnat verl,or, köli •• ameIeJi destekliJor ft bla. , • pu elllliJet .a .. pIan da ebI koloa IIOaJlp aezbor. Bea hila Itinz ediyorua. HIki8etiIdz dille_de kiti ..... ' ..... Id. dilll,la taIdp edIIaeJea Wçhir pvtllllk me ... b. JOktu." lçi~leri Bakam Akb.t daha sonra lspanya, Fraosa, HoIImIda ve ABD'den göza1tma almdJktan sonra meydana gelen intihar ve ölûm olaylan hakkIDda ömekler maladJ ve $Ôyle dedi: . "Biz, oraIarda oIayor, bizde de oIIcak dewtiyorwz. Ama oracla par!alaeatolarda bllradaki gibl bö,le Isyu edi,orIani biz de ede6m." AkbtIhIt'un "layu" ke1imesinikWlanmllSl ûzerine SHP'liIer ayaga kalku. Milletvekilleri sözünü geri almllSl için Bakan'a baiInrken Akbulat, "Tamam dejiJtiriyorum, IsYI .. yeriae 111m diyorum" diyerek, ifadesini deii$tirdi ve tartJ~maYJ kesti. Bedelli askerlik Milli Savunrna Bakanb81 bütçesi göru$melerinde konu$!n Bakan leId VaV1lzlürk, "Kadrolu ~tmea1er Ile Öjrftmek olup da kadrotu çalqmayultnD temel egllimden lOUt MIlli EilIim Ge.çIik ve Spor BakuIJp emriDe verileœgiDi" belirtti ve "böylec:e öiretmell s1Iuabsœa &kIerileceilal" söyledi. Ordu pazarlan'mn tüm vatan~Iara açùmasJ için OYAK'la göniJeceklerini bildiren Mil1i Savunrna Bakam V".ztirk, YùdJz Sava~lan Projesi'yle i1gili bir hükümet karanDln söz konusu olmadl81D1 söyledi. Savunma Sanayü Fonu destekleniyor Milli Savunrna bütçesi üzerinde gruplar ve ki$i1eradma konu$lnlar, savunrnada dJ$! baiunbhiIn en aza indiri1mesi, m$ yardun.lann Tür!dye tarafindan NATO içinde üstleoiIen yükümlülüklerle dengeli hale getiriImesi, Savunma Sanayü Fonu'nun derhal harekete geçirilerek savunma ihtiyaç1annuzm yurt içinde karplanmasma çahplmasJ gibi ko~ SÖM birliii içind( o\dQIar ... Ancak muhalefet sözcüleri Sa~t ma s8nayÜ Fonu'nun, TBMM ve Sayqtay denetimine aç1k tutulmaS1DI önerdi1er. 21 17. 12.1985 canver'in i$kenc iddia listesi • SH.PAd~naMilletvekili cünevt Canver Iskenee Ile ölduruldukl~.rlnlldclla ettlOl113 klslnln sorgulamalarl' ni yapan guvenllk. görevllieri hakklnda vargllama va. pIlip yapllmadlQln1 ve vaklnlartna tazmlnat ödenlp ödenmedlQlnllçlSlerl BakanlYlldlrtm Akbulut'un açlk. ' lamaSln1Istedl ANKARA, ÖZEL EmlD Kutlu, MUltlfl HlyarboIIu, Niyazi Gündoidu, Mulum GiDer, Mebmel Mutlu ÇetiD, MU.tlfl YalÇIO, NeclDfttia BiiyikklYI, Mebmet KU&ID, Olmi. Kindumu, ODder Demlrok, Orbu KeskiD, Rlfet Demir, ~abiD Gueted, Ciiaeyt Clner, bu ki~ilerin Sadettia Göveu, Siileymu Öbaez, ölüm!erine neden alan güvenlik güç. ~ GecIk, Sedal~, Serleri hakkmda yargJlama yaplhp ya- mel ParluD, SltlllDll ~Ihio DokupùmadJ~ill ve sorgulamada oldürù- yucu, Selim Mebmet Yüeel, ~rlf len bu ;r.saI11ann.vakJnlanna tanni- Sar, Salt Gözet, Taner UZUD, rurnat odenip ödenmedigini, içi~jeri py ErblY, TurbiD Saillm, YIfII' Bakam'nln açlklamasllll istiyor. Okçuotlu, Yllmu Peköz, Zeyoel Abidia CeylID, Teoml. Slmub, t~kence sonucu ölenler YlldJnm OZbD, ~bmuz DarpD, ~llUmlu Kln5u, ~rafettl. Tlriç, ClDm'm içl~len Bakam l'lidiHlmzi Tltln ve Flrak TUDl." nm Akbulut'a verdtgi ve hepsi de i~kenceden oldügü belirtiJen 113 vatanda~m isimleri. $oyle: '(,ÖDlY 8a1Çlk, Hlydlr SOalIIeZ, GÖrklD MUlllD, HI,rI Durmu" Hlkki HOClotJU, Hlydll Bllbli, HaslD Telel, Mlhmut Zeulin, ."Itlh Oktulmu" HUIR Asker Özmeu, Hulud Talak, HIlID GlzIotJU, HUlD Hüseyll DI' mir, Hlkln MerlDfrojlu, Hun AlemUotJu, HI8IU 1W1ç, Ceall Kll'blytr, Cemal Arat, DunUD Özkuzu, Ekrem Ek,l, EreaD KOCI, Eallr K~hlD, Ferhll KUDtlY, Elfef ADyJk, Enyer ~ahlD, Ahmet Vezlroilu. AU inln, Ahmet KirIupç, AtlmlD iDee, AbdurrUim Alooy, Aydin Demlrkol, AU Sanbll, AbduUlb Paksoylu, AU Erek, All AdiJ \'tlmu, Abmet Atla., Ahmtl Erdojlln, All Çiçek, Aldf Yllmu, AU Ozbey, AbduUlh GiiIbudak, Ayhan AliD, AbduIJah Meral, Bedrl Bilge, Bedrl rln, Blhll YIIcbz, CeDglz Abakal, Caler DItdoIlD, Cemal KlptrdllDu, Cumall Ay, Cuml OZISIII, CemallW1ç AU ÇlkmlldJ, Ail Aktlok, Alall; Blhldim, All K1hç, Behçet OlDie. m, 8edrl SIDak, BIYI'IIII Kocab .. Bah_ Dumw, Hlydar Öztiirk: Hi.oö SeyhlD, Hall ÇaOIl, trfu ÇeIIk, ilhu E,dolt, fbrùl. E•• Id, byu GüIeç, i.. ÖmirtU, t.. mail Klru, Kemal Pir, lemal Demet, Mehmet CllreU, lemal Gezcba, Metia Sarpbulut, MaRmr GegeI, MlUtIfl ~, Nedp lurtul, Mehlllet AU Karuoy, Mehaaet HP Adana MilIetvekili CÖne)'t Clln~tr, butçe goru~~ melen masmda lçj~leri Bakam Yddmm Akbulut'a verdigi listede yer alan 113 ki~inin ölüm nedenlerinin açlklanmaslill bekliyor. lill 22 Tercülllan ___...-1 24.12. 1985 .80 idam dosyasi TBMM'de beldiyor ANKARA, (TercUman)Türkiye'de yaklallik 15 aydah bu yana, idam cezaSI uygulannuyor. Adalet Komisyonu Ballkam Ali Dizdar~lu, affm gündemde oImasl sebebiyle idam dosyalanru görüllmediklerini ve acelecilik yapmadtklanm söyledi. SHP TBMM Grup Bailkanvekili Seyfi Oktay da, "tdama tUmden k8l'lJ1Ylz. Bu cezamn uygulanmamasl için mtlcadele vereceAiz" dedi. TBMM'den 4 Ekim 1984 tarihinden bu yana "ö1tlm cezalannm yerine getirilmesine i~kin" kanun çtkanlmadt. TBMM Adalet Komisyonu'nda ölüm cezalanmn yerine getirilmesine ilil}kin 80 killinin dosyasl bekliyor. 80 kil}iden 44'ü sol, 10'u saA' görül}lü. Aynca Mlsu BüyükelçiliA'i'ni basan 4 Filistinli île 22 ad! suçlunun idam cezaslron yerine getirilmesine ÜÎfkin doeya da komisyonda bulunuvor. ' tNFAZINI BEKLEYENLER tda m cezaslna çarptlnhp, dosyalan TBMM'de bekleyenier Ilunlar: Adt suçlular: Dudu GUI, $evkiye Ersen, Mehmet AU Vlu, Mehmet Selen, Klztm Çah,kan, AbdUl. kaelir öZyutles, Mehmet Can, H~ati Acet, Uaes Eyldayt, Celli Bayarbay, Imam Ytlmazer. SJPDi CiD, AluDet. Yddlrunb,.tia-.. mi ",an, Mu.tala Al- ta. Mahmut lrksan, Os. man Simkaya, Mehmet Ali Ebnek, izzet KeçekIer, Osman Kpagöz, Lutfi Potat, Gülcemal Asian. Sol görülllüler: VeU Biçer, RafJit Tuz, Mustafa YörtlkoA~u, Sezai Santall, Hayati Ozkan, NUlm SIlacl, AbdUlkadir Konak, Harun Kartal, Asian Tayfun Özkök, Fadtl ErcUment Özdemir, Asian $ener Ytlcbnm, Sadettin GUven, Baki Altln, Mehmet Bozbay, HUseyin TafJkm, Ali AkgUn, Mehmet Tekbal,i, Cumhur Yavuz, Osman Ytlmaz, Muhsin Kehya, Mustafa Gtllen, Cu. mab Ayhan, Ahmet Erhan, Yalçm Arkan, Mehmet Uçar~lu, Fevzi l'llk, Necdet Ozbir, Gürsel BafJtall, Haydar Yllmaz, Muh. lis Bozkurt, Muzaffer Oz. tUrk, Sedat Ytlmazsoy, Kenan D~an. Mustafa Özdemir, Ihsan BerkIn, $eyhzide Kaygusuz, Alladdin Akçay, Ergun Ayda., _ Hasan Çeplk, Mustafa Çeplk, "Mu." Altmsoy. Ahmet Ötretmen, Kemal Tek8Öz, SaUh Sezgin. SaA'görülllùler: Mehmet Onur MIman, Seyfettin Top, Murat Görmez. Mah. mut Dotan, Mustafa Bahar, Ahmet Temizdoldu. ran, HUseyin Köse, $evket Onal, Süleyman Tomurcuk, Ahmet KlDah. tdanu istenen Filistinli1er: Marwan Sebanu, Mustapha Besiysiy, HUseyin Abdullah, Muham. med Dip Eb~faraz ... , , le 00 ~ c.i 9"'f ri 9"'f Z CI: :z: =: =-= Iraqi Kurdish Leader Vows Support for Illamie Revolution ORUMIYEH. W. Azar. baljan Pr, Sept. 14 ORNA) - Masoud Banani.leader of but rather the ruling sv..t ..nt in that country '"tit Coopentioa IRI On the cooperatlon of his Iraqi Kurds opposing the Bagbdad regime. stressed that his men win men W"ith the IslamiC lic of Iran. Barzam said that cooperation witb Iranian continue forces until the downfall of the present Baghdad regime. Banam. 39, son of Mullah Mustapba Barzani. was speaking to reporte" at an Iraolan military headquarters in the mountaans, 20 kms inside Iraq's Kurdestan, ProVInce on Thursday. In I recent offensive code Repu b- they had pledged thetT support for the Islamic Revolution politically and militarHy since the very begmDmg and follOWIng Iraq 's aggression agalOst (ran. On March Il, 1Q70 the Baghdad regIme Signed an agreement wlth the Iraqi Kurds to grant them autonomy, but later, it vio- named "Qader' 450 kms of lated land iD northwestern opera- destroyed honal theater. including strategic; hcagbts, was liber- Kurdish.populated ated by bAanuc combatants of Iran. of Kurdish villages destroyed Banani wd that bis men were preumt in fill mountainous &reiS in northern Iraq, in almost 2,000 villages, wbose guerrilla icti VI ties bave forced thtt; Iraqi regime to station six brigades in tbe area to safeguard the IraqiTurkisb od pipelines and establishments (through Mosul). In the ninth congress of the Kurdisb Democratic Pany tbe idea of establisbing a united Kurdestan was negated and it was decided that the Kurds should eonform themselves to the conditions prevailing in tbe society its undertakings and a number of villages. Banani said that residents by the Baghdad regime were either living ID the moun. tains, or impnsoned by the Iraqi regime. or were stationed in refugee camps in Iran. Barzani denied having any connection with the outlawed Kurdish Democratic Party of Iran and its leader Abdol- rabman QassemJu, as well as having any link witb the U.S., the USSR or any otber big power. On the operations of his men against Iraqi installations, Banani refemed to an attack on the command beadquaners of the 11th Army of Iraq in the Zakho region, and they are living iD. Banani noted an assault on an airpon near He stressed tha. they were not figbtinl tbe Iraqi people tower Dahook in which tbe control was seriously damaged. 23 MANNHEIMER MORGEN 18. 12. 1985 Der zähe Kleinkrieg der Urenkel Saladins SeIt Jahnehnten kämpfen die Kurde. in .. ' Türkei und andenwo um IelNtbutimmung WB Mlnem IichsilChen .eboren. Du KIIl4. ~ leIaà . te maaus seine Helden Kara ad Dm bekam, soh chen. Ala 33jlibri8er stQnte er die Dynalié RàW ùn4 Hadsch! Halef Omar und grün"durcha,1I'!Ud~ Kur4ist,lln"_ rels?n :->,°0.1St stie der Fatimiden In A,ypten di.. We~e .. nd für Gener.t1onen von dete .. lbst die nach seinem Vater benannte Atlubiden-Dynaatie. Ala Sultaa....yon deutschen Lesern, dIe ¥ays Romane Ägypten und Syrien lebrW er die eutopiimeIst schon als Schulkmder verschlaniscben Kreuzfahrer, die ihn Saladin nann.en, mIt Vorstellungen von Abentt:uer und ten, du Fürcbten, erweckte jedoch ala Orlentromantik behaftet. IJOBm~ llII4 tapferer Filr die Bewolmer dI_1 Lande •. das aufgekllrter, auch die Bewwtderwtc der 8ich in einer Ausdehnun. von rund Herrscher Ritter. SaIadina Urenkel pro200 000 Quadratkilo.ewr zwisehen dem christlichen Be1'l Ararat im Norden und dem persi. ben nun den Aufstand .... n ihre moa1. Brùder, wobei die Religion Jeschen Kermanscbah im Suden, ZWISchen auschen dem Ollerlauf cIea I:uphrats im We.wn docb kaum eiae RoUe Ip6elt.. lII1d de. Urmla-!ee lm onen erstNc:k\, Über zehJI MllllolI8II Kurden - .Ie ist die Wirklichkeit weit weni.er mir......... lIIr LeM. '- WM der Kt.tNea, selbst nennen mel~ h6bere Zahlen - 1• ben in Kutdtstan, 4._ liber sechs Millioin dem freilich auch Turken. Araber. nen allem im türkIschen Teil des Landes. Aserbeldschaner und vereinzelt Armemer früher wohnen. .ebört fremden Herren Es 1St Das Land, das auch im Türklscben auf vier verscbiedene Staaten verteIlt. Der "Kürdtstan" hieB. wird man heute auf offiZIellen Karten der Turkel vergebens su,roBte Te.l gehort zur Turkel, der ostllche Teil zu Iran und de .. sudlIehe Tell zu lrr,k chen Es eXIstiert fur dIe Behörden ebenso wentg. wie dIe Kurden selbst, die im offiSOWle em kleinerer Zipfel zu SYrien ZIellen Sprachlebrauch "BergtÜrken" beiIn allen diesen mocHrnen NatIOnal. ßen, obwohl .Ie weder ethmscb nocb ltaatea btlden die Kurden eine MInder. sprachlich etwu mIt den Türken zu tun heit .e.enüber der großen Mehrhe.t d ... haben. Ihre Spracbe darf in der Türkei Staatsvolkes, eine Mmderhelt, dIe hIer weder m den Schulen .elehrt werden; went.er und dort mehr AutonomIe ,. nieBt, die sicb aber fast uberall den Ara- nocb darf ste la Zeltun .. n, Büchern oder 1m Rundfunk publIZIert werden. Kurden, bern. Turken oder Iranern gegenub.!r be. die SIch in dIe turklsche Gesellscbaft einnachteilllt, ott unterdnlc.t. und ln der ttigen und gut turklSch sprecben, steben Entfaltuna ihrer kulturellen Id&nt1l.àt be jedoch prinzipIell die .lelchen Chancen ofbindert fühlt. DuwecllD ~ dle Kurfen, Wle Ih ....n tilrklschen Landsleuten. den seit Jahrzehnten mIt wechselndem Die Kurden .prechen eine IndoeuroplErfol, einen zaben. von der interr.ùtl"na. dem Persischen nahestebende ien Offentlichkelt weitgehend uc : ...sc h,e' lscne Sprache und smd In Ihrer Mehrzahl sunten Klemkrieg. mal geg~n dIe ,,-,;ne,'lng MOllems Elnl.e Stämme smd in Baadad, mal gegen dIe Herren .n T~ho>- nitlsche Schuten, JezlClen oder Chrl.ten. Viele SIpran, fast immer Jedoch gegen ,jle turkl die Im schen Bebörden m Ankara. I)"on der Tur. pen .. nd noch heute Halbnomaden, kei wird von kurdIschen Separatt;t..>n ,!le Sommer mIt Ih ....n Herden auf die Ber.weide ZIehen und dort Ihre cbaraktensUri,otyeene Unterdrùckun. ihres Voll, •. schen schwarzen Lederzelte aufschlaaen. turns vorgeworfpn. A's SIeh Kara Ben Nemsi an den La. Im Jahre 1138 wurde Im mer.opolaml warmte. war alles seben Tekrit dem Kurd .. n Aljub '''!1 " ' n ge~J~,.~m Kurd"tan. ... 118ft ..... StudleniJDmer lIOC:h lIIlko~erter. Die Kurden hatten nur el_ Ittrm. den osmanischen luhaI1 Im fernen 8tambul. von wo man bekaantIIcb bis nacb B.,dad reIsen konnta, ohne Ir.endwelebe Grenzen zu uberschreiten. Einen türkischen oder arabischen Nationalismu., der ihnen das Leben schwer go>macbt bitte, .ab e. noch ntcht oder doch kaum. Wie andere Mmderheiten de. crohn Vlelvölkentaawa der Osmanb konnten sie ~hen4 unbehelliil ihre el .. ne kulturelle Identitat pne.en und bewabren, wel1l1 .ie dem Kalser nur gaben, was de. Kalsen war. Dennocb batten sowohl dIe Sultane al. ~ die penI8DMD lellah. ott Ar.., .-it den .. lbetbewuJten Kurdenlil"* lin. die 0IiIer~ Konatantinope~ war' selten metlt al. nominell Einen unabhl'1.igen kurdischen o..samtstaat hat es je<iceD in cier ~S(.nlcnt.f' nlt~ gegeben. ~inen solehen Stut erstreben jedoch aucb heute nur etne Minderheit der Kurden. Den meinen ware es mit etner autonomell Selbstverwaltung. Wle sie - allerdinp nacb "e!Dune VIeler IlOlInsch aktiver Kurden In Dlcbl ausreichendem Maße -.heute schon In Irù gibt, .etan. Nur dIe Militanten unwr den Kurden, wie d.e zur Zelt rührteste, mandsnsche Guerllla.ruppe Kurdgehe ArbelWrpartel (PKKI. wollen einen unabhln'lgen sOZIalistischen kurdischen Staat. In June .... r Zelt baben die Partisanen der PU nech turkisehen Angaben 47 Soldaten, drei Pollzlswn und ~2 ZIVIlisten getötet. In der .lelcben Ze,t selen 9~ Guerllla. von der Arm .. lewtet worden VIelen PKK-Mltcltedern wurden in den leuten Jahren vor turkischen Mllltarg.mehten der pma<ht. e\l\Ille wurden zum Tode rurtellt. I'" verfollten - mit Zustlmmun. der _klS<"hen ReSleruni turklsehe TruppenverbAnde mehrmal. kurdische Guerillas b,. welt nach Irak hmeID. Doch nach elnpm Jahr relativer Ruhe belannen dIe Separatisten erneut mIt An- &rIffetl türkillehe auf. t1irltiache Dörfer. "rn,...,;"'~" und Diesmal scbeÎll8n d,. Partisanen ihre Akcvn~n weiter each Nf)rd~n verlegt zu haben, als jema.3 LUvor K'lrzl'ch scheinpn Sle soga.r zeitol,.\ ..... das '~~'11"', um den Be"~ o\.o-arat ~lrekt LI de .. l., ~r.ze 'Zur So'h-1't11'epUO!lh Armenien bt"~et~t gphalt.en Z1,J "'P.b~;l ledenfal' .. grlf~1:'r. "e im Juli un .. A'~gust vier U1.er westoeutscher. französischer, amenkamscher lind japanischer Ararat-Expe(hnrrnen an. dIe sich auf d.r Such. nacb den Reswn von Noahs Archa an dem Berg aufhIelten. Seit den Tagen. als !';oah :mt seiner Arche nacb bIblischer Überudel"~ng tuer ...... IiDtftllt str&lldew, scheint sieb fUi cIeIIa1dtWlschen Beobachter im .wilden Kurdistan" wen ... eAndert zu baben. In dan wtltan Steppen und Ber.en Kurdistans haben noch heute d.e ,\jas, die türkIschen und kurd.schpn - Grollgrundbee,uer das Sa.en. Ihr Elnflull. der m den Dorfern des Ostens nahezu unumschrlnkt 1st. reIcht b.. m dIP politischen p ....~""!"'ro 'î::r~ ~_,,:, .. -q ... ~"h'''''i~!''t manche notwendIge Reform .4. In dieser selbst fur vIele Turken aus den westlichen Landesteden .)ft unvorstellbaren Rucksc',r -:llCh".'1 oer RegIon sl'hen viele pob'"che fl""b .., hter denn auch neben dem kulturellen -\spekl den Hauptgrund für dIP P-ob.dr.. jes La:ldes jen .. its des Euphr.! A le Versuche zur Wlrtschafthhen v.rl "." ..len ErschlieBun. des Landes" re,r,'rten bisher s0wohl am Wldr>rs:a:'l': ,jo«r alr(. n~p.sessenen FE"lJdl'jlh~rr~n der,t'n il1;"t' Mnu '-rn oft noch WH? Lelbogene a'J~~"J.H~n ...lîJ alS duch an der ma.r.ge!n~l:'r. Ir,~ ...,rrJktur und dem F"hlen q"~!i!'. 'en~r \: b":tskrafte. 1 "Dle Ldlie 1st e.n ~~~fEt frr 1~ fe skrelS", sart em Ree;leru;~g'it-ea!l °t" In Ankara, "Wed die Reg-ton ,\,,, .:tJr"" ...lo...lI(~bllebe'1 LH, k\.:mmen kelne i ;\.~,Kr&ft,.. (Jh:le Fachkratte aber. dl~ ~ :ker. au~aueo und 1t'IU>nk.onnen. ble;bl dl~ R_gl .. r ,_nterent. wIckelt., 1\,.: Err3t!AP ,t,. NYDAG l.erdag den 21. december 1985 Kurdistan - det er det glenlte land! Landet Kurdistan er IHe muligt at finde pâ et landkort. Men det eksisterer I bevidstheden hos mllhoner .If kurderer. Dilshad Ahmed er en af dem, og han bor I Nyk~hmg F - flygtet fra forf01gelse og kng. - Det kurdlske folk bor i dag hovedsagelig i fire lande Iran. Irak. Syrien og Tyrkiet. Men hvad enten vi bor i Ankara i Tyrkiet eller Teheran i Iran, kan vi godt forstâ hinanden. Og ligesom vi har et ferUessprog, har vi ogsâ en ferUes kultur. Vi laver den samme mad, synger de sam" me sange og gär i det samme t0j. Men selvom vi f01er os som kurdere og ikke som tyrkere eUer iranere, har vi aldrig fAet lov til at skabe vores egen nation, siger Dilshad Ahmed. - Tverrtimod er vi alùd blevet undertrykt og forfulgt i aIle fire lande, siger Dilshad Ahmed, der kommer fra byen Kerkuk i det nordlige Irak. Barbarisk krig Han er selv Oygtet fra sin bjemstavn, fordi milita:rregeringen i Irak ville sende bam til fronten i Itrigen mod Iran. - Jeg bar intet med den vanvittige krig at g0re. Jeg vii ikke udkermpe en barbarisk Itrig for et land, jeg ikke tilh0rer, siger Dilsbad. Han var med i deD verbnede front, Kurdistans Patriotiske Union (PUK), der reelt udger kurdernes regering. PUK er en paraplyorganisalion, der samler de fire lande~ kurdiske befrielsesorganisa. tioner. Massefordrivelse PUK er iklte mindst aktiv i de to lande Irak og Iran. De vzbnede kurdiske styrker bar magten i begge landes no' ge bjergomrâder. Det baggrunden for, at den ir:, ske regering i oktober I ...; foretog en omfattende fordnvelse af 15.000 kurdere i flere af Iraks nordlige byer. - Regeringssoldater tvang os ud af byeme for at lade arabere overtage vores jord og ejendom. Denne skzndselsgeming har kostet hundredevis af kurdere livet og gjort tusincif"T hj€'ml"'"e. leg flygtede til fods over grernsen til Iran, hvor man anbragte mig i en militzrlejr. Men den iranske regering hader ogsA os kurdere Olt de fors0J!te at tvinge os tij at deltage i krigen mod Irak. fortzUer Dilshad Ahmed. Flugt Det Iykkedes dog Dilshad. at flygte til Syrien og derfra til DDR og videre til Danmark. - Jeg er glad for at va-rt' i Danmark, men jeg vil all. . belst tilbage til Kurdistan. Dilsbad tror lige som ';' mange andre kurdere fuldt o~ fast pA, at et frit socialistisk Kurdistan en dag vil blive en reaIitet. Ikke et socialistisk land etter 50vjetisk forbiUe- de. - Sovjetunionen er nemlig et af de mange lande, der i lidens 10b har forrAdt kurdernes sag, siger Dilshad Ahmed. If 25 Kurder 29 ar i frengsel ACTina BIomgreen Kurderen Recep Marasli pA 29 Ar blev Cœngslet i 191"8 og var Cœngslet i otte mAneder pA grund ai sine bogudg ivelser pA forlaget 'Komal Publishing Houße'. Forlaget udgiver ferst og Cremmest boger om kurdisk historie og kultur, og om kurdiske minoriteters Corhold i Tyrkiet. I januar 1983 blev han idemt 12 AT'!fœngsel og 12 mAne<!ers intern eksil, men~ han stadig afsone<!e en dom pA fire Ars (œngsel, 80m han blev id0IIlt i 1982. I maj 1983 blev han idemt yderligere tre Ars (œngsel Cor eeparatistisk propaganda og udgivelge aC to beger. I maj 1984 blev han idllmt oUe Ars fllengsel og en mAneds Cœngsel for '(oraog pA oprettelse aCen uaChœngig stat om(attende omrAder under den tyrkiske stata suverœnitet'. Senere i 1984 blev han idemt to Ars fllengllel (or udsagn, han var fremkommet med, under den sidste retasag. Han er altsA i alt blevet idemt 29 Ars Cœngsel. Menneskerettighedsorgani. sationen Amnesty International arbejder for at Recep Mar. asli leelades, idet han udeluk. bnde er blevet fengslet, Cor at have brugt sin ytringsfrihed. Han har iklte anvendt eller opCordret andre til at anvende void. 28 v... Kurderen Recep Marasli - har fdet en stribe fœngselsdomme af de tyrkiske myndigheder. I januar 1984 gik Recep Marasli sammen med andre fanger (ra milit.er(œngslet i Diyarbakir i sultestrejke i protest mod blandt andet tortur i ClImgslet.Han blev overCert til hospital, fordi hans tilstand var kritisk. Under retaCorhandlingerne i april 1984 var han ikke i stand tilat gA uden stette. Hvis De vil vere me<! til at hjllelpe Recep Marasli tilbage til Criheden, kan De skrive et brev til: President Kenan Evren, Cumhurb8llkani. Can. kaya. Ankara, Turkey. Skriv eventuelt efter nedenstAende (orslag: Your Excellency, Permit me to appeal to)'OU to brinl{ about the release of Re. cep Marasli from the military pn90n in Diyarbakir. I have read about his calle in the Danish newspaper Politiken. Recep Marasli has not used violence himllel(, nor exhorted otheT'! to do so: he has merely made use of his right to Creedom of speech. It is likewise a source of deep anxiety that Recep Marasli has been subjected to torture in prison. Mr. President., you will be serving the cause of human rights by securing the rei! J of Reoep Marasli. Ovel1lœttelse: Deres Excellence, Tillad mig at appellere til Dem om at sikre, at Recep MarasH I"slades Cra militller. (œngslet i Diyarbakir. Jeg har Illestom hans sag iden danske avis Politiken. Recep Marasli har ikke brugt, eller opfordret andre til at bruge void. Han har kun brugt sin ret tll at udtale sig. Ligeledes giver det anledning til stor bekymring, at Recep Marasli har veret udsat for tortur i (œngslet. Hr. prœsident, De kan kom. me menneskerettighedeme tit fOT'!varved at sikre, at Recep Marasli I"slades. 25.12.198CS RUE DU FAUBOURG-SAINT-DENIS, A PARIS 24.12.1985 Paris.: la bagan entre. Rlilitantsturcs . 'dégénère: - .rt, "deux ~$ grayes Un "Turc cst mort et deux autres ont été grièvement blessés à la suite d'une bagarre qui s'cst produite lundi en début de soirée près de la Porte Saint-Denis, aU. centre de Paris. A la suite de cette baaarre, trois personnes, bl~ par bafies ou par arme blanche, ont été soi~ sur place. L'une est décédée peu . apres. Deux autres ont été admises dans des hôpitaux parisiens. Selon la police, aucun des agresSeurs n'a été interpellé et l'on ignorait en début de soirée si ll:s . victimes de cette bagarre étaient du même bord. Cette bataille rangée a débuté à coups de bâtons rue du faubourg Saint-Denis, non loin de là, au milieu d'une foule très dense. Une forte communaüté turque qui possède des restaurants, des bouti.ques et dcs ateliers, vit en efTet aux alentours de la porte Saint-Denis. Vers 18h30, selon le témoignage de commer- . ~nts.J,I1rCS voisins reccueillis par l'AFP, ~i1itants de l'extrême gauche turque distribuant des tracts signés par une dizaine d'organisations de gauche kurdes et turques se sont rassemblées en scandant «Kurdistan indépendance ». Ils s'en smrt pris à des militants d'un gr~ dénonHné PKK (Parti des travail,leUl'lllwrdq) -qu'ils avaient accusés . de "nQ~/i.fnte <Nlrancier». Le respon5!lble&cette'organisation qui mène 'la guérilla contre- les autorités turques .daDS l'est de la Turquie (Anatolie orientale) est basé à Damas, en Syrie. Fusillade entre militants 'JUres: un mort, deux blessés graves Un ressortissant turc est mort et deux autres ont ét6 gri~vement blessés au cours d'une rixe entre militants politiques, lundi 23 décembre, ep d6but de soirée, dans le centre de Paris dans le quartier de la porte Saint-f);nis (deuxi~me arronilislement). Vers 18 h IS, selon le t6moipage de commerçants turcs nombfèux dans ce secteur, une vingtaine de militants de l'extrême gauche turque s'étaient rasscmbl6s pour distribuer des tracts. Durant cette distribution, les militants se seraient rearoupés pour prendre à partie quatre militants du Parti des travailleurs kurdes (PKK) les accusant de «MtioM/lsme outrancier_. Une bataille rangée a alors éclaté, rue du Faubourg-Saint-Denis, Au milieu d'une foule tr~ dense, compos6e en partie de Turcs venus faire leurs courses dans les magasins du quartier, des coups de bâton furent 6changés. Rapidement, des incidents ont eu heu tout autour de la porte Saint-Denis. Des militants se sont alors battus à coups de couteau Le PKK ou le Parti des travailleurs kurQes (PKK) est la principale organisation séparatiste kurde en Turquie. Connu aussi sous le nom d'« Apocular lt, ce parti, d'obédience marxiste-léniniste, compterait plusieurs milliers de membres, appelés les « apoistes lt. En lutte contre le pouvoir central d'Ankara, il réclame l'indépendance des provinces de l'Est de la Turquie. Menant également des activités clandestines à l'étranger, le PKK est accusé par le pouvoir d'Ankara de bénéficier du soutien et, dans des conditions encore mal déterminées, des coups de feu ont 6t6 tirés. Un Turc, Kadri Seccn, gri~vement blessé à l'abdomen et au thorax par balles, devait mourir rapidement malgré l'intervention du SAMU. Deux autres bless6s par arme blanche - MM, Mustapha Aktas et Mustapha Bulut - ont été hospitalisés, l'un à l'Hôtel-Dieu, l'autre à Lariboisi~re. Leur état est jugé grave. L'auteur présumé des coups de feu, Mevlut Sagdie, trente ans, r6sidant en France depuis huit ans, a été arrêté après une course-poursuite avec des témoins et des gardiens de police-secours. S'il semble avéré que les victimes de la rixe sont des militants du PKK, la police n'a pas encore déterminé avec certitude l'appartenance politique des agresseurs, Elle n'exclut pas une dissidence au sein de ce parti ou une opposition entre ..forces de gauche-. ff Apocula, " de «mouvements terroristes arméniens, des Brigades rouges et d'Action directe Il. Il est notamment responsable de deux attentats: l'un à Rome, l'autre à Strasbourg, contre le consulat de Turquie, commis en novembre 1980. ' Depuis août 1984, les combats entre l'armée turque et les séparatistes ont provoqué la mort de 108 rebelles, 74 civils et 68 soldats. Plus de cinq cents militants ou sympathisants du PKK ont été arrêtés durant la même période. (AFP). 30.12.1985 Assassinat à Paris d'un ressortissant turc Un ressortissant turc, Mustapha Sahbaz, âgé d'une quarantaine d'années, a été. tué de plusieurs coups de feu, vendredi 27 décembre en fin d'apr~midi à Paris. Entouré par plusieurs inconnus devant le 38, rue du Faubourg-Saint-Martin, il a été atteint de plusieurs balles de pistolet à l'issue d'une courte rixe. Les meurtriers se sont enfuis. Les enquateurs rapprochent cet assassinat d'une autre rixe entre ressortissants turcs qui, dans le même quartier, le 23 décembre, avait fait un mort et deux blessés. Une bataille rangée avait oppos£ des manifestants d'extrême gauche turcs à des membres du PKK (Parti des travailleurs Urdci) qu'ils accusaient de .. n4m»utTisme outrancier - (le Monde du 25 décembre). 27 • 25.12.1985 SAVA~ ALANI GiBI.PuIa'te dID .......... Apoea ve'lOIlÖrt1f1ti paplar -bliyGk b1r 'I ça... - ÇIktJ. YaId..- 300 ld"aIa blr aada baçak, lOpa ve ........, albl aIetIerle blrblrlerlne .ûbrmUi UzerIDe, olay ,erI"v"lIIe)'clamna dladU. Olay, devrlmd demokrat kumlu,lar olarak adlandJrdan bazIlOl gruplarm bIIdIrI dajltmum, Apoeularm eaaellellle)'e ç.... maian IODUCU _,dana leIdi ... Kanun kaçaklar/n/n çat/$mas/nda 2 ölü çok say/da yaral/ var aris' e u ur uar .Saint Denis samtinda .300 ki,inin katlldlgl ve çevreyi harp meydanina çeviren bildiri dagltan sol çatl,mada, taraflar yaralllaT/nl görü~lügrupla , Apocular blçak,sopa va polisin olay verine gelmesiyle demirlerle birbirine girdi allp kaçtllar PARts, (Hllrrl,et) . Paris' in Saint Denis.semtinde dün ak~am üstü saat 19,30'da meydana gelen bir çal1~ma sonllcunda kanun kaçaklan sol görü~lü ve Apocu . gruplar arastnda çlkan çal1~maya yakla~lk 300 ki~i kal1ldl. Olaylarda blçak, sopa ve demir gibi vurucu aletier kullamldl. Çlkan çah~. ma sonucunda 2 ki~i öldü, bir ki~i agir yarah olarak hastaneye kaldmldl. Diger yarahlar, polisin olay yerine gelmesi ile arkada~lan taraftndan uzakla~tmhp, kaçmldllar. Olay ~yle meydana gel. di: PKK sol görü$lü örgüt mensuplan yakla~lk 100 ki~i ellerinde pankartlar ile bildiri ya. ytnlaYIP sloganlar athlar. Sloganlarda, Avrupa'da kendi yurtta~lanna ve görü~ aynhgl içindeki arkada~lartna yapllan cinayetleri kmadllar. Pankart. larda Isveç'te öldürü1en Çetln Gllngör'ün adl da yazdi idi. Bildiri dagllan gruba ise Kürt1er müdahale edip, aniden bir olaym çlkmastna sebep oldu. lar. Sopa, blçak ve demirler ile adeta bir meydan muharebesine çevrilen alanda birbirlerine giren 300 ki~i, harp sahasl gibi olan olay yerinden polisin gelmesi ile yarahlanm da bera. berlerine alarak uzakla~tllar. Olay sonrasl 2 ki~i öldü ve bir ki~i agir yarah olarak hasta. neye kaldmldl. a8.rriuet .. ..--- - 28.12.1985 Tercüman 28.12.1985 Ankara 'da Ank .... da "blty\lk blr eylem" haztrbil Içlndeyken ele I~ PKK mUltanlan. bnh eyleln Içln emrl PKK UderI Abdullah Ocalan'In Almanya'da bulunan ",I Kealre Ocalan Ile öraltt IOrumiula. nndan CemU aayJk'tan alml,lar. Orgltln çäkertllme.llçln Tlrklye çapmda operasyon b .. lattldl. lalll izde operaSYOI Oktav ÖZESKlcl NKARA (Hürrlyet).Ankara'da "seslerlnl" ciuyurmak için "büyük blr eylem" hazlrhAI.içine girdiklen Slrada yakalanan Partlye Karkare Kürdistan (PKK) isimli örgùtü çökertmek için. Türklye çapmda bir operasyon ba~lallldi. PKK'mn kanh plamm bozan siyasi ~ube dedektifJeri. AImanya'dan eylem emrini PKK' î1in Iideri Abdullah Ocalan'm c~i Keslre Ocalan ile Cemil BaYlk'lI1 verdiginin helirlcndigini hildirdiler. Kendilerine Hakkâri'yi üs olarak seçen PKK'("llann "Kürdl.tan Kurtulu, Cephesl" ne bagh olarak "ERNK" bimli bir "ordu" kurduklan da yakalanan militanlann iladeleri ile ortaya çlkl1g1 belirtilti. Merkezi Surlye'de bulunan. Türklye'de klrsal eylemler yapmak için hazirlanan bu "ordu"nun ba~ma. Duran Kalkan admdaki militaI11n getirildiginin anla~lldlgl ifade edildi. Bu arada Istanbul'da PKK Örgütü'nün çok önemli bir mi. Iitanmm yakalandlgl yetkililerce ifade edildi. Ancak bu militanm ismi sakh tutuldu. A EMN1YET'tN için gerçekle~tirilen operasyonun 20 gün sürdügü belirtildi. Açlklamada örgütün ortaya Çlkanlan su,lan ~öyle siraiandl: Daha önce dagdm., olan örgüt mlIItanlan", toplayarak yeniden örllütlenmeye. çah,mak, yasadl'I yollardan yurt dl,ma militan kaçlrmak, Dogu 'e Güneydogu ilIe. • rinde bölücü örllütlerin de,am etmekte olan eylemlerl için maddi ve manevl yard.mlarda bulunmak, A Orgüte des tek saglamak V maksadlyla Dogu ve Güneydogu lIIerlyle dlger iIIerde, halkl korkutarak kendilerlne. baglamak lçln eylem haz.rhiJ yapmak, Daha önce yakalanarak . mahkemelerce serbest rakllan örgüt mllltanlan ve yurt dl,ma kaçmaYI b ... ran' milltanlarla glzlice haberle~' rek, bunlar. eylem blrllglne ça. glrmak, Örllütlerlne madell Imkân • saglamak maksadlyla, soy. gun ve ~klya çetelerl olu,tur. mak, A De,lfre olmamI, kl,lIeri W kazanmak ve eiItlm lçln yurt dl,ma gönderlp eylemcl olarak yetl,tlrerek Türklye 'ye sokmak. O O "1- 9 billeD yakalandl NKARA. (AkajaDa" A Dolo ve Güneydolu Anadolu bölge1erind. f... Hyet gö8teren böldeü Ç& tenin batta Ankara olmak üzere diIer i1lerde propaganda81Dl yapmak amaClylaörgüt çahfma1annd8 bulu:nan 39 militan daha güvenlik kuvvet1erinin yaptlklan oper&syonlar sonucu yakalanch. Ankara Emniyet Müdürlülü'nden yapùan aç1klAmAya göre. militanlan yeniden örgütlemeye çahoan. Dolo va Güneydolu Anadolu Böl. geei'nde faaliyet gösteren kanun chtI ve bölücü miHtanlara maddl ve manevt yardunda bulunan ve 'lu amaçla 80ygunlar yapan 39 militan yakalanch. Sa. mkIann evlerinde yap1lan arama1arda 2 adet tabanc:a üç adet tabanc:a l8l'iörü ile Ç8fitli çap va markada 34 adet mermi eIe geçiri1di. Yapùan aramaIarda aynca çok sayJ.da örgüt dokümam. eylem progrann taslaklan bildiriler bulundu. AÇIKLAMASI Ankara Emniyet Müdürlügü Siyasi ~ube tarafmdan yaplIan açlklamada. bu ~ehirdeki PKK militanlanl11 yakalamak • 29 et 30.12.1985 • PKK ile Il sol2ruP araslndaki çatl~ma sürüyor A~m sol, Paris'te birbirine girdi • KaSlm aYI lçinde PKK mllitanlan merke2: komitesi eski üyesi Çetin Güngörü öldürdü. Bunu ktnamak için toplanan SOlörgütlerln toplantlstnda çatl~ma ç/ktl. Olayda Kadrl Seçen ad!) PKK militanl bldü • BU olaydan üç gün sonra aYni so. kakta MustaU $ahbaz adl. sol eOI. IImll kl$1PKKtaraftndan öldürüldü PARis, ANKA IAIVRUPA'da "Apocular" olarak _bilinen PKK ile, bu gru ba kar~1 tavu alan Il sol grup araslOdaki çatl~malar sürüyor. Paris'te onceki gun PKK militanlannm saldimma ugrayan Muslafa $abbaz adh bir Turk, ya~amml kaybetti. Paris polis yetkililerinden edinilen bilgiye göre, öldürülen Muslafa ~abbaz, 1982' den beri siyasi mLilteci olarak Pari~'le bulunuyor ve bir diki~ atölyesinde çah~lyordu. Polis yetkilileri, cinayetin geçtlgimiz sah günü meydana gelen ve PKK yanhsi bir ki~inin ölümu, iki ki~inin de yaralanmasl ile sonuçlanan olaya misilleme 01dugundan ku~ku duyduklannl belirttiler. Polis yelkilileri, Muslafa ~abbaz'lO Saint Martin SokaSI'nda üç kur~unla oldurüldügünü, sai. duganlarlO olay yerindenkaçuklanm bildirdiler, geç- M1illi '1¥aLk tit içi~leri tigimiz sah günü y~an olaylann da aym sokakta meydaßa geldigine dikkat çektirer. Avrupa' daki Türk sol guplara yakm kaynakara göre, PKK ile diger sol gruplar araslOdaki çatl~ma ~öyle geli~ti: KaSlm aYIiçinde PKK'li militanlann, PKK Merkez Komitesi eski üyesi "Semir" kod adh Çetil Güngör'ü öldünneleriyle b~layan PKK içi muhalefetin basklyla yddmna giri~imidiger sol gruplar tarafmdan tepkiyle kar~llandJ. Paris' te toplanan II sol grup, PKK'nm tutumunu kinamak için bir bildiri haZIrladllar. Ancak, bu bildirinin daSItllacaiJm haber alan PKK militanlan, bildirinin daiJtllmaslOl önlemek amaclyla ta~ ve sopalarla bir saldm düzenlediler. Bildiriyi daiJtan bir ki~inin tabancayla havaya 5-6 el ate~ etmesinden sonra, kavganm devam etmesi üzerin'é, KIdrl Seçen ve bw ki~ileryaralanddar. Kldri Se. çen, hastaneye kaldmhrkeh öldü. PKK, bu olaydan üç gün sonra aYnI sokakta "'ulllfi ~Ibblz adh siyasi mülteciye yönelik saidm da misilleme yapll ve MUllafa ~abbaz öldürüldü. Öte yandan, PKK'nm yaym organmda bazI sol grup mensuplann:l ölüm tehditlerindt bulundugu ve gerilimin yeni çall~malara gebe oldugu bildiriHyor. 4.1.1986 Bakam Akbulut, teröre kar~l ahnan önlemleri açlkladl '~'Teroristleriyurt d.$.nda da i~li,oruZ" rIel Çi~LERi BahnI YddJnm der grubu yurt dl,lna kaçm." ,imAkbuIut, yasadJ~1bölücü or- dl yurt dijmda blrtalom faa/lyetterte güt PU'mn yurt dl$mdan Türklye'ye slzma çab,malannda destek gördügünü söyledi. bulunuyorlar. Gayeieri, bayalleri PU'n," komünist bir dev- budur. komünisl blr ideolojide blr let kurmak için çah~tJSJnI bclirten devlel kunnakllr, Bu bayalleri ger. 'çi~leri BakanI, "Oradl Mlirksist - çekle,emez." ,Leaiaill.Komünl't dojrulluda bir Turklefln Anadolu'dan ~lkanlclevlet kurml klrarlln var. Bunu masi için bin Ylldlfbir oyun oynan,üallnln mlUlellnn beyanllnndig,", ifade eden Bakan, "Ama ~ .nbyoruz" dedi. liman zaman degJ,lk adlarla bu tçi~leri BakanI Akbulul, ~oyle görüliir, cereyan eder. Bugiin de i,konuflu: le PKK 'cllar var" hiçiminde "PU'cd.r Güneydogu'dakl konu$tu. Inllnl.n IIUlmar elmek luretlyle içi~leri BakanI, PKK'mn dcvlel blr devlet kurmak Iltlyor. Bu dev- kurma fikrini gerçekle~liremcyecegilet b.yallfrlnJ gerçek~~,.!lrmek için ni belirttigi açlklamasmda ~unlafl tIIprdan de deltek g~ruy~rllr. 1.2 soyledi: E,lil HmUt.'yll çokerttlmll, h"Gerçekle,tirilmesi, billa laf. ediJecek bir konu bllt deiildir. Ta- 30 bü IIzmal., nedeniyle dJfÏndla burlYI gönderilfn Idlmllnn lürlü vesilelerle kandln1m., olmalan ne. denlyle blZI bo,umuza gltmeyen, biz! ÜZÜCÜollylar cereYla elmekle Ise de, elbeUe blr mlnalflcle el. memekledir. Yalmz vltand.nu. Zln, gilvenUk pçlerlmlzln bunlann klbpece bvnl."ln nedellYle tebit olmalln SOIuni. eJoIur•• k. t. ve bülün mIlIeI lçll lizü.lll klynlit olm.kl.dlr. Oaua öletln. de berb.ngl blr lIer1eme mümkün olacajJn. z.nnelmlyorum." .. .... Istihbarat orgutu Öte yandan, Türk Emniyet Örgütu'nun terör hareketlerine kar~1 ozel önlemler aldliJnI ifade eden Bakan Akbulul, içi~leri Bakanhgl istihbarat Örgütü'nun de güçlendirildigini aÇ1kladl. Bakan, "lçltItrl Blklnb; lilibbint Tqldlall'II pçleldlrlyoruz. ElteJBlliyef venlljI .. iz lfIerdel blrill cie etIU•. Ye. IflekU eIe.lnllnl lIy.lIl. lIt.n. yOntZ" biçiminde konustu. ,U~IIII, IÇÏfleriBakanlajJ Istihbaral Or. gütü'nün modem c:ihazlardanyarar. landlSJnI da lÖyledi. Yddtn. Akbtlllt, leröre kars' mücadelede ahnan önlemler kOllu, sunda da ,öyle konuflu: "y... dllI ÖJ1Ütlerl. yurt Içl•• dekl f.aUyellerlnl ..... 1.ldp edIYonU, yurt dqJ Ifrilr ~, odlkl.nl.n birekellerllli de IY.I bllluiyette lakip eclyoruz. Yurt Içl b.jI.nldlnnl dl ort'YI çlklnnlYI Çallf'Yoruz," • • • Sol kurulu~lann yöneticileri de duruma ~âkim olamlyor AVrupa'da 501 birbirini yiyor • Sol OrgOtler aras tn da son zamanlarda $Iddet ev. lemlerlne dOnOsen çatlsmalarsonucunda KaSlm aYlndan bu yana Avrupa'da be$ TOrk OldOrüldO den gelen PKK militanlannca öldü- örgütleri tarafmdan verilen bilgilerrüldü. de, PKK'nm kendilerine kar,. da "bukJ yapllp" ve "demokralik 4. Paris'te II sol örgüt temsil. PÇlerfn çû,mallnnl oIumsuz yöl\. • Olavlar PKKyönetlmlne kaf'$1çlkan ve ÖrgOtten ' ci si bir araya aelerek, PKK'ya kar- de etldlemek içln. onlan da bedef bir bildiri kaleme aldtlar. Bu bit. aJeWan" kaydeditdi, aynlan "semir" koc:ladll eskl yOneticl çetln OUndiriyi dagltacaklan mada PKK'cl' gOr'On Isveç'te OldOrOlmeslyle yoOunla$t1 .Iar baskm yapl1. Çlkan silahh ça- tngiltere'deki komünistler • Avrupa'da faallyette bulunan 11 sol Orgüt, 1I,ma sonucunda KadrI Seçell admLllndra'daki arkada,lmlz Nurl PKK'YI dlslayan sert blr blldlrl kaleme aldllar da bir ki$i öldürüldü. Ç.olakollu'nun bildirdigine löre. Ingiltere'de Moskova dogrultusunda• PKK mllltaniarl, $Iddet YOIUyla öbOr sol OrgOt5- Bu olaya misilleme olarak, ki Türkiye Komünist Partisi'nin iki lerl Ylldlrarak baskl altlna almaya çall$lyor PKK militanlan MUlla'a ~allbu kanadl arasmdaki çeki,me sürüyor. admda bir ki,iyi sokak ortasmda Yazl1annda Remzl Yörükotlu imMILLtyET HABER MERKEZi vurdular. MUlla'a ~abbu'm siyazaslm kullanan Nlbat Akseymen' URT dltmda ve özellikle Olaylar nasal seUltl? si mülteci olarak 1982 ydmdan bein TKP Siyasi' Bürosu'ndan çlkar. Avrupa'da faaliyelle .pulu. Avrupa'daki muhabir arkada$- ri Paris'te ya,adljl anla,lldl. IIlmasl ile ba,layan aynhk, 1980'lenan ve aralannda Apocular lanmlzm bitdirdijine löre, eskiden Almllnya'dan .arkada,lmlz Bü- rin ba,mda merkezi Dogu Berlin' denilen PKK'nm da içinde bûlun. Apo'cular denilen PKK admdaki Ie.t Zarlf'in bildirdijine göre, Fe- de bulunan TKP'nin "reimi" kadugu a$m sol örlütler ar3smdll ça. bölücü örlüt içinde önce "demok. nadma bagh bir grubun Londl1$malar soll zamanlarda $iddet ey- ratlk" diye adlandmlan bir ayak- deral Alman" AnayallY' Koruma ra' da koprüba,1 olu,turmaslyla Öraütü" tarafmdan yaymlanan ve lemlerine dönü,tü ve geçen Kaslm lanma oldu. Bazi örgüt üyeleri kenaymdan bu yana Avrupa'nm çe,it- dilerine tartl,ma olanajJ bile taOl- ülkedeki a,m kurulu,lann durum. ,iddetlenmi" 1983'te Brighton'daIi kentlerinde loplam 5ld,i öldürül- mayan, mutlak ilaat iSleyen lider- lanm içeren Yllhk raporlarda, ilk ki I~i Parti si KurultaYI slfasmda 50dü. Bölücü örgütlerin agir basklsl lerini ele,tirmeye ba,ladllar. PKK nlarak "Türk Iynhkç.lar" adl al. kak kavgasma dönü,mü,tü. Ancak, 0 günden bu yana her kar,lsmda Ihmh sol örgüt yönelici. yöneticileri ise, bunlara kar,1 sindir. linda 1984 Ylhnda bö!ücü orgüller leri, geli,melere engel olamadlkla- me ve gözdajJ verme yöntemini seç- ayn bir bölüm olarak irdelenmi, ve iki taraf, yaymladlklan dergilerde, nru belirtirlerken, durumu "Sol bir. tiler. Bu arada, "Erna" adl verdik. PKK Türk a,mlan arasmda bÜYllk birbirlerini sert bir ,ekilde ele,tir. blrlnl ylyor" diye özetlediler. leri bir "cepbe örlütü" kurmaya bir gizlilik içinde çah,an en lehlikeli mekle birlikte, ,iddete bllvurmuyor. Öte yandar., bu mücadelenin klOIaylarm geçen Kaslm aymda Is- ba,ladllar. Kanh öldürme olaylan örgüt olarak gösterilmi,ti. Raporda sir bir çeki,meye t1önü,mesi ve yer alan bilgilerde, PKK sempativeç'te PKK'dan aynlan eski bir yo. ise ,öyle geli~li: ' netici "SemIr" kod adh Çetln Gün. 1- Geçen Kaslm aymda PKK yo- zanlanmn fazla olmadljJ, ama al Türkiye'de siyasi ortamm yumu,aair'ün öldürülmesiyle ba,ladljJ çe- nelicilerinden iken, bu örgüllen ay- saYldaki üyelerinin militan oldukla- masl yüzünden taraflar giderek yanlitH kentlerdeki ÇllI,malarla sürdügu nlan "Semir" kod adh Çetln Gün- nna dikkal çekilerek, örgütün salt da,lanm da kaybediyorlar. bildirildi. Sonuçta 11 kadar sol ör- gör, isveç'te Upssala kentinde so. davadan dönenlere kaql degil. kendisi gibi dü~ünmeyen diger kurulu~. ptün PKK'YI tamamen dl,ladljJ kak ortasmda öldürüldü. ölrenildi. Olaylar sadece bununla 2- Isviçre'de adl saptanamayan lara kar,1 da, ~iddet eylemine ba,ladljJna dikkal çekilmi,ti. da kalmadl, bu arada tngiltere'debir i$çi öldürüldü. Avrupa'daki demokratik Türk ki Türkiye Komünist Partisi'nin iki 3. Güney Almanya'da Russelhe. kanadl arasmdaki çekilme de su yü. im kentinde bir bllka solcu, kuzcy. züne çlkll. 'I Iy I 31 20. 1.1986 LABORIEUX . ommunauté turque: le Sentier de la guerre Règlements de comptes en série dans les diverses communautés :tùrques d'Europe. A Paris, dans le Sentier, après les morts de décembre, l'heure est ~ la lutte ouverte entre une dizàine d'associations et le parti des travailleurs du Kurdistan. endredi 27 décembre, dans le quartier du Sentier, à Paris, 17 heures, l'heure où les travailleurs de la confection quittent 'les ateliers et, avant de rentrer chez 'eux, trainent encore un peu, discutant .ici et là dans ce pénmetre qUI est le leur, C'est presqu'un ghetto, autour de la Porte Saint-Martin. Quelques rues où s'entassent d'innombrables commerces aux couleurs de la Turquie, et des embouteillàges pour .noyer l'ensemble .. lei, Moustafa Sahbaz, ~fugié turc, p.assc inaperçu. Com."e d'autres, il V 32 discute sur un bout.de tro~toir, rue du Faubourg Saint-Martin. Il \lient de passer le début de l'aprés-midi au local de l'AIT, l'Association des tra-. vailleurs turcs, et doit se rendre à quelques mètres de là dans un petit ateher de confection qu'il a mis sur pied, voilà quelques mois. Sa vie? Itinéraire classique d'un ancien professeur qui a fui la dictature et atterri en 1982 à Paris. 17 hiS, Moustafa Sahbaz est à nouveau seul. Il marche. Soudain, au moins trois hommes l'encerclent et le tirept à bout portant. Calibre 7,65.el9mm. Aucune chance. Moustafa s'écroule. Les agresseurs s'enfuient sans problèmes. Sans bavu- re. Règlmwnt tiR comptes ». Les policiers de la 2e bripde territoriale, chargés M l'enquête, n'hésitent pas un instant. Ce meurtre parait teUement répolldre à un autre qui répondrait llli-~me à un-précédent, etc. La spirale bien connue des vengeances. Et c'est vrai qu'a priori toute porte à croire à ce genre de dynamique incontrôlable. La liste est impressionnante . Enver Ata, réfugié turc, abattu en pleiJle rue, en Suède, le 20 juin 84. f( LIBERATION. LUNDI lO JANVIER 'Zulfu Gok, réfugié turc, abattu en Allemagne début 85. Moustafa Tankuler, réfugié turc. abattu au DaneO1ark le 5 novembre 85. Moustafa Aktas, réfugié turc, poignardé à Paris le 23 décembre 85. PUIS, Moustafa Sahbaz, réfugié turc, abattu le 27 décembre au Sentier à Parr.;. Et ce n'est pas lini; ij Lausanne, début janvier, un autre réfugié dont l'identité n'a pas été révélée, est mort. Une véritable hécatombe dont nul ne prévoit la lin. Conséquence à Paris de ces règlements de compte en série: bon nombre de réfugiés turcs ont peur et changent leurs habitudes. Les distri- . butions de tracts de la gauche. et de l'extrême-gauche turque, à l'heure de la sortie des ateliers, ont disparu. On se terre, on se méfie. Mais aussi, « on» pointe un doigt accusateur à rencontre du PKK, et de ses militants. Car il y aurait «un» responsable et, macabre ironie, un ennemi de l'intérieur. Le Parti des travailleurs du Kurdistan. LA MAIN DU P,K.K.? Le PKK est donc en vedette. Et pour cause, il est un des rares mouvements de lutte armée à poursuivre des opérations en Turquie. Les autres, tous les autres ont été en grande partie décimés par la dictature militaire qui a pris le pouvoir, à Ankara, en septembre 80. Fondé pll-rAbdullah Ocalan, aujourd'hui installé en Syrie, n'ayant qu'un seul objectif,l'indépendance des provinces de l'Est de la Turquie. Ce mouvement a pris les armes en août 84 contre le pouvoir militaire et compterait aujourd'hui plusieurs milliers de membres. En un an, les séparatistes kurdes ont provoqué la mort de plus d'une centaine de militaires. Face à lui, c'est le désert ou presque. Alors. les autres mouvements, comment dire, ils sont un peu jaloux. Ce sont les faibles qui dénoncent le fort », tente de comprendre un • syndicàliste turc, réfugié èn France. D'où cette main accusatrice, pointé sur le PKK. De là à tuer ... On en était là. Ce n'était pas nouveau, et depuis des années, c'était le statu quo. Chacun se méfiait de l'autre 1986 sans oser l'attaquer de front. Au Danemark, en Suède, en Allemagne fédérale et en France -les quatre pays où la communauté turque est importante -, tous vivaient tant bien que mal ce clivage. On aurait pu en rester là. Mais voilà qu'au début décembre. à Paris, une dizaine de mouvements se réunissent. Objectif: dénoncer publiquement les pratiques du PKK. On lui reproche son sectarisme et surtout sa violence sans égal à l'encontre de tous les dissidents. Dans les associations accusatrices, on retrouve, non seulement la FTIK (Fédération des. travailleurs de Turquie en France), mais aussi le Parti communiste laborieux de Turquie, et à côté d'eux, toute la kyrielle d'associations que l'on peut imaginer en exil LA CONTRE-ATTAQUE DES ASSOCIA TIONS 23 décembre, cette sainte alliance contre-attaque avec une distribution de tracts. Une distribution un rien provocatrice puisqu'elle se déroule. en plein sentier, à quelques mètres de l'Association des travailleurs patriotes du Kurdistan, considérée comme proche du PKK. La suite, on l'imagine aisément. Bagarre générale. Une demi-heure plus tard, on relève un' mort, Aktas Moustafa, et un blessé grave, tous deux militants proches du PKK. La police interpelle peu après Sagdic Mevlut. trésorier de l'A TI. Il sera inculpéod'homicide volontaire et incarcéré. Depuis.?.. C'est la panique. Comme SIplus personne ne contrôlait le feu déclenché. Tout s'emballe. Les rumeurs les plus folles circulent. On dit que le PKK a affirmé qu'il allait tuer un membre de chaque association qui avait signé le tract. La débandade,la crainte d'une riposte violente des militants du PKK. «C'est sûrement exagéré, mais il faut entendre leur radio. Elle lance à longueur de journée des appels à la vengeance », explique un des signataires du tract. agresseurs qui ne lui ont laissé aucune chance. Un homme qui n'avait guère d'affinité avec le PKK. Pour bon 'n?mbre de réfugiés turcs, c'est la reponse du loup à la bergère: Evident, mon cher Watson, et c'est IJussi l'analyse de la préfecture de police de Paris .qui prévoit d'autres meurtres. Mais ce n'est nullement l'avis des militants proches du PKK. LA FAUTE AUX AGENTS D'ANKARA «Soyons sérieux, le PKK a d'autres choses à faire qu'à perdre son temps avec ces mouvements-là. Nous avons un ennemi. c'est la dictature turque.» Langue de bois, propos carrés, ces troi.s militants n'en démordent pas. Ils le disent sur tous les tons: si leur parti n'a rien revendiqué, c'est qu'il n'y est pour nen. ((II faut voir à qui cela profite, d'autant que /'0'1 sait que le gouvernement turc a envoyé d'étranges diplomates. II n 'y a que lui qui a intérêt à cette situation. » Ces truis militants ont mille exemples de faux militants infiltrés dans les mouvements de gau2 che et qui ne seraient en fait que des agents d'Ankara. Bref, pour eux, aucun doute n'est p?ssible, il y a des barbouzes turcs, a la solde d'Ankara qui se feraient un malin plaisir de jete; de l'huile sur le feu. Profitant des dissensions internes. classique. L'ambassade de Turquie à Paris dément catégoriquement. Qui croire? De leurs côtés. les enquêteurs de la brigade criminelle perdent patience, tant les réfugiés turcs interrogés se refusent à toute conlidence. Un pomt de non-retour a-t-il été franchi? A Paris, ces derniers jours, les deux parties concernées jurent leurs grands dieux qu'ils veulent discuter, " arrêter à tout prix cet engrenage ». Jusqu'à présent, aucun n'a fait le premier pas. Eric FA VEREAU Et, comme pour confirmer cet état de jJuerre, maintenant ouverte, quatre JOurs plus tard, c'est l'assassinat de Moustafa Sahbaz, abattu par trois 33 AMNESTY INTERNATIONAL ACTIONS URGENTES SECRETARIAT MIDI-PYRENEES 66, rue Pargaminières 31000 - TOULOUSE Tel: 61.23.53.73 EXTERNE Action SF 85 U 788 MDE 14/01/86 complémentaire sur AU 367/85 (MDE 14/08/85 du 31 décembre) PEINE DE MORT IRAK Exécution l'armée de prisonniers politiques et de déserteurs de -------------------------------------------------------------------Toulouse, le 6 janvier 1986 Londres, le 3 janvier 1986 Amnesty International a maintenant appris les noms de neuf membres du Parti socialiste du Kurdistan (KSP), interdit, qui auraient été exécutés entre le mois d'août et le mois de novembre 1985. Il s'agit de : - Jato Isma'il - Abu Bakr' de la région Umar de la région - Naim AI-Din aout 1985; Mustafa - 'Abdallah Mulla août 1985; - Sabbar de Arbil, Kaluzi Majid de Arbil, début août 1985; exécuté début de la région de Arbil, 'Uthman de la région de la région exécuté de Arbil, de Arbil, exécuté août 1985, exécuté exécuté début début début août 1985; - Salam Haddad, exécuté le 1er novembre 1985. Il aurait été arrêté pour avoir écrit des slogans sur les murs de l'université. Dans l'action urgente initiale, Amnesty International exprimait sa préoccupation devant la condamnation à mort des trois membres suivants du KSP. L'Organisation sait maintenant que ces trois hommes ont été exécutés. Il s'agit de : - Sabah Sabbar, novembre 1985; Jawaà - Shalal Karim, , exécuté exécuté Khidar,exécuté a la prison de Abu Ghraib, , a Baghdad, le 25 , a la prison de Abu Ghraib, le 25 novembre 85; , a la prison de Abu Ghraib,le 25 novembre 85. Amnesty International a reçu des informations non confirmées faisant état de l'exécution d'un grand nombre de prisonniers politiques et de déserteurs de l'armée dans les prisons de Abu Ghraib et de Mosul 34 , au cours du mois de novembre 1985. Au nombre des pprsonnes 1Ui auraient été exécutées, sont des membres de partis politiqu~s interdits, notamment du Parti démocratique du Kurdi.stan, du Parti socialiste du Kurdistan, du Parti communiste iraq'lien et d~ l'Al-Da'Wa Al-Islamiyya (appelation islamique). ~9~Y_~!..~~~.sJj._9n __~ecq!fln.!~nd_~~ : Yeu illez pour sui vr e vos appe 1s _ cherchant à obtenir confirmation des informations selon lesquelles neuf membres du Parti socialiste du Kurdistan ont été exécutés entre août et novembre 1985 et sollicitant des précisions concernant les procédures observées et les éventuels a~pels interjetés dans le cadre de ces affaires; _ vous montrant préoccupés au sujet de ces executions et d'autres qui auraient eu lieu dans les prisons de Abu Ghraib et de Mosul en novembre 1985; _ demandant instamment que le gouvernement, compte tenu du nombre croissant des exécutions qui auraient eu lieu en Iraq au cours des mois derniers, mène une enquête approfondie sur ces informations et fasse publiquement connaître les conclusions d'une telle enquête. Faites état de l'opposition inconditionnelle d'Amnesty International à la peine de mort, dans tous les cas. President Saddam Hussain Baghdad, IRAK Telex : 212299 Alqasr Ik Code Pays : 049100 Tariq'Aziz Minister of Foreign Affairs Ministry of foreign Affairs Baghdad, IRAK Télég. : Foreign Minister 'Aziz Baghdad, Irak Telex: 212201 Min For A ik, 212213 Akharjia Ik Copies Sa'adoun Shakir Minister of the Interior Ministry of the Interior Baghdad, IRAK Teleg. : Interior minister Shakir, Baghdad, Irak Dr Mundhir Ibrahim Shawi Minister of Justice Ministry of Justice Baghdad, IRAK Télég.: Justice Minister Baghdad, IRAK Shawl à Dr Riyad Aziz Hadi President Iraqi Human Rights Association PO BOX 6168 Baghdad, IRAK . (organisation des droits de l'homme) et à Ambassade d'Irak 9, rue d'Andigné 75116 - PARIS 35 • TIMES 27. 12. 1985 IRISH TIMES IluiIdreds of Kùras "kille.1 'in' Iragi_p~sh 27. 12.1985 Hû:tiâreds repol'te.d killed on. Iraqi drive on I~urds 'B1~ordaad Bazhir'_.1-Telmourtan. ' ~. . -J la •1.0 UUUII ~::..._ --:. . . .. IRAor forces have' launched . a massive. military campaign of repreasioa .gainst the civilian populations of major Kurdisb towns in the nonhero region of the coantry, reponedly killing at least 300 people, mostly civilians, over tbo past two.and •• -balf months. Tbe ,bcaviest bloodshed is reported 'to have occurred in tbc dry of Sulaymaniyah. about 130 milC$ aorth' of Baghdad, where large numbers of civilians, students, army deseners and draft resisters IS weU as real or sus.pected 'members of tbe Pub Mergl' foroea '(.rmed Kurdish 6ghten) aDd their familie$.-bave been anested aad in many cases summanlr executed, <,. ~ Violent incidents bave' also beeD reponed in several.otber cities'kindRuding ill raq M~laand Kirku - el7.rts Arfb 0 s. test Iraqi forCés 'have 'l~ün~hed-ä military ,campaign ,'. against Kurdish civilians in the north of the country, reportedly killing at lea!>t 300 people over tbc past two-and-a-half months, The heaviest' bloodshed .is said to have occurred in the city .of Sulaymaniyab, about 130 miles north of Baghdad, w\1,ere large numbers of civllians, army deseners and draft dodgers as well as real., or .aSUSpected ' memben of the Kurdish Pesh Merga forces and their families, have been' âtre~e~. "in~; in many '~C!lses."'_'Stlmmat:!lr ;. e,. ecuted.' I . reported in 'Severai other iliDes, inc1udiÏll"~~il' ',MosW' ,land KirIWk:--'AeœubtS" of repression have .,~,)~eiv~'m?m ~u., merous "Sources,' 1Dcludan, the Patri~tis._Union, ,of JSurdiJ1all, , which lias '~n ,fightlDg'for '. measure of autonomy 'for ,the country's three million Kunis, and 'the' Kurdis.tan, Democratiè' Party. ',.. Amn~sï);- j" . ; :{;;iemationaI, whichbas teœiféd reports o( extra-judiciar~è:letutions 'àJ1d' random arrestS;t1tas' c:alled ' on President Saddatri'Hussein for a! thorough investigauöri~, .. The Foreign Offic~.fo~!ï!"Il1ed that a new offensive '\vas ,under way in Kurdistan, :6ûthal1, no details of specific incidents. ; Reports claiming that troops were supported by the ,Jorda. nian Anny, which has units in Iraq, and fighters .in the~ Palestine Liberation :Organizalion, have been firmly' denied., '. According 'to ~.unconfirmed: reports reaching Amnesty International, 10 people were. executed in Sulaymaniyah in midOctober after two Iraqi flight officers were killed by guerrillas. , . Th" 10 w.r,. 'lH~O'~rJ'y !' up O!.1tside a public bar and ' shot. Government troops were then said to have razed a number of bouses with pull-, dozer.s. • Later around '20,000 troops' reportedly earned out h~use-to- • house' .searche~, for deserters,' draft dodgers and .memben{of the Pesh Merga. Houses. in whic!l they were, fûünd hidini were destrayed. , J ' , ',' .• ~~lW~~~' .::~i',,<,:,: ~H. __ 0 ':.Q' .' '., 'M ' ' --.. 300' ' :.',' , ," ':~',!- f~e~~~~~~a~~ ~~~~~ordillg 'ùnJoörirmed dc;D,önstration,:cn1'àD.ïsed'~~ Including tbc two. nv~ Kurdish reports reaching Amlle$ry Inler •. pr,nt,est" agllnst th«; ~roop~ opposulon . organisations, the . national, .ten ,people ~ete ,"~l\1ty, v.:as put d~. ,,~!ent]y, Patnollc Umon of K~dlSLan, led executed ia'"SulaYlDaniyah by ~th secunly fora:s finn. dirCC1ly by Mr Jalal Talabanl, which has Iraqi forces in mid-October mto the crowd, There wIS,tunher be~n fightIng the OO\lemment ....~foUowing an' incident In whieh' bloodshed when oeinonstrations ~er 1M, ~t ,f~w '1'"ß-. for a ~O -Iraqj-'flight uf6"",n ,had -been -,-0,,"-- ,lhe-.oexl {.cw.. ~. ,were me.uur~ of autonomy for tbe killed by Kurdish guerrillas. The ~inu.larly, crushed, The death loll COImI1Y S ,3,(0),000 Kurds, .nd 'tea 'were - reponedly "arrested," In the, cary sma: nud-Oclober IS the Kurdistan Democrauc P~ny lined up out5ide a public bar and put at around ~. headed by Mr Massud BananL shot. ûoycmment t~ were " According to other' ~ura:~, ~mnesty InternalIQDilL whlcb ,then reponed to have moved into a.round 900 chJldren betv.ecn the has rea:lved a numb« of repons tbc city razing' a' ,number of ages or ten and, 14 were Iransof extrajudIcial executions and bouse5 witb bulldozeR, ' lerred from their schools to '8 random arreslS, has ,ClUed on Ihe "Over the next few days around prison in, anolher part of the city Go\'emmenl of PreSident Saddam 20,000 troops reponedly' c3rried dunng thiS penod, and ~\'eral of I Hu.....\e.1n to carry out a thor~ugh out bouse-to-house searches, them have subsequently dIed, The : ieeking deserters and dratt Governme-nl holS r~rted 10 such Ilnvesllgatlon.. , The BlIl1sh ForeIgn Office conresisters as well as 'members bf arrests, of chdren I,n the past an I firmed. t~~ ,a Dew, GOYCl'1U1Ie~t the Pesh Merga, Houses' in whieh order to fora: tbelr lathers and 'oiten,'~ ... V'~, ,',(.H '1';.-", Il) "'dl oeo Ie were rund hidlD brolhen to d=nd from guernlla Kurdl\tan, but bad no de[au~ u. Were Cl 0 1: .strongholds In Ihc mounla~ to Spoclf.lC incidents. " . , . e, fi")",,. '''- --nder, . Sc:\'eral reporu claimed tbat the 'According to the ume A) nJJ,1:, J..:> .:r-~" ~~V"\ "arr IraqI troops were being supponed unconfirmed' repons 13 people also SOlId10 have tx-t"f! dcpor;~,- • bv UNts of the Jordanian Army, who wcre arre~led during thiS Crom SuJeym.1nt}'ah. Many \''-oml'n l "'::uch are stalloned in Iraq, and round-up were summarily ~hot in \Ioilh infants and elderly rdallvc:s by tighters belon~ing to Mr • rcsidemial pan of the city. In were dump.:d on the edge of the Y~r Araül's Palestine Libera. ...nother incidenl. ,I:Î(:IU people .. barren mountain where Ihe gua~ tion Organisation. However, th~sc: wcr,e rep~rted. 10 have been rillas operale 100 Ihat Ihey mlsht rcpons have bl:en firmly deDlcd bUried alive an SuleymaDlyah prove OJ burden to the ~uerrillas. by the Jordanians and the PLO. cemetcry. _ (Ti",,.s Service) • .t : I By Nick Ashford a.ur . Hazhir Teimo~ian , ' vi~i~:t':"':inc1dénti'iiaYeÎien =r:3 I • ,Thirteen people: whQ' '!fèrF reportedly 'arrested ~. '~n:~,}he rO\1nd-up were summanly~C?t. 38 ~amnesty ~ international INTERNATIONAL SECRETARIAT 1 Easton Street London WC 1X 8DJ United Kingdom EXTERNAL UA 367/85 IRAQ: AI Index: MDE 14/08/85 Distr: UA/SC (for general distribution) 31 December Death Penal..£[ 1985 Execution of political prisoners and army deserters ========================================================== Amnesty International is deeply concerned by recent reports that large numbers of political prisoners and army deserters have been executed in two prisons in Iraq in November 1985. Others are also said to have been sentenced to death and are awaiting execution. According to unconfirmed reports, 60 prisoners were executed in Abu Ghraib Prison in Baghdad during the first week of November, and at least as many were allegedly executed in Mosul Prison in northern Iraq in the same month. The victims are said to include army deserters as well as real or suspected government opponents, including members of banned political parties. Among those reported to have been executed in Abu Ghraib Prison are four members of the banned Kurdistan Democratic Party (KDP). They were said to have been executed on 1 November and their bodies returned to their families a few days later. One of them was allegedly tortured while in detention. The four were: 'Abd al-Rahman Ahmad Haji: born 1968, secondary school student from the village of Sewarea near Duhok. He was arrested in December 1984, reportedly on charges of distributing party leaflets. His body was returned to his family on 5 November. According to reports, he was tortured while in detention and his fingernails had been pulled out. Hassan Ibrahim: born 1954, from Sidakan near Arbil, member of the Pesh Merga forces. He was arrested in June 1983 and his body was returned to his family on 7 November. Sa'ad Muhammad Babokhkie: arrested in March 1984 and his November. born body 1960, a worker from Duhok. He was was returned to his family on 5 Luqman Mahmud Galbeishi: born 1951 in Duhok. He was arrested ~n March 1984 dnd his body was returned to his family on 5 November. In early 1985, Amnesty International received reports of the execution of 15 other KDP members, of which six were confirmed by the Iraqi Government. Amnesty International is also concerned at reports that three members of the banned Kurdistan Socialist Party (KSP) have been sentenced to death. The three, Sabah Sabar from the village of Juma Zarda, Joud Quarium from the village of Karda Suar, and Shalal Hidar from the village of Kashata, are currently said to be held in Abu Ghraib Prison in Baghdad. It is not known when the death sentences are due to be carried out. Amnesty International opposes the death penalty in all cases as a violation of the right to life and the right not to be subjected to cruel, inhuman or degrading treatment or punishment, as proclaimed in the Universal Declaration of Human Rights. so 01-833 1771 Telegrams: Amnesty London WC1 Telex: 28502 Amnesty Internatlonalls an Independent worldwide movement working for the International protection of human rights. It seeks the release of men and women detained anywhere because of their beliefs, colour, sex, ethnie origin, language or religious creed, provided they have not used or advocated violence. These are termed prisoners of conscience. It works for fair and prompt triais for all political prisoners and works on behalf of such people detained without charge or triaI. It opposes the death penalty and torture or other cruel, Inhuman or degrading treatment or punishment of all prisoners 37 FINANCIAL TIMES 7. 1.1986 .. OVERS~AS NEWS t Kurdish gains put pressure on Iraq • .... • - - THE IRAQI Army's hold on .many sectors of Kurdistan ill 'crumbling as pro-Iranian Kurdish guerrillas step up pressure on military bases in northern Iraq with newly acquired heavy weaponry. , Unnoticed by the outside world, partisan forces headed by Masoud Barzani have established control over a large swathe of territory across northern Iraq. Their "liberated" zones stretch from Iraq's northern border with Iran to within a few kilometres of the town of Zakho near the Syrian and Turkish frontiers, and in some parts 75 km southwards. This became evident during an ll-week journey I made across northern Iraq with Kurdistan Democratic Party (KDP) guerrillas. Travelling on foot and by mule, we penetrated deep behind Iraqi lines, crOSSingthe Zagros mountains just south of Iraq's borders with Turkey and Iran. and trekked to within sight of Zakho and the nearby international highway. We visited a chain of KDP bases in the Badinan region of northern Iraq. and also skirted the towns of Dihok and Amadiyah. Since I last travelled with the KDP across Kurdistan in 1981,the Kurds seem to have more than trebled the areas under their control. Fighting has intensified, and the KDP, one of two Kurdish guerrilla armies in', northern Iraq, mounts between 50 and 60 operations monthly. They are well equipped. with ba$es defended by batteries of Sam-7heat-seeking missiles. The Pesh Merga (literally "those who face death") also have a variety of Chinese-made Doshka heavy machine-guns, mortars, and even small American artillery pieces. A fresh consignment of ultra-light ftalashnikovs manufactured in The guerrillas have recently launched a series of attacks on major Iraqi bases. With a new Iranian offensive reported to be imminent-"the biggest so far," . according to the Kurds-this represented a significant escala. tion in the fighting. The Kurds were using heavy . artillerypieces, sent by mule convoy from Iran, to shell the hearquarters of the 11th division in Zakho, one of the Iraqis' most important bases in Kurdistan. Its main task is to protect Iraq's international highway to Turkey and Europe, and the. oil pipeline. which daily 38 Gwynne Roberts bas just spent nearly three months in the Kurdish area of northern Iraq. In the first of two reports he looks at the extent of guerrilla activity and the impact it could have on the Gulf war between Iraq and Iran. TUllEY carries 1.1m barrels, more than half the country's oil exports. The other major operational headquarters directed at countering Kurdish insurgency is in the oil town of Kirkuk. . The deployment of these new militia capable of doubling that gone unreported so that Western guns came as a surprise. They. llgure. There is also a riv,l analysts have tended to perceive were originally expected to be Kurdish force - the Patrioti:: thé Gulf war mainly in terms of in place by next spring, just Union of Kurdistan (PUK)a military stalemate. From after the snows had melted. which operates in eastern Kur- be"ind .haql lines, it becomes enabling the rebels to hit much distan. Both want autonomy, apparent that the Kurds are larger targets than hitherto. But and in recent y.an bave fought . now a crucial element in the three or four major camps have against each other, but not confiict. alread,. come under attack, and since 1984. Althou,h the Kurds emphuise the Iraqis will now probably be In 1975 the KDP WII almost their independence inside the forced to withdraw troops !rom destroyed when it. lilt major alliance with A y a t 0 lia h their more isolated bases. - ','. revolt against Ba,hdad was Khomelni's regime in Tehran, This new development unde~ crushed followin" the abrupt the recent improvement in this lines' just how much t~ • KDP's relationship to its maj(irl withdrawal of support from . relationshio has strenRthened the KOP', position inaide allies Iran, Syria and LibyaIran and the US. has improved during the past The Iraqi army moved into Kurdistan. Political observers 12 months. In the past, weapon ,Kurdistan in force, resettling speculate that any doubts the SUPPtiet'- have often ben' a several hundred thousand Kurd.. Iranians may have entertained problem for the KDP. Al1DI in the south and centre of the about the KOP relationship sent by Libya and Syria were kill d d have been swept aside by the frequently delayed in transit in country. Many were e an increased Iraqi air raidi on Tehran, and even medical sup. their homes, crops Ud live- Iran's main oil terminal at Khar, Island. plies were bloclted until rela. stock destroyed. tively recently. But an improve-. The group has- since resurment in ties with the Iranian rected its cause - the main Government bas apparently pro- force of KDP guerrillas came vlded a smoother passage. across from Iran in 1982, This hu allowed the Kurds to although small units had en. dispense with the smuIII.r tered Iraq six years earlier. .routes Into northern Iraq froID These were the hard<ore partiSyria, once th. main cbannel sans from the late General for Ihlpments of weepaDi aDd Mullah Mustafa Banan1's irreammunition. The supply line gular force. Kilometre by kilothrough Iran is allowing tbe metre, they prized away the Kurds to expand their guerrilla Iraqi hold on central Kurdistan. army under conditions of Territorially, the land they greater aecurity. police is not as extensive as it The northern front is already was in 1975, although in the Itretchiq Iraq's manpower next year or so it may reach reserves. Two of the country's that level. Operationally, though, seven armi.. are based in their zones of combat appear i':~la~'C::o::i~i .larger. T,he Kurds are now preto the KDP. Most of them are pared to .l.u~h attacks in the engaged alon, the main front pWns of Dortoern Iraq, well with Iran, away from the protection of the The rapidly expandin, KDP, mountains. is believed .to have more. than These changes In the balance .1Q,QOO meil, un4;ler~rms, and a of power in northern Iraq have :f:à~~':' FINANCIAL TIMES, 8.1.1986 .OVERSEAS NEWS K....d~~xpandarea of guerrilla operatIons THE ATtACK' was to be launched against an Iraqi Army battaliou. known as Sutek, about 30 ItiD '""south of the Turkish frontier. It began at about 5.00 pm, an hour before sunset and too late for helicopter gunships or tanks to come to the rescue. Iraqi guarels on three hilltop .positions were caught lounging outside their bunkers as the lnl,tial hail of AK-47 ~lllets and RPG-7 an'ti-tank missiles began to explode around them. In the valley below, mortar shells dropped on the base, and heavy machine-gun fire spattered parked vehicles. An ambush was lai'd on the tarmac road below to halt reinforce. ments from nearby battalion and brigade bases at Barsivay, 10 km to the west. A pall of smoke rose above the base, aDd one of the shells landed . alongside an Iraqi elDplacement extinguishing maChine-gun fire sweeping the ridg~ 'where I stood watching the assault. Throughout, the army was kept in doubt as to which was the main target-the base '.itself or the hilltop positions. Some 90 men were deployed to attack the Iraqi poats on the adjoining ridge and it was there the main drama began to unfold. There was an explosion, a frenetic popping of automatic weapons, and a ptU! of black smoke as the first report came In over the field radie. that one of the partisans had Bem.\' killed. Silhouetted against the' 'llkyline, a thin line of men ran towards the first position, a squat. .bunker, and then minutes later raced on to the second. Soon, the silhouettes moved to the third emplacement, and within 60 seconds, the defenders there had surrendered. Two Iraqi prisoners, their handa high above their heads, were visible on the horizon as the sun sank out of view. Gwynne Roberts several t.ImeSwatched Kur d'ISh guerrillas in action against government " troops dunng his extended visit to northern Iraq . In the second of two articles he recounts one such . attack and assesses ItS implications. His first artl'cle appeared yesterday. -----------We made our getaway as darkness fell. Hours later, as we headed towards a secure village, shells began to rain down on the ridge where we hid stood during the attack, and red tracer b~llets and parachute mumin~tlDg flares lit up the mountainside. . Seven Iraqis apparently died lU the attack, and nine were injured. One Kurd was killed, and another wounded. The guerrillas were jubilant: soon they said, the Iraqi base would be forced to withdraw. Its posl. tion was too vulnerable. Compared with the major setpieces in the Gulf war, such operations are, of course. minor. Yet their cumulative impact is substantial. With their forces stretched to cover the front with Ir.an, the Iraqis have been forçed to conduct a holding operation in Kurdistan, and seem powerless to stem the Kurdish advance. So far, the Iraqis have managed to retain a firm grip on the major towns and roads of Kurdistan during the day; at night, however, their control is far more tenuous. The Kurd forces operate with apparent impunity within a few kilometres of many towns and just a few hundred metres off . the main highways. The Even Kurdish areas close ta Turkish border, lands ~uerrill~s openlr visit vil~ag~s the 10 daylight which are wlthm designated .free-fire zones in sight of the roads and nearby 1976, have been repopulated. These cammunities now proArmy posts. vide solid backing to the Inside, the .towns, Kurdish who receive food, clandestme umts appear to be guerrillas proliferating. They provide shelter and even military supfood and refuge for strike units; port in the form of armed militias. are a source of intelllg~nce, The Government, hawever, weapons and even explOSives, has taken a harsh line an public and involved in kidnappings and assassinations. Often, those services in these .. sensitive .. Involved have Government jobs areas. Outside the town, medio and, superficially at least, are cal clinics have been closed, beyond reproach. They function . along with around 800 village schools. Children from the as a fifth column, and If caught, cauntryside are refused access faCe Immediate execution. to education in the main urban When I visited Kurdistan four centres. The guerrillas are illyears ago, much of the equipped to provide their own travelling was. done at night teachers as they did in 1974-75. tucked in close to the Turkish The Kurds' main success has frontier. This time, my journey came on the battlefield. In the was completed during the day. mid-seventies, they became In contrast to 1981, the guerrillas seemed unworried by involved in a head-on conthe possibility of attack by frontation with the Iraqi Army, helicopter gunships. We and with a force of more than 100,000 men were forced to travelled with a heavy machine gun strapped to a mule for defend largely static fronts. The guerrillas now concentrate protection, .. We know that their pilOts on guerrilla warfare, and have rejected Iranian attempts to are terrified of their machines involve them in massed frontal being hit by anything larger than a Kalashnlkov bullet," said attacks. One consequence is that thel one of my companions, measure their fatal .. Gunships are no longer a Kurds casualties since the Gulf war problem as far as we're started in the hundreds-not concerned." of thousands. They Civilians have played an hundredll do provide Iran with scouts and important part In the comeback vital field intelligence. by the Kurdish Democratic Kurdish territorial gains Party guerrillas. Four years ago, have been far greater than a desolate landscape was full who of destroyed villages, but now those of the Iranians, there are thriving cOommunitles, secured three footholds in Iraqi Kurdistan in 1983. But over with crops growing In the fields the next 12 months, this will and animais grazing on the almost certainly change. mountains. Existing villages have been The Kurds will by then have enlarged to cope with the new cut a road half way across Influx of familles from the Kurdistan, and military sup.. protected" compounds set up plies will take days, not weeks, by the Iraqis In 1977 near the to reach remote basis. The main roads. These were Iranians will be on hand to designed to deny the guerrillas reinforce any Kurdish advances support from the villagers, and in this sector. The Iraqis will be forced to commit more their inhabitants were kept resources to the north, and the under watch. Kurds will attempt to tighten the screw, if possible, to break. ing paint. 39 Jk ir_~t 6. 1. 1986 CORRESPONDANCE ~_propos de la révolt~ ..~es ~~rdes M. J.-M. Pradier nous écrit à propos des causes profondes de la TIvolte des Kurdes évoquée dans l'mlele ./1 JI a soixante ans, Mustap"" Ke"",l impose Ie chapeau aux Turcs .. (le Monde daté 8-9 décembre). P. Oentizon 6crivait dans la Revu. de Paris du 15 octobre 1925 : « Les causes profondes qui décle".. c1lin1ll la révolte kurde sont d'ortin admiNistratif et religieux. Le 1rtOIIWmelll fut la résultallle_ à la foil d'II_ réaction de la féodalité. kwrtk COllIn l'Etat et du conflit e".. tn la Turquie attachée aux vieil/es traditions islamiques et la Turquie 1tOllwlle, larque et progressiste ... Les Turcs eux-mames sc gard~rent de simplifi~r la question. Lors de son r6quisitoire. le procureur du -tribunal de l'ind6pcndance à Diyar-bakir exprima ce que chacun savait: «Certains d'entre vous ont pris pour prétexte de révolte les abus .administratlfs du gouvernement, ~'autTU 0111 invoqué la défense du .califat, "",i, vous étiez tous unis en 1Ul1'OÎ1II : créer lin Kurdistan indéPettiJa1II. C'est sur le gibet que vous .allez payer le prix des foyers ruinés, dMuit,wnI (28jujn 1925) ... ; Si les KlUidIa ell • '-¥trent des ronda de c:hapeaa. - et CID bavent encero c~_ q~, dans le d6pcçale de l'Empire ottoman par lOllAlli6s, l la ..uite de la premi~re gue~ mondiale, aucune des promesses faites 111ttenuc. Le trait6 de' saYres- si.sn( Ie 10 aoGt 1920 avait envi1Q6 l'ind6pendance ~du Kurdistan. La d6confiture des Alli& sur le terrain les contraignit à satisfaire les exigences du «Loup aris.. ; ce fut le trait6 de I.,ausanne (23 juillet 1923). On connait la suite, si bien 6noncée dans ce dicton publi6 par Vakit le 7 mai 1925 : « Là où se montre la balonnette tu~ que, la question kurde n'existe pas ... aujouN_ - ornancHe . .:HumanITe; I ne GLGL FRA0077 4 l 0295 FRA /AFP-RT07 Irak-oppos it iorl Plusieurs centaines d'opposants Amnest~ International. ex~cutés en Irak depuis octobre 1985, selon PARIS, 10 Jjan (AFP) - Plusieurs centaines d'opposants au réGime irakien, F'~rmi lesQuels de nombreux kurdes, ont ~té ex~cul~s au cours des oernlers ~ois, rév~le vendredi Amnest~ Internationale. A..ne-st.~fait. ainsi état. dans un communiQué- de "l'ex~culion le 1er- novelllbr'ederni~r à la prison d'Abou Ghraib à BaGdad de Qualre MeMbres du PDK (parti démocraliQue du kurdistan), orGanisat.ion i-ndépendanliste inte-rdite e-n Irak, et des condamnations à Morl de lrois mililanls d'un autre- parti kurde, le parti soci~lisle du Kurdistan. L'orGanisation hUManitaire non-Gouvern~ .. ent.al~ pr~cise par ailleurs QU~ "plus de 300 personnes, dont de nOMbreux kurdes, onl él~ tué-es dans les villes du nord de l'Irak depuis la mi-oct.obre 1985 et. Que des centaines d'arrestat.ions onl ét.~ opérées durant cett.e ..~me pé~iode parmi les éludianls, des désert.eurs de l'armée, des réfraclair.s à la conscription et des membres ré.ls ou présumes des maQuis kurdes et leurs familles". A..nesl~ précise en ce Qui concerne les exéculions Qu'"il pourrait s'aGir dans cerlains cas d'exécutions extra-judiciaires Elle indiQue d'aulre part Que "dix personnes ont él~ ex~culées le 14 oct.obre à Soule~man~eh pa~ les forces irakiennes à la suile d'un inCIdent au cours dUQuel deux aviateurs irakiens ont été tués par des COMbattants kurdes". SElon Amn.sl~, Illes forces Gouv~~n.ment.ales ir~kiennes auraient par ailleurs pris d'assaut et détruil (•.• ) le 18 octobr. dernier la citadelle d'l~bil, où des Manifestant.s s'étaient ~etranchés. D'aprts des estimations non confirmées, ajoute le communiQué, 80 personnes au~~ient -trouvé la ..orl au Cou~s de cet le opérat.ion. ll• 40 'RFR FRA0259 4 I 0270 FRA /AFP-TF80 PS-Irak Le PS préoccupé par le sort des familles kurdes d'Irak PARIS, 10 jan (AFP) - Le Parti Socialiste "s'émeut vivement du sort des familles kurdes en Irak et particulièrement des mauvais traiteMents infliGés aux enfants et adolescents", a déclaré vendredi M. Pierre Brana, secrétaire national aux libertés et aux problèmes de sociétés au sein du PS. "Le parti socialiste désire rappeler Que l'état de Guerre ne peut justifier les violations des droits de l'Homme et ce dans aucun pa~s", a ajouté M. Brana dont la déclaration fait suite à la publication par Amnest~ International d'informations selon lesQuelles "plus de 300 personnes, dont de nombreux kurdes, ont été tués dans les villes du nord de l'Irak depuis la Mi-octobre 1985 et des centaines d'arrestations opérées durant cette période parmi les étudiants, des déserteurs de l'armée, des réfractaires à la conscription et des membres réels ou présumés des maQuisards kurdes et leurs familles". Amnest~ a précisé Qu'''il pourrait s'aGir dans certains cas d'exécutions extra-judiciaires". Sel.:>nl'orGanisation humanitaire, "Quatre membres du PDK (parti démocratiQue du kurdistan), orGanisation indépendantiste interdite en Irak, auraient été exécutés le 1er novembre à la prison d'Abou Ghraib à BaGdad et trois militants d'un autre parti kurde, le parti socialiste du kurdistan, ont été condamnés à mort". Par ailleurs, selon Amnest~, "dix personnes ont été exécutées le 14 oclobre à Soule~man~eh par les forces irakiennes à la suite d'un incident au cours dUQuel deux aviateurs irakiens furent tués par des combattants kurdes". le tOdO (ß!9 lien 11.1.1986 Irak SELON AMNESTY INTERNATIONAL Plusieurs centaines d'opposants ont été exécutés ce. demiers mois Paris (AFP). - Plusieurs centaines d'opposants au r6gime i~. kÎen, parmi lesquels de nombreux Kurda, ont ~tt ex6cut~ &1,1 cours l'armée, des réfractaires et la conscription " des membres riell ou pl'éstmtls des m/Mluu kurdes ei leurs ImniUel ». Amnesty pr&:iac dernier, et la prison d'Abou-Ghralb, et Bagdad, ae quatre membres du PDK (Parti démocratique du Kwdistan), orpnlsatlon Indépendanti"e interdite en Irak, et des condamnations et mort de trois militants d'un autre parti kurde, le Parti socialtste du Kurdistan ». . Amnesty ajoute que «plus de trois cents personnes, dont de no"... breux Kurdes, ont été tuées dans les villes du nord de l'Irak depuis la mi-octobre 1985, et des centaines d'arrestations ont été opérées durant cette mime période parmi les étudiants, des déserteurs de 14 octobre; et Soul'YmJUly,h par lu forces Il'GkleMes et la suite d'un incident au cours duquel d,MX alii"," teurs iNk~ns ont été tuél pa' des coml"manb kurd,s ». Selon Amnesty, «les forees JO"'" vernemental,s Iraki,nnes auraient par ailleurs pris d'allaut et détruit (...), le 18 octobre dernier, la citadelle d'Irbil, où des manifestants s'étalent retranchés. D'après des estimations non confirmées, quatre-vingts personnes auraient trouvé la mort au cours de C.ttfl opération ». qu'« if ~t s'agir dans certailU cas d'exicutlOltl ex,,,ajudlc/Qirel ». 10 janvier, Amnesty International. qui fait ~tat, dans un communiqu6, L'oraanisation indique que «dix de «l'exécution, le /. IIOvembre personnes ont été ,xécutées, le élis CJemiers mois, ..... ur6. vendredi 11.1.1986 IRAK Amnesty dénonce la répression contre I•• Kurd•• Selon Amnesty InternetiofJIIl, lus de 3000 IVarsonne" P .-parmi lesquelles de nombreux kurdes, ont fftff tuffes dens le ville du nord de l'Irak' ...I ., • __ b 1985 uepuls ie ""-,,,,~o TB • Des centeines d'errestetions auraient fftff opérfles pendant le tnlJtne période. • Selon ces informations. dix personnes ont été exécutées, le 14 octobre, par les forces de sécurité dans la ville de Sulaimaniya à la suit~ d'un incident au cours duquel deux aviateurs irakiens avaient été tués par des combattants kurdes. Les troupes gouvernementales auraient alors envahi la ville. en rasant de nombreuses maisons à l'aide de bulldozers. Les jours suivants, les trou~ ~ouvernementales auraient prOcédé a des perqui~itions et arrêtés plusi~rs œntameS de personnes . dont. 250 au moins dans 'la seule journée du 15 octobre. D'après des estimations non confirmées parvenues à Amnesty International quelque 200 personnes au total auraient été tuees à Sulaimaniya. A Arbil. d'autre part, une autre ville du pays kurde. les troupes gouvernementales seraient entrées. dans la ville le 18 octobre pour disperser des manifestants. La citadelle d'Arbil aurait été détruite par lies bombardements aériens à raide. d'hélicoptères. Quatre vingt persoimes auraient été tuées. L'or~anisation internationale a lance un appel au gouvernement irakien pour qu'une en<\uête soit menée ..D'autre part hier a Paris, le Parti socialiste a déclaré «s'émoùvoir. vivement du sort des familles kurdes en Irak et particulièrement des mauvais traitements infligés aux enfants et adolescents ». 41 • GLGL 'FRA0777 It 1 .0151tTUR /AFP-TF23 TurQu'ie-Kurdes Quatre s~paratisles kurdes tués par les forces de l'ordre ANKARA, 14 jan (AFP) - Quatre séparatistes kurdes ont été tués dans les provinces de Mardin et Siirt (sud-est de la TurQuie) au cours d'affrontements avec les forces de sécurité Qui ~atrouillaient dans la réGion, a-t-on a~~ris Mardi de sources militAires. Un s~~aratiste a ét. tué dans la zone .ontaGneuse de la ville de Cizre (province de Mardin) et les trois autres ont été abattus prés de la ville de Sirnak (pr)vince de Siirt), ont précisé les .~mes sources. 123 sé~aratistes kurdes ont .té tués depuis le milieu du mois d'aoQt 1984, époQue ~ laQuelle le Parti des travailleurs kurdes (PKK) a pris la t~te d'un mouvement insurrectionnel en vue de créer un état autonoMe kurd~ sur le territoire turc. 78 militaires et 82 civils ont éGalement trouvé la ~ort, victimes d'affrontements entre séparatistes et forces de sécurité. TRIBUNE deGENEVE 20.1.1986 Ce lundi à Bâle Quatorze Kurdes jugés à huis clos Zurich: de notre correspondant Branle-bas de combat dès lundi à la Bäumleingasse dans le Vieux-Bâle: d'importantes forces de police croisent autour du Tribunal pénal qui siègera à huis clos, tant le président a de craintes pour la tranquillité des audiences. C'est que, défendus par sept avocats, on juge les quatorze Turcs kurdes qui avaient en aodt dernier semé dans une réunion de Turcs communistes non kurdes une pagaille sanglante. . Armés de pistolets, de coups de poing, de couteaux à cran d'arrêt, de couteaux sans cran d'arrêt mais dits de cuisine, de matraques et on ne sait quoi encore, ces membres du Parti ouvrier kurde avaient méchamment tabassé le 25 août une bande de compatriotes turcs d'ethnie et d'opinion différentes qui savouraient au cours d'une réunion politique dans un bistrot du Petit. Bâle les délices du léninisme militant. La bagarre fut mauvaise (une bonne douzaine de blessés), et l'enquête difficile: des 55 pel'!lOllße8 interrogées par le magistrat instructeur ont émané 55 versions difffteDtes des faits I Le Tribunal, devant qui les 14 Kurdes ,répondent de lésions corporelles et, partiellement, de port d~annè prohibé, aura donc fort à faire pour garder toute sa sérénité. D'autant qu'à coups de conférences de presse et de manit, il est l'objet des pressions d'un Comité de défense des demandeurs d'asile incarcérés. Dominique CHOUET Manifestation de solidarité .Bâle: ATS Près de 300 ressortissants turcs ont défilé samedi après-midi dans les rues .de Bâle pour demander la libération .d'une dizaine de leurs compatriotes emprisonnés à la suite de la fusillade et un examen rapide des dem~des d'asile. 42 La manifestation, organisée par le de solidarité avec les demandeurs d'asile empriaonnés», l'et déroulée sans incidents. Quarante-cinq policiers ont accompagné le cortège: on craignait l'intervention de contre-manifestants tures, indiq1;Je~. police. « Comité FLASH ALTERNATIVE 18.1.1986 • COMITl: DE SDLlDARITl: AVEC LE KURDISTAN I-I. Un Comité de solidarité avec le Kurdistan vient de se créer en France pour feire connaltre le mouvement démocratique-révolutionneire du peuple kurde, r_m. bier les aidel matériell8lllt financi'res au peu. pie ~w:de lit • se lutte. Le Comitj ~mble largement tOUI ceux qui 18 reconftllÏllent denl lei deux principes de .. piete-forme: «dlfense du droit de la nation kurde Il disposer d'ellemime et fflVtlndication du nitrait complflt et inconditionnal des forces d'occupation da la République islamique (Iran) du Kurdistan », (') cIo L'Herbe rouge, 1 bis rue d'Alésia 75014 Paris Tercülllan 10. L 1986 'r•• 'cI•• TUrkl.,.'.,. ta. ci•• tek "A Ikçl devlet cibir isran, olur" . (I Özal'," Iran gezisinde iki Olkenin bölOco teröre kar~1"s,k, i~blrliOi" yapmasl kararla~tmldl lWi; Hac Umran'da eie geçirilen 12 bin Kala~Wi nlkof marka Rus silâhl, Iran', kaygllandlrdl Erkan t YWh ran'm "Tiirk-tran smlnndaki bölücü çete1erin faaliyetlerini emperyalizmin organize etti~i eylem1er" olarak de~erlendirdiIi bildirildi. Bu de~rlendirmeyi yapan tran, "tki ülke slnrrmda sergi1enen bu oyunlarm önlenmesi konusunda Türkiye'ye tam destek" verecek .. Bal}bakan Ozal'ln tran'a yaptl~l son gezi s}o rasmdaki müzakere1erde, smrrda meydana gelen terör olaylanmn önlenmesi konusunda iki ülke arasmda ':SÙ[1 il}birlili" ya. p1lmaSl hususunda kesin anlal}maya varùdL tran yetkili1eri, "ABD ve Sov. yet emperyalizminin bölgede ba~unslZ bir ayrÙlkÇl devlet kurmak için yo~n faaliyette bulunduklanm. bu faaliyetlerin 001gedeki ülkeleri tehdit ettiIini ve tran'm ayrù1kÇ1 güçlere karl}l almacak tedbirleri destek1eyece~i" Tiirk hevetine bildirdiler. 12 BIN KALASNIKOF Iran makamlan, Sovyetler Birli~'nin Tiirk .... . topraklarmda oldu~ kadar kendi topraklarml da kapsayan ba~1ffiSlZbir ayrÙlkçl devlet kurdurmak için çaba sarfett~ini ileri sürerek, bir süre önce Hac Umran bölgesindeki köylerde 12 bin Kalal}nikof marka Sovyet yaplsl otamatik silâhm eIe geçirildi~ini belirttiler. tRTlBATI KESMEK Türkiye i1e tran üzerinde oynanan bu oyunlarm amacmm, tslAm dünyasmm ba~da bir "tkin. ci tsrail:' meydana getir. mek oIdu~nu belirten lranhlar, emperyaHst güç. lerin bu ayrù1kÇ1 devlet vasltaslyla IslAm ülkeleriDin birbirleriyle irtibatml "bir'blÇ8kgibHtesmek iii, tediklerini'~ 'ifade éttilw, tranhlar, ABD ve Rusya'Dm, birbirlerinden ayrl olarak böigede kendi yararlarma, hizmet edecek bir ayrWkçI devlet kurdurmak ist.edikl~rin~ böyle bir devlet "spontane" olarak kurulsa bile bundan tran ve tslAm dünyasmm büyük zarar görece~jni ve "emperyalistferin" il}ine y:arayaca~- IlJ Ir~n.makamlan, TOrk yetkililere verdikleri bllgl ve haritada, "KOrdistan" giri~lmini "emperyalizmin KOrdistan veya 2. Israll yaratma piani" olarak gördOklerlni bildir. diler '~:.' Bölgede kurulacak bir aynhkçl devlet, ~ Islam Olkeleri araslndaki irtibatl "bir biçak gibi" kesecek dÜl}Ünüyorlar. tran makamlan,bu gOrül}lerinin sonucu olarak, OOlgedeki ayrd1kçl t.eröre ka~l Türkiye ile tam ilT . birlili yapacaklarml söylediler. tranhlar, görül;.llerini delillendil'mek için, hazrrlad1klan harita ve bilgileri Türk yetkililerine verdiler. ~AH ZAMANINDA ... tran makamlan, "ernperyalist devletlerin oyunca~ haline gelen ayrd1kçl gruplar" a, devrik ~ah RlZa Pehlevi'nin de çel}itli yardlmlarda bulundu~nu anlattÙ8r ve "~ah bu böIgeierin kalkmmaslru bilerek engelledi" dedi1er. lRAN'DAN F ARKI nt YOK ~ah döneminin gizli haber alma örgütù olan SA VAK raporlarmdan ve 1979 yùmda ABD Tahran Büyükelçili~'nden eIde edilen baZi dokümanlardan da, bölgede oynanan oyunlarm detayull b~endiklerini be1irten tran makamIan, Tùrkiye'nin güneydogusunda tezgâhlanan oyunlarm da tran'da- kinden farkh olmadl~l görüliünü savundular. Aym kaynaklar, ml} güçlerin mal}a olarak kullanacakla. ri bu devleti, bir süre sonra Hrristiyanlal}tlrmak stratejisi içinde olduklanm belirttiler. MUZAKERELER DEVAM EDECEK Türk ve tran makamlan arasmda son yapÙ8n görü~melerde etrafh bir biçimde ele al man bu konu üzerinde her iki devIetin Slkl bir il}birligi yapmasl . kararla~tlr11rrken, meydana gelecek s1kmtlh durumlarda karl}Ùlkh müzakerelerin devaml konusunda da anlal}maya varddl. Bal}bakan Turgut Ozal da bu gibi durumlar- : da "kar'lhkh danV1ma" metoduna bal}VUru1uca~lm söyledi. ERMENl TEHDlDt Ote yandan. tran'd~ Ermeni tehdidinin Tiirk diplomat.lan üzerinde de- 43 l~~I'"'~d.__ rnatlarmm güvenliAi için gerekli tedbirleri aldl~ml. da belirttiler. Bu arada, Ba~bakan Özal'm geçen yIl Iran'a yaptl~ ziyare- varn etti~i ifade edildi. Ülkerle yakla~1k 300 bin Ermeni 'nin bulundu~nu belirten yetkililer, 1ran hüktlrnetinin Türk diplo- tiJ? bir.inei gti nuntie lm Turk I~adanumn buyti. kelçiliA'irniz ontinde vurularak öldürtilmesinden soma elçilik omindpki ted- 10 OCAK 1986 CUMA_ J bider de artU"ùdl. Aynea bina duvarlarmm üstün. deki demir parmakl1klar yiJkspltilerek, etrafI kalm sac levhalarla kaplandl. Donat sordu, Akbulut cevaplandlrdl lçi$leri Bakanl'na göre e$klyanln slnlrdan SlzmaSlnl önlemek çok güç "han ve lrakla H er gun say,slz olu .. Ylktlan ocaklar. parçalanan alieier f'laha: leier. kdyler Neredeyse yurdun tJutunlu~unu tehdlt ecer durl). ma gelml~ anar~1'le terdr Isle 12 Eylul bncesl Ve 12 ,ylulle yakalanan yuzlerce orgu! uyesl aylarca devam ede'. operasyon1dr Sonuçta eie geçlrllen lnan,lmaz say' 'le o7elllkteki SI lahlar ÇOCuldarlnbile dllinde. Kala~flIkot'lar Bal "bellum lar G.] 1er inaniimasi guç olmakla blrhkte roketatar ve uçaksa,allar bl.e hu kumlu sllahlar envanten .nde mevcul . Peki $imdi durum nedlr? Bulun bu buyuk çabaya ra~men ar.ar~101O ktlkü kazlnabilmi$ midir? Son alII yllda 156 guvenlik gdrevhr'1lzln bu mucadelede hayallnl kaybetmesi olaylann son perdesi mldlr) Ne zao man, rahal blr nefp.saltp. "Türklye'de anarSI blth 'dlyebllece~lz? Bu sözu söyleyebileeek mlyiz? 12 Ey1ül sonraslnm seçimle gelen SMI hukûmellOin içi~len bakanlna bu sorulan sorduk .. Bize labloyu çok hassas noktalar dl$lnda (kl bunlan verdl~lmlz stize kar$lhk. bandlmlzda sakI! tutuyoruz ) butun açlkhglile anlaUt DJleglmlz. sav,n Akbu1ut'un bize. samlmlyetle anlattlgl tedblrlerln en klsa zamanda sonuç vermesi ve demokraslmlZln blr daha vara almamasl Yavuz DONAT Sayglldr,mlzl.l sadece biz koruyoruz" SIDÎDIDIZI DONAT: SaYln baken •. 12 EylUI Ha,.kltl'ndan bu yana 5 Ylh a,kln blr lU .. geçtl ... Bu dönem lçlnde, TUrklye'de YlklCl bölUcU örgUtle. rln durumu ne ,ekle d6nÜftU?. ÖzeU1k1e DoOu ve GUneydoOu'dl durumumuz nedlr? .. AKBULUT: 12 EylOI Harekàll ile TOrklye'deki Ylklel ve bOIOeOlerOr OrgOtleri, genelllkle bOyOk bir kayo ba uOraml', moessiriyellerini kayo belmi,lerdir 0 larlhlen bu yana geçen zaman içinde yapllan ope. rasyonlarla, haien bu OrgOI men. suplan yakalanmakla ve haklartn. da kovu,lurma yapllmakladlr. Bu. gOn dahi, bu OrgOI mensuplannln yakalanml' olmasl, hattà bugOn. lerde geçmi,lekl illegal Orgutlenn mensuplartnln yeniden derlenlp loparlanma çabasl içlnde gOrOI. meleri, meselelerin TOrkiye'de kO. kOyle henOz halledllemediQinin bir iöaretldir. Bu l,1er, lamamen kapanml,llr, bilmi,lir, bu lOr laa. Ilyelle bulunan Orgutler arllk so. na ermi,lir dememiz mOmkOn de. (lildir ... Ama. blr (lereek var kl. bunlann laaliyelleri geçmi,e na. zaran azalrtll,llr ... Ve geçmi,e na. zaran lakipleri daha etkin bir ,e. kllde yaPllmaktadlr. PKK'NIN L Sava~ hallnde olan Iki alkenin, Torklye S,",rlanna yeterll korumaYI gosterememesl yozonden, baton yak TOrkiye'nin omuzlanna biniyor • yapisi L Arazi bOl}luklann yan," saQliyor yozonden bazi olmasl da, e~kl' sizabilmesine imkan L lçl~leri Bakanl'na göre "Ar. Ilk anar~1 bllmll}tir" diyebil. mek momkon deQiI L Valandal}a silàh verilebil. mesl konusunda "esnek" davranilmasl gerektiQini söyleyen Bakan, "Anarl}isl. le var, vatanda~ta yok. GO. venlik goçleri, herkesi, her an koruyamaz. Vatanda~ sa. vunmaslz kalmamali" diyor PKK'nln Ermeni örgOllerl ile ll}blrliOi içinde çali~tlQlnl söyleyen Bakan, "Torkiye'. de Islàmi Cihad'In laallye!i yok" diyor DURUMU ENGEL SISTEMLERI DONAT: ÖZelllkle GUneydoOu'. da bu laaUyetlerln nlçln önU allna. mlyor?.Me.el~ PKK tamamen çö. kertllebUdl ml?. AKBULUT: GOneydoOu'da bu. gOn sahnede olan PKK var ... 12 EylOl'den ewel de silàhh propa. gandada bulunan PKK, 12 EylOI sonrasmda lamamen çOkertilmi,. lir. Ama, elemanlannln bir klsml yurt dl,mda laallyetlerini sOrdOre. bllme, yeli,tirdiklerl elemanlan TOrklye'ye sokma bqarlslnl gOs. lerebillyorlar ... GOneydoQu'da ce. reyan eden OzOeO ball olaylar bu sebeple eereyan ediyor ... HOkû. mel olarak her IOriO \edbiri aldlk. Ama, 0 yOrede Iran-Irak sava,mm devam edi,i sebebiyle smlrlanm,. Zl korumak sadeee bize do,oyor ... o bO$luklan islllade eden bazi eylemeilerin, nereden. ne zaman (leleeekleri lesbit ediiemediQi içln, bunlan lesirsiz hale gelirmek de mOmkOn olamIYor... Bunlann, 500.600 ki,l elvannda olduOunu lahmin ediyoruz... SIOIrlanmlzl daha iyi muhalaza ederek, yurl içlnue aldlQlmlz blrtaklm ledbtr. lerle bu I,i sona erdlreblleeeOimlze inanlvoruz ... 44 DONAT: SIOIrlanmlZda ne .. kUde blr flzlki engeUeme metodu kullanlhyor? Me .. 11 buralara may'" ml dökUyoruz? AK8ULUT: Ana hallan ilibanyla lizikt engel sislemini ,Oyle yaplyoruz; Once lei OrgOlerden, çelik lellerden blr engel yaplhyor ... Onu nia blrlikle yakm mesalede kuleler in,a ediliyor ... Bu kuleler marilellyle aydmlalma yapillyor ... Onun arkaslndan Iz larlalan yapl' lIyor... Geçi,leri lesbil elmek için ... Onun yanlnda ve arkaslnda da slOlrboyu govenlik gOçlerinin harekel kabiliyelinl artlraeak yol. lar yapillyor ... Bunlann lamamlan. maslyla, geçl,ler ,lmdl olduQu gi. bi kolay olmayaeak ... Bununla da bOyOk mesale allnaeak ... Içerde de bOyOk ledbirler ahOlyor ... BOl. gede yelerli say Ida gOvenlik gOeO bulundurulmasl, bunlann silàh araç ve gereçle donaliimalan, iklnei bir ledbir olarak yOrOIOIO. yor. BilindiOI gibi kOy korueulannln saYlsl artlnldl. 0 bölgedeki . kOyler kendi kendilerini korumak için kOy korueulan ve bu korueu. lara verlIen silàhlarla e,klyaya kar~1 koruni'; JI Bundan m\lsbet netlceler alln1yor KOy, Kendi ken. dlnl \.l.nruJT1u~ ERMENI TERÖR ÖRGOTLERI [)!UY0r KÖ'( KORUCULARI DONAT: Pfl~1 elend1m, bu ama. lör denllebllecek korueularla kar. ,Klakl, prolesyonel örgUUerln mU. eadele edebllmesl mumkün mü slzce? AK8ULUT: Kendi kendi'll koru. ma derken, bu kOylerde. hlç 01mazsa gUvenlik kuvvetle'lnln bOl. geye yeti:?ebllmesi içln gereken zaman kazanllml:? oluyor. . Telsiz. lerle, kOy muhlarllkiall ve kOy korueulall techiz edlliyor.. Bu ted. birlerin yanlnda e(jilime de ör em veriliyor ... çete mensuplall tabii bu hususla iyi eOililmi:?ler. . çe. vik, a1l101n1 vuran, modern araç gereçleri olan insanlar olarak ye. li,lirilerek devreye sokulmu$lar ... Elbelle bunlarta mOeadele edebilmek için, en a:?aOIoniar kadar kabiliyelli, çevik ve beeerikii olmak làZlm .. BIZ <le kendi govenlik gOç. lerimizi ay"' dozeye gelirmek, hall' daha lIerl dOzeye gelirmek içln yeli,li rmeye çaIiSlyoruz.:. Bunun yanlnda böigenin, sosylil yaplBlnda. kOllOrel yaplslnda da de. Oi,lkllklere ihliyaç vardlr ... HOkû. mel olarak, GoneydoQu Anadolu BOlgesl'ne ehemmlyel veriyor, burada altyaplYI bir an evvel ger. çekle,lirmek isliyoruz, kOyler ara. slnda, kOylerle büyOk merketier ara s Indaki yo liar sO ra \le yapillyor... Eleklrik, lelelon glbi Ihliyaçlar giderilmeye çah'lliyor ... BOI(lenln ekonomik kalklnmasl' na yardlmel olablieeek davranl" lar le,vik ediliyor ... BOlgede eOili. me Onem verlliyor ... Oradaki insanlanmlzl eOilmenin bu laaliyel. lert Onleyiei olaeaOlna inanlYo, rum. BOyle bir çereevede PKK ile daha elkin mOeadele edilebileee. Oi kanlslndaVlm ... DONAT: Elend1m, Irak, Iran ve Surlye'dek! lerör örgütlerl, bu örgütlerln blzdekl bazI örgütlerle ba~lanlllan ve ylne bu örgütlerln Ermenl lerör örgütlerille baQI.nll. lannln ne oldu~u konusund. ne. 'er söyleyeblllrslnlz? AKBULUT: Sunu ra"alhkla sOy leyeblllrlz. Bu F ''l'enl terOr OrgOt. le" Ile b.zdekl lerör o,gOtlellnin IItlbatl varc1lr Esas,"da da 50yienebilw Ermenl terOrOrgOtie. ri 'le PKK araslnda da belli bir lli,. ki vard,r. Bunlar her ne kadar ayllymlS (libl QOrünOrse de. dOn. yadaki halla TOrklve'de az da 01sa laallyetlell qörOlen silah kaeak. ellan Ile uyusturucu kaeakelia. Il ile bu OrQotlerin de lIi$kiSI vardlr. ~u anlja TOrklye'de bir silàh kaçakçlllOI sözkonusu deOl1 ama, blr uyu:?turucu kaçakçlliOI. belki yol gùzergâhl olarak TOrk,. ye'de görG lebillr Ama, daha ziya. de bu uyU~luruCU kaçakçlllOI yo. lunu, geçi:?inl Akdeniz Ozerinden yaplyor. Fakat blzde de zaman zao man bu kaçakçlllkla i,ligal eden1eryakalanlvor ,U ~Imdi Ermenl terOr OrgOto ile bu OrgOtlerin i$birliOI içinde olduQunu rahalhkla sOyleyebilirlz. Fa. kat dlQer Or(lOtierle yani kom$u Olkelerdeki diQer Or(lOtierle blzim. kiler yani burada laaliyet (lOsle. renier araslndaki ba(jl. (lenel ola. rak sOyle Ilade edebiliriz: Bunu biz narbe de ba~llyoruz Buradaki bO$luklan istiladev:er,areketlerini sert-est yapabll'yOriar Bu arllk, onlarla bir direkt iilski o1arak ni te. lendirilebilir ml ...Bunu pek kes," olarak sOyleyebilmek mOmkOn deOit .., DONAT: Bu örgüUerln, bulun. duklan yerlerdekl devleUerle blr bellen'.' qi ml? AKIULUT: 0 konuyu llee mezunundan ba,lattlk. Us•. m.zunu gençlerlmlzl bu aeM po. blimlyo Ils okulliIfIne aldlk. BOyte de d. nlm ... vam edeeeCllz.Bu lise mezuril.nnl 'biz de polls okullar","zd. 8 .y, 8 KElIM IllOI VOl( ay kader yetlltlrlyoruz ... VOnetlcl kadroyu yetlotlrebllmek lçln, poDONAT: I.~mt CINeS Ö'iji.iU; n_ lis kolellerlnln say,alnl artlfdlk: IrI" ,lMtlml ara.'" blr biO .,ar 911' alaI' polls koieil saYlsln' dOrde ml?_ lu konuda n.l., &6yloy.M. Ç1karolk... Poils kole~rlnê orteo.,.anll? kul talebelerlnl allyo. Bir .. AKIULUT: SOyleyeceklerlmlz llsan ok'Jttllktan SOl'u. d'Oer or. pak Oyl. kMln bllgllere daya,l taokut d&l1Ilerlni v;,fI)'Ol'uz.Bu .. oran, Icldla .dllebllecek bilgiler kllde kolejden mezun alanlar aka, d'Olldlr. Bu beklmdan açlkiaYlcl demlye gldlyonar. Akac!.ml de blr fey belkl biz de veremlyoruz. dOrt sene. BOylece yOnet ici ola. eaklann eQitiml en Ost dOzeye DIpLOMATIK TEMASLAR ul80ml' Oiuyor... Tabil mesl_Oin blr de klInpint gO~, baIl hususlDONAT: DIt.kl bez,lkgOtl.rIn yetlar aTZetmesi gereklyor. Bunù da hizmat içl aOllimle gide(meya TOrk".',. ,en.llk olarak d80ltlk ça'I,'yon.i7.. Tebl1bir polis me",u'aaltyetlert var. Biz de bunt.,. kar. gerek k;ta. gerak•• dit. bUl ru '/8ya biî jlanaam,a sadeee bil' .... rW, allJolUZ. Ahnan be t~. , gili kOitOrlO olma"' .. qÖie',dnl lam b1rW' kr'U'Unde neler s6yleyebl. Ifa elm i~ ~11'lU. 8aza:1'3~klyai!e 1"''''11 '. _ ~ _. d ka'l"a~tlQln:ja, tarOrist Ile ka'l~ la,t'Olnda veya bOyle blr pozlsyoAKBULUT: B!lh¥S8 bu Avrupa'da Almanya'da gO<1l10YOT. na g!rdl(!inde, gereklme sliAh kulio.,,",&1< ;Y,.a<:"~J'\Y!;'!:,dsdlr. GereZaman 'zaman bu Olkel&rle d:p!cklrse taroris\! yakaiamak mecbumatfk temaslarek bukJnuluvor.8u .. rlY6lincleèlr. Bunun iç;., de baZI fi. ,.ya geleniere bu durumlar anlatlzlk! çevlkllQe VEl beearlye It\tlyaç hyor•. Onlann kendl Olkelerlnde var. Bu l'Onde" de eOltlimlO oImaaleyhlmiz. yapllan bu ,tbl davra. al IAzlm. Bu baklmdan biz poila! nlflan. onl.melerl laten!yor.,. Faou l}ekllde de eQitlyoruz. Bu kabl. kat, pak de.soriuç ahnamlyor ... DIIlyette klmselerl seçip eOitefek .. rda yapllan bu f.. llyetlerl, bl. Ihtlmal dahillnde olan bu tOr dav~tm t.klp etmekten Ote blr mOe'Sra",~ja(t ön1amaye çahOlyofUZ . • Ir 'harabtlmlz olamlyor. Sadeca GOlbe!)"ndaeQ1lIm'6$,slerlmlz t.klp '8debillyoruz. late!1 onlar '.,.ar.. Orl\Cll, t(; 'Illlme ds\'am ed~ tOrlOv""e1erle bunu aç10ada vu}'oruz ~a -;lt!l~ j d~va"j '3dace, ruyor.. r. Glzl1 blr ,aldlde de(jl!, Olz. Hat\4 oraSI, ix;nc, ;;:f eQillm .Itnt harekatlerl devarn edlyor. merKezl c;arai\ ûü~!jr:;Olebilir. Da. Dlplomaal d'ttnda baoka mOesslr ha ziyade be('.eri l(8ZanSln,çev!k,~Imlz yok. Ancak. tabll ~Öy18 Ilk kazansln Isi!voruz. bIUr: Dlyellm kl, orada it. çllerlmll .var, talebelerlmlz var, ISLAM' CIHAO ÖROOTO Onlar vaSlta,1 • . rilftltlam"a Tyl i OONAT: $Imdl .'.nd!m. IslAml Clhad OrgütC'nlin TOrt",. Içlnde dan Y4trllmtmeal açlsm1jln, blr -. ' ..sllve" Ylr m.d.r? Bu ko"uds ell. IIkrt ç.lltma lçerelnde olunabiBI'. IIlzlH b!I{,IiClr mevcII! mudur? Bu to, oah,malaTln da' olduOu AKBUlUT: $,; ana kadar blzde aOy .. ntbll1r.. . b!r faallyetl oimadl bu OrgOIOn.., $Imdllik de 'aallyeU yok. ~. SAYlMIZ VETERt.l DECIL . ,a, ,Or... ==;;r~V.,.. ..11"h":_. i~"" ". DONAT: tç.rd. ald'Gemll tedb.... '. lU .nde uYiulanan tedblr. 1er we pol.1 gOl)lendlnne.yolunda dewam eell.... ça ... m.... ' .••DaOli ml? PeIll bu c;a..,malar. na." gldl. JOf'? AKIUlUT: Bu çahomalar da mO.bet aeyredlyor. ~lmdl pollsl aaylC. yeterll kllmalla çall,'yoru,z. Tabl1 udece Sayl da kafl deOlI, dati. bllglll, daha kOltOriOhalkla mon... betlerlnl daha iyl ,_kllde yOrOt.bllm.sl lçln eOltlmln. Ontm v.rlyoruz. E.Oltiml bu sen. SI1.AH MESElESI DONAT. G~ gOn .. rd. SIIYln aa,tl8kan, 1M"yerdekl IMraohMt. t•• aU.h konuau .çlld~.ncla ,unu .öyleml,: "Bah ülkel.rlnde alllh almak delta ,.h&( oluyor ..• Bizdekl glbl nlfll deGlI ... Ballrtl rakam'lia blr harel koyduktan 10ft1'8, la,oY8nl.re allih v@l'I'Mkb.lkl 'avdall olablllr. BOyI. bl, çahtma, mlZ va," dlll",I,. S.lkl bena bu • yanll, gelmlo olaIMllr. Bu m..... nadir? Bu Konucillblr ,.y dU.UnU. vot mu.uouz? .. , 'u"ca .. AKBUlUT: Slmdl yanllmlY«' a.m ,Oyleblr konu o... Blldt~lII ruh.at al,nlann IlIlh ,.. hak- ":ne Ian v...... Ama tabll,.btlll blr allAh .. Klflkk.11 veya ~ da 0111 dll.' "I, llhlar •. F.kat dentblllyorkl,'d.tla. mO.. slr ol.bH.ectk"lllth dltarda!'. g.tItIUIl, Kl,Mkà ... ytrint bl# lar verlleb"lf. ~. _~. ~r a6rO,lerl ol"""tu Sayl('l IMbakan!. In...HerhaIde kasttttlkltrl budur. DONAT: '1.... 0 Dm8fl bit mlk. tar '11th Ithal ~.IftII.'W nu Ist.y.n. "., .. eut.li. V. bunun \thall ". daO'ttmr. ~ .. 480 doINya.aI&den iItçtotk. Ov. I.ml? AKIUlUT:,Evat •. .,*" . SILAH RÙHSAT allTEMl . . ' t\tliI._......... "I , ('i-"l.DOItA~''''''''''' OI............ . . y."'' ! var ml? Vanl allah V'rmJ oIayto' n. genl,letlM dO,Dnotni. va, "", Sliah varma 1e..,..lnln genlaiet11meslnln blr 'ayde .. Glurmu" AKBUlUT: Benlm ,ablt dO,On. ceml aoruyoraanlz, faydall olur kanatlndeylm. Am., .. Imdlyt ka: dar devletln taklp IttlOI blr politi, ka var. Silahi .ruhs.t. baCI.mll~lar... 6aalanml,. SlIah bil. Il pozlayonda ol.n Inaanlar. verlllyor. A",. deneblllr kl. !'Avru. pa'da oluyor. Öyle blllyOruz: Ve Isteyen herkea allah .lablllyor:" Slmdl her isteyenl~ allah alab". meslnln blr mahzuru oIduCukan•• linde de0111m. Surdan har.k.t edl. yorum: Ruhsatll sllahl ol.n blr1&k1mInaanlar var. Bunlarln hlçblrl. si kalklp da keylf IQln vey.hut slntrlenerek "Benlm sllAhlm v.i" dlyerek Qeklp blr dlOerlnl vurmu• yor. Sliah blr nlvl kl,lIere ya emnl. yet verlyor vey.hut caydlnèlhk nlteliOI taOlyor. SlmdloOyle.otablllr. Benlm .. h. sf dooOncem,tatblkatln t.m t.;II. ne olarak, bllhassa .n .... 1 va terOran kai gezdlOI blr Olkede vt dO. nemde do,OnOraek .tablT ,Imdl bOyle blr oey yok~'an.rtlat va t. rOrlatte alilh var... Ama dlOtr k. nunlara rlayet eden v.t.nd .. l.r aavunmulz ... 0 zaman .nartl.t ve terOrlst rahat har.ket .tm. Irn-' ka". buluyor. Denebillyor kl, onl. ra kartt devletln govenllk gOçl.rl var. Kabul. devletln gOvenllk gOQ' lerl var. Ama, devlttln gOvtnllk gOçlerl, htr kl,lyl htr an taklp edebllecek durumda daOlldlr ... Ol.mazl.r ,d.... Bu dOnyanm hlç. blr yerlnde de mOmkOndaOlldlr. H.rkelln .rk .. ,na poll.vtya blr I.nd.rm. takmamll mQmkOndtOlIdir. Bu blr raallt~lr. BIr Otrçtk. tir. 0 z.m.n kanu~ rlay~.ed.n, kanun•• ayglh ol.n vat,nd"ln' ellnd.n allah. al.caOII, 'dlOer' anartl.t vt ttrOrl.tl ,lIahh oJ,rak onun kartIlI", çlkaracaOll: eon; ka an.rtlat v. t.rOrlatln blr hdfl yok kl..• Mazlum In•• nl.....da VUflAo yorlar... Ktndl .yl.mlnl duyurJ mak IQln gOn.hl olmayanlar~ ara. d. hulumetl olmayanlafl da VUNI1 OldOroyor... Flklr aynhOI var; yok dlye blr heel.fl d. yok... 0 halde In.. nlafln k.ndl"rlnl koruyabll. melerl &Qlalnden allah verllm•• I:' n. ben .. hIIn t.,.hm. Bunun y. nlnd.Ylm. BakIn bunun blr tezahOrODoOu'dagOrOldO.K~Y.kendlslnl t~hl.l: kedt hl... ttIOlnde, kendlalnl koruyucuau m.,lf.ti Ile koruyabll. mtallQln kanunda deQlOlkllkyap. tlk. Ve blrd.n fazla koruyucu .Iablllr dedlk. KoruyuCuyu reamlle,. tlrdlk v. allah verdlk. Elend1m, devletln gOvenlik gOQlerlkOyOkoruaun demedlk... T.bll devletln gOv.nllk goçlerl bur.lan koruya. c.k. Am.. her kOyO,her daO be. ,Indakl blr mezraYI devletln govenllk gOcOnOnkorumaalnl beklemek, blru bane kali,.. hayaldlr. MOmkOnolmayan blr oeydlr. Ama kOyOn k.ndl kendlnl korumaal Qokdaha tllbndlr. Ben ,atlse" Oyle do,Onoyorum ... Ama. 11,1 anda da TOrklye'de.nartl v. t.rOr geçml,. t. olduOu glbl deOlIdir. Bu baklm. d.n g.rek yoktur SlIlhlar her. k.at.n topl.nm"tlf Herkeste si, "h. yoktur. TerOrlat ve anartlatln artlk kol gezdlOIblr alke olarak da dO,OnmOyoruz... BOyleblr durum olmedlOI aebeblyle de, belkl her lateyene alllh "rllmaslnln gereOI yoktur dly. de ou anda do,Onebl. IIrll ... 45 DOgil ve Gii'Jeydo~.!~1 .il" .f ~ f 11, ";'l"' ~· r ...Pil f '\,.' ,. '~ 1... /::' ,J ,to eui I a umu SUl irenler • ~ we ~i Bulm3 Kurumu' na kaydh ~l saY'S..,.n en fazla oIdulu il Diyarba~lr, Diyarbakir' da kuruma kayrtll ~ 5aJlSI 29 bin 645. Bunu 13' er bin ~zlt' Elal'R we$.~nhUff;t, 10 biJ1 i1sizlf! Erzurum ilkali illiJO'• Bu yI! içinde. ~av"l' is hp.klpvnn Illi bin 203 ki~i0rn stldece 7' ~)() r:i i~V" i~çl Hulma taraflllll;lfl hel'Iangi lIil i?evrrl°s!ililrll ~.t\"! IIl1'" D il .\RIIAklR.(hhal- I.\~" \e (,uuCjdogu i\Jl.ld"l" oolgt'\il1dd. II. title 19l15 }IIIII da i~ \C i hllllll;! kurumlallll.1 byult IOI'!alll 11(, IHII 2')1 i,"1 dell 7 hll' I ~()""II' "hlllt'I'du 16 ilde ~ mil)"'1 75ll hili 252 illS,IIHn çall)lIgl, blllliardall 111 bill 15J"ulllln -;''-;1(') a ka) uh 1),1. I 10 bIll5~I'nlll de mClIlur 010111gU1I1I bclinen )clUliler, Oll 'criler kar$I\lIIda hl'I iki bolgede gi/li i)sil ,aYl\lIIa da I l11il)olJU geçtigini olle ,urduler. Dogu ve Guneydogu illcrill deki ticarct ve ,anayii odalanIlIn yapllgl bir ara)tlnna)a gore 1$ ve I$çi Bulllla Kurumlan na ilginin her )11 onemlidu)u$ler göstermesi. her iki bölgede yeni yatmmlann uimama'illldan kaynalJal11Yor. 16 ildc i) ve iWi bulma kurumlanna kaYllh i$ bek.leyenlerin toplam say'" 136 bin 203. Bunlardan )i1 i<;eri,inde i'ie yerle$tirilenlerin \aYl'i1 7150. I(uruma kayltl1 i)'ii/ 'a)lsunn en faLla oldugu il Di) arbaku. I>jvart-a~lr'da kuruma 46 I~, 1\,1/ 1"("1 '-,I\i,J hlll 2') ",,,I, (.. ~'~r III!1rrIl.J- I!.lt!œ tHI Il.1, '>111""1111 I() ,~,,/I,' Ir "If'l l!11:fI 1/11)\11 ('" .. Illlldc kalIlU IC "It ., \CII .1\",IOhllll,)~ 1I111,Ji l'l., 111 t'III 151 "goIlai] '\,1, Il'1 IHn '.ll'i tie IIICIIIUI l.,all"d\'11 {,...tIJ).I11 III\.JII ,,>.IYI",1ll1ll r~~1')_) ~:\~"~~ ltlpLIII': 75X h1l1knill gUIt'lI \.t.:~L' ~a\U)nHJ':nlan lIt .... an ',,1\1 ,,1'1111,.\fIlii 1I111yonu oile hul lIIadlg, dikkal ,ckiYOL -Ii, arci \'e '\anayi Odalannll1 yonetlC!len kunuyla ilgili olarak, "Bu iki mil yon çah~andan bir mil)ununu da (IInm IIlanmdll ve kuçlik i~yerterinde çllh)anlar ulu~(UnUslIllt'riye ka1ltD I mil)unu nu da giLli i~,il oldujlu m1a)3 çlkar" diyur. Oda yönetidleri I milyunu a)kll1 i),iLin bulundugu Dogu ve Guneydogu Anadulu'da, bu i~,iLligin onlenebilme,i için mutlaka ycni ve acil yatlnllllà .nn ger<;cklc)1 irilme'ii gcrekl igini ocliniyor. Uer iki bolgcdeki i~,i/ler i,e Î) kOIllI,unda 19l16' ya da 1IIflUI,UL girdiklerini belinelck, kcndilerinc devlctin \ahip çlkl1la"nl i\t ],,,rlar. 2 nllh"n ,'\dl)dn"1fl I. .hl Agrl I. ',I; HlI1l(o. • HK') B,tl, ... I }'J (1.I/IK 1\ 11~ ~ ;- J IIIlC .ln Ir.fltrUm II) -~ I 1 (JIU) "".In h bi;' Mdrdln » O~l IUI1(el. ~"l1liurl .. \dn ~ f,~ ~~ H.I"k.H1 Mu\ ~IHI II. Il 'opldm, ~ J ') 1 H Ibl 1 Hl1 I \ 1IO~ 1\1)'/6 I 181 III "I~ Il,- 1 1fl • -»1 ~lntl UI).Hh.ddl Ir 1 ~81 It. lUI 1 -~ I 18b1 Oh~ 1.'1,» 1 '18 1 1b8 1 lb8 ] I)~>; 1 -l80 jr 1 lib I -l~b !I) '1111> I') , I.Jhl >lib ll1b 881\~- \ ~8'1 18'1 Il. -I ~;» ~h 1 1;(1 ) -....----- ..----- --~-------- MIlliigel • 14. 1. 1986 • PKK lideri Öcalan 'tn en güvendigi 48 elemam Türkiye'ye teslim ohlu .. .. .. IlhMn • DÖRTIU'RDE' - Atllla KORKMAZ I DIYARBAKIR I PKK Genel Sekreter, AbC1ull<11, Oralan kl5a adlyla Apo nun en degerli 118 y,1t1C1.l$lnI11 Turklye ye teslim Olin1S1 ve oteki so! or ,Jlll'er" Y<1ptlel'çagrlnm yanltslz It 11 maSmdan sc "-;1 ,.1111.11Iel,1tPrk E'elddlCJIblld,' Il • son zam,l'1I;:trda PKK YI dlsla\'an bazI kar~lt brgutler Apo lçin, alum karan <lldlJar Turklye'ye tesllm ol.an PKK eylemcilerlne gore Pl(K orgutu tam blr dagllma noktaslllda. Abdullah Ocalan taraftarlan, artlk Irak taki BarZ;Jni kampl1rJl1da "Slgll1tl qibi yaSlYo' I • Atllla KORKMAZ, ihsan DORTKARDE$ - DIYARBAKIR JARTtVA Klrkeren Kürdls tu-Kürdlstln t,çl Plrtisi" Genel Sekreteri Abdullab Öcllin (lma adlyl3 Apo), bir yandan en deger1l48 yanda~mm Turkiye'ye teslim olmasl, bir yandan "devrim nikâblJ" e~i Keslre VlldJnm '10 kendisinden kopmaslyla yalmzhga terk edildi. PKK Genel Sekreteri Apo'nun diger sol orgütlere yapu~ birlik çagnsl da yarutslZ kal~ dl. Hatta son zamanlarda sol için~ de beliren "klnlJ beslplqml" çer. çevesinde Apo hakkmda "ölüm kann" ahndl~ bildiriliyor. 'j'p Teslim olanlar PKK'mn IS Agustos 1984'te Siirt'in Eruh, Hakkâri'nin ~mdinli ilçc1erinde giri~tigi kanh eylemler üzerine yöredeki güvenlik kuvvetle. rinin b~latU~ "Gönel Hlrekâl1", Apo' culann tedhi~ giri~inùerini esasell durma noktasma getirmi~ti. Apo'nun yurt d1~mdaegiterek kanl1 'eylemler için, Türkiye'ye gönderdigi teroristlerin ya yakalandl~ ya teslim oldugu ögrenildi. Bu arada, geçen YI çlkanlan Pi~manhk Vasasl da, teroristlerin teslim alma dü~ün. cesini tqvik edince, son 10 ayl1kdönemde, Türk güvenlik muamlan- na gelerek silahlanm veren ',~' tu tuklaflaT1lann saYI\l 48'e ula~ll BII 48 ki~illin, Apo'nun en yetkill. ya kill \-~\'f"\inden ('Iu~u diUa!1 ,eh )or. Teslim olanlar araslOda, geçen ,II Diyarbaklr'lO KuJp ilçesine bagJl Gungeçti koyune baskIn duzenJeyen, bolge sorumlusu Arif Kod'un da bulundugu belirtiliyor. Kulp'ta teslim olan Arif Kod, ögrendigimize gore, itiraflanyla 4 eylemciyi da ha yakalattl. Teslim olanlann yam ma, bazi teroristlerin de ölü ya da yarall olarak cie geçirilmesi, PKK Iiderinin gucünün zaYlflatllmasmda önemli bir adlm oldu. Örnegin Maden, Çermik, Sasen, Pervari. Fmd1k lxil. ge sorumlulan Diu ya da yarah olarak eie geçirilenJer arasmda buJunuyor. Yakalanan ya da teslim alan ey lemcilerin, SlIuYDnetimSavc1l1~ a verdikleri ifadelere göre, PKK uagilma noktasma gelmek lime bulunuyor. Örgüte gösterile! ilginin suratle azalmakta oldugu, Irak'taki kamplarda bulunan PKK militanlanmn yalmzhga itildigi, Blnl.l' nin kamplanndaki militanlann dahi bir "l1l1nb" gibi ya~ar olduklan belirtiliyor. Ölüm fermsnt PKK 'nm hderi AbduUab Öca. lan, diger sol orgutler tarafmdan Ja dl~lanml~ bulunuyor. Öcllln, kendi dl~mdaki sol orgutlere, bundan ,mce birçok ke] birlik çainsmda bu. lunmujtu. Ancak ÖcaJu'1O izIedigi siyaseti benimsemeyen diger sol örgutlerin, PKK lideri için "ölüm klran"m benimsedikleri anla~)hyor. Avrupa'da son 3 ay içinde 6 Apo' cunun öldürülmesi, sol örgütlerle PKK araslOdaki takl~mamn ~iddetini göstermesi aç1Slndan, istihbarat orgütlerince ilgiyle izleniyor. • Barzani ilr iyi diyalog kopmu~lUr. • Bölgede taban olu~lUru'maslna çah~llmaml~, tam tersine halk kar~lya ahnml~llr DI~lanma nedenl Gerek e~i Kelire Y1IduuD' ID, gerek diger sol örgütlerin Apo'yu yalmzhga terk etmesi, hatta bazllanm kar~1Slnaaimas), PKK liderinin iz. ledigi ledhi~ siyasetinin fiyaskoyla sonuçlanmasmdan ileri geliyor, Apo'nun dl~lanmasl ~u gerekçelere dayamyor: • Apo, Dogu ve Güneydogu Anadolu'da zamanSlZ ve dü~üncesiz eylem kararlan a1ml$l1r. • Bu eylern kararlan amacmdan sapunInu~1 alelade cinayete dönü~. mÜ$tür, 47 i qa'7/~,f eGüneydogu'da el., Ilr ~ f' _. t# "I' I I "'''p ' ~qlC" helikopterlerle, "Teslilll pI" dllVI1' llhtt I E klyay~son I htar • BÖlücüçete mensuplanllm saklanmasl ala klrsal böigeiere atllan uyanci duyurularda, "Plsmanllk Yasasl"nm haien yürürlükte bulundugu belirtllerek, teslim almalan halinde adll biçimde yargllanacaklan bildirildi SI • Vatanda$a seslenllen C1Uyurularda, "Eik1yanrn lçln gOvenllglnl sa(jlamaya u(jra$anlara yarr1rmcl 01" denillyor ... 010 veya dlrl yakaianmasi • KÖY korucusu slsteminin Silrt ve Hakkârl'den s~nr.a $anllurfa, Mardin ve Diyarba~lr'da da yOrurluge konacagl, haien 15 bin dOlayrndakl korucu saYlslnrn 25 bill'? çlkarllacagl blldlrillyor • ihsan nÖRTKARDE$. Alilla KORKMAl-- OiYARBAKIR . 'El)KI'yA~'1" r I~ i\!l3dnlt 'dd JI ~ tero' ;1,\\;1'-1 \, ~u.l'n ortl!II''l' 111 lHJlIJr \(' d~gd,f~,l\~kl\3 \ If' 1 It l HI)I~t"jt '( [" 'urer~l:n. Ve".t'I,ld "'l,' l n" brll~lI,il n l. fi l' HP Ir b'lIloan . '1 dl, I Il l,l' 11/" ! r1nJfl (I rtl ~!('l.fllll , \tlllh.l' !Ilr,t~ I~ : PI'lt,L""111 Ç;l~f1 HI)j! l'Il }d"~11 l''ledlg! ('1111 -rl" t .,' 1"'11, '\ " ' Il:; i liT ,1 ~l,'! I lIJ!; 'I el :!J/l ,on rag • j ;~l/.l!' ., \~l ~ l,~il "lt hlll\" If'! Il~ I,~ ;1~l'Tl:.rJ,\q Iluhll) hr'\~dr'(' P'~ll'pnllk. \ a sas,' I1IP hJllli ~,' .,' ,l' "l,' I~II tesliln olmala" :1 ill"! Il: b,\ lin de varg"~naca~IJ'1 " Il,,I.tt!alak, "thl diil~!~onf'li\;Jeri"ili lurt dl ~mda modern Ye Iilk\ ojl \!l'am Mirerkrn. kendilerinin "'lH"" "eklediklrri" hltrtill""1 masl l ,I I,' II \ ....11\51'1 l'\K' "AI/ah )olunda ~il de 'lfl" sa"a~m" Guvenhk kU'.1 Cl:,lllkl ~;UI. , JlJgu Anadl'!u [J, l" '',l'IIJll KIf,.!1 ~e simltrlne Il ,:~.:a:lin b.!rt1!lI1a,r Dias! Icrlerc h;h~dall ,dan brolurlerde, latanda~lI! gUlc"ltk kUH':! lerine yarJißlll DimaSI .la i,tenl}Dr. El ilanlannJa "Kuran-' Kerim"den baZi al1ntJiar }cr dll}ÙI. "Bakara Suresi"mn 19()'lncl a}etl olJn "Sizink> saYII~.nlara kafll AII~h lolu;J' da'siz de \n.~,". A.llab. Irra~ti7kârlan !le,mr/' )lIzlnl bl!lunall hu çagnlarda ~u ifadekr }er ahYDr: "Valandq. bölücü çele mensuplan, 'tl'ni dininden. çoruklanndan. e~inden, yalsn. bl\Yrak ~e ab- 48 .... Ll ..1Rlld\(\1l )1'nISL\\,\)I~I~11f , q 71 I.f <;c\ \ \ C;; "L.\ R.\ II. \ Il 51 \, L.\ Il ) 0 Ll ....Il SI/PE :--\,\-\51,," ,\lL<\1l TH \\'tLI>..\I<L\1<1 SU 'HR ,_.:\ YET l \~-I I>.fRI'. ,_., ~~'it.~lIa~.;;'J~~/ge~~:;a el ilanlafl. "VBI8ndB~'m" lik kuvvetlerine yard/mcl lannda KurBn-' Ker/m'den AII"It'" .ükÜr GOvenl/k bro~Llr!e" o~uyan b6/ge halkl, de, tsr/amllda hUlur iç/ndeY/l. III aClla" tat!lrmsstn" diyor. kuvvetlerlnln havadan att/gl "AIIsh's ,UkUr. Art/k ev/m/lAllsh blr dshs 65kl gUn/erde. (Fotograf: Attila KORKMAZ) h' I ~ ~ " ß\I>.\I<\ ,_ SURE 'il ,I -,..'.,.."-....l. PKK -.." l" ~ I ~ l' ~ , Y~P\1I~()L\H!L1R<;I' .. ~PTI~L\R"I"'" ilj LÇ VOL VAR P!~\I"L1~ •• <). " havaa~~ at,I,1(1 ba~/Iglm ta~IYor (lOvell almalan ister.?rJ "'Ilfan baZi a/mtdar d,i l'el af!yar HIR;:::,l~::~':~II'~~"\ '~Pll'K\lJ~R " BIKOTlll~IIRltqf"FRIK ,~~ '(I .... ~\~I" __ ttHln .l\~ ffllP!llll IQO ~'I I lJl\~~~IJA Dl \ \1''' "Ji ti ! 'i' me".ulJu E~klya art/klaf/mn bannma.c;' milmkan dagllk keslmde havadan helikapterle aI/Ian ve "PKK m.nsubu" ba~llkll bro$ürlerde Ise b6Wcil çete mensuplarmm tesl/m olmalanlsteniyor .. I r-, (o(;f MIl.L1lll HU2uriti lu ~bi kuual degerlerinden kopu mill istiyor. Onlarl kafJ' SIU~mlk, senin gibi ber Mü~lüll'lln'I" görevidir . Ru görni, slVl'lln IlÜ venlik kuvvetJerine yummcl olarak yap. Günlbslz Ylvrulann kaRloin yerde hlmlmasl, e,klyadao yap bldanmn hesablol SOrll'laYI.e~klY8, mn ölü veya diri y'aka'IDma~1 için senin pvenliRin için çah~an llskt rine Ylrdlmcl 01." Itlrllktd \ ~ la! " 1,1 \. kl : (fllne' 0 l'l, (.. :ll'} f fi':e i n J/JI Il l' /sfp.ye,' ol,uyafl 11'/,' ";1' y,--,re I;,'A, ICIIl 'lUZIJla artlA b'l Ilkte \"n, '$ /'-Ikâ,';" r, dö s'a0Ianma~'3 1 EK, PT1, Psi, KillS yol/an. Sii'flerbanll. DES;VA8, YSE glbl I urulu$lar vo/geaekl , ellonomlll sava~ "ri' 6ncUI/II• ef'l1p.kteler "Bekienen son" PKK mensuplanna seslenen brù' ~ürlerde. argUt ùyelerinin onunde u\ yol bulundugu hatIrlatliarak, ~O)le deniyor: "8u zimani kad., blrçok gü, nalulz insaDl çqilli kötülükltr yaptin. 8u kötülüklerl, isleyerek. lslemeyerek veYI tebdil iIe yap~ olabUlnin. Y apllkiarlDdao pl~manhk duysan dl, duymilln dl, öoünde üç yol ur. 8unllrdln blrl, tsveç ve Dlnlmlrkl'dl PKK'nlD kurucu üyelerlala arkadqlanaCi öldüMmes! olay\llda oIdup libl, senia de blr pn dost bUdiklerlDce öldürileceila. Olier!, pcü ve kunetl di.YICI bUlnen Türk SUlbb KuvvetJeri tarafmdan yok edIJeœtlndlr ÖzeUiIde bu Ilonuda emin olmahsin. Öteki ise, T.e. Devleti'nln ÇlkardIll yasldln 'Iydallnmandlr. Suçllnna suç eklemeden, zlrlnn nereslnden dönenen kirdIr miSIIi, devletln uzatlll1 eU tut. En yakin Ilomutanhil tesllm 01. Dlilarda, mqaralarda IÇ, SOSUZ, ~ yere soïuktllitreyerell ö1ümü bekleme. lira, seni mqll olarak kuBanlnlu ber türtü liiks içinde, aerçeklere kuIlklan ukab YI,lmlannl deVlm ediyorlar. " Bu "IOn çlin"mn son bolùmünde, giri~liii silahh çatl~ma so. nunda ölü ele geçirilen bir teroristin fOlografl ile birlikle, "SonDnun bu 1 Bu 8r,"13 Tur/!çe bölceci.' }'lYlnJl1' glnI3$,,'i1milSI olmUIDI islemiyorsln. leslim 01. niler Irkldqllnn gibi inslnea yalamlm sürdür" sozleri bulunuyor. \a\ VI TRT yay 'I/al/mn de lia ral'df dmlenebil mesi .(1,1 5 bid tranSlöforiu veyä elektnA l, radyo ha/ki' ücretsil olara/! dag/ tllacak, (Fotograf: Atil/a KORKMAZ) 25 bin korucu Öte yandan, güvenlik kuvvetleri "Güne~ HlrekÎtl"nda önemli ~amalar kaydederken, klrsal a1anda b~ ile sürdüriJlen köy korucu sis. teminin tüm .bölgeye yayilma" hedelleniyor. Bu proje ile aym sistemin Siirt ve Hakkâri'den soma, Sanhurfa. Mardin ve Diyarbakir' da da yüriJrliige konaca~. haIen 15 bin dolaymdaki korueu saYISlmr. 25 bine çlkanlaca~ bildiriliyor. Bu arada, bolgede T urkçenin yaygmla~trnlmasl ve TRI yaymlannm rahatça dinlenebilmesi amaclYla Guneydogu'da 5 bin lransistorlù veya elektrikli radyonun ucretsiz da~ulaca~ açlklandl. 7'11."70'. IIerlc •• o v"rll,mc. E~IHyanm Ganeydogu Anadolu BOlgesi'nde estlrmek /sfedig/ ferOr havas/ gavenlik tedb/rler/yle, yerlnl, yen/den huzur ve gaven ortamma blfaklfken, klfsal kes/m I/e dagdakl e~k/ya kmntllarma da ".on ç.O"" yap/Idl. "T .. llm 01." Hel/kap. terle havadan Ilçe, kOy ve dagl/k keslmlflre atllan blnlerce bro~arde aYflea vatanda~m da gOvenlik kuvvetlerlne yard/mc/ aImas/ Isenlyor (astte). Bro~iJrlerl tek fek oku-yan kaçak çocuklar. art/k -'rahatça sokakta, okulda oynayabl/lyor. G.çm/~ ganlerde evlerlnden ç/kafllmayan mlnlkler, jlmdl hellkopterlere sevlnç/e el sal/arken, k/yaya yap/Ian son çag. fllafl da (yanda) merakla okuyor .. o(ForoO,.t: e,. Ih .. n DÖRTKARDE~) 49 • ('~Cl • f .. J.r;"~ .. : / l' I- ~, I ".' ef~ .,. tf ..... <,;• .,J"'" ~' ! ,~ ~J J r l' " I .tI (~'I J "Ir ',' ... ~ ~~ on <" " l. If" • r~' \,J, rp "r ,- "1' \:'" r, r "l' , ,," I,,'" ,,,',.1,, i " J. I, ! l I l,!, \t \ l' "I I ",' tl}l'''':l''; 'lit , l, ;1'1 .\., I ~ l' I 'I '\ 'rl\t~! "1\1 , .Ir' "':1' 1111 ,',' " l' I~ ,. " ,,' I I \' ,." \I P' l I "1 {'l'Il ~ ',1 ~ \., illl"" Po''l' I 'I I " • I I l'luh'p , ~1J ta I j I,ll' ''''h'''"", J, l'il! ('flllt'''; I"" JI' 1.:1 'Il l •. , - ,,:' l'., lisi III' 'f' ,~ ' . l" \\ l'' ' , • ,\ 'f L l, il' '\, ,,,; t '1,' ..'.' . ,., , l" :. ,I '\ Il Il! ,\ill ;'1'1 I ~lIltll'1'i~~' !'C'I ' ;1"1"1 ,1 '~II." " h"l~deide 1'1'. Id 1 I tirk 2"" ,,',I ~\I, ; ,I '" ,',,- 'I' I.., 111'\Iltld~n Il l ''''ilteph'IOi' ... ,l',ndll Il,1: '" 'I ' \' , p, ,1,\ 1(,.1""('111 'ilii i, l", dtl \;lk'" 1 'lI' 11 "11 1,," Del'Iet Haü''11 S:.,! ""'I' • , ,; "I.- I i1c hili'''''' , ,,13h3 ",' ;., 'areia, ,"'l'Illam' , l '" ! II. ill! i ' l'; ,"'!!11 ~;"t I" i " 1,',,, lince, i, 1'1 '1)l'rak Il''' 'II ,1 ""fi"" fI'C ",ii., .. : !lnf"'H.' .1 ""d,' ni I" l't 1111 " 111',1'1\' ""t7ani \ Il, h,' IlM71l VI'. li~r eJiIJl'l'l"l 1l"II'lll1'~I' l ,ll.ld ~Il ,I link <:ll:1\llldl hllinnali 111'1 ('TIil'I,lIl' l", blllllnmlljlU ""l,! l?I"''''l'i Dsua"i \' hlllr~ 'l' "I Cil ri: k LlI:\I'Il,l:\Il i,lf~ ,in! \1" ;3:'P n"lfl Hl l ':1 II '! ' I I. ~, l;ll '''l1dn IlJ ,1\!' ,I ~! 'l~' \ ' ,~tl':-;i'll Inl 'd,!, UarzHni. ~,'nl!' "(11 ka111plarl'ld" ' "l" l' 'fi PKII -"dif~nlannm, zam~!l .~ !"ln Tulol""j kuvvetleri île ijhdi ,;, vapt,~hr:'l1 relirlelince, l'KI< mi li'anlJnl11" ",flrnlell çlk:ml'IB'IIII bradailil 'i. Öle l.lmJ.!!,. lalabllÙ'nin sine\<Ii gÜI I;' "rtOle~i nedenj\le 8arl3' ol\'e o'rlqmc çagnsmda bulundugu ileli ,urülürken. Oarzan!'nin Türkiyc'ye kar~1 eylemlerde bulunan PKK militan!mOln böIgeden çlkanlmasl için ba~lattl&1 temizlik harekàtl devam ediyor. iran'daki Bar. _'ve ait hi'keden kacan PKK militanlan ~imdi tehar çe~itli yollardan Suriye'ye gitmekteler. , "of l~('\\ 1'01'1"1 " \1\ \:1~lP Il ,q' ~ JI!l t. ~"!!I Ir'! j"I'l' '''ill Se ,i 1".J~l"'1, l' 111 r;ok; ", '''Ill"lrftll .. rejim kaqlt' di'"ni' 'l'' -I ,j ..in. "hlrle,ik dirrni~ f",I .. i 1"\Illtnlak i,i:! "iKBP" ", ,\lulUII ßhlO3n (;aso;em, h' Il'nl''''' ,e "Knmals" \:1 '''''pI ç~ërt "t' "H"H'H"jn "!~".,, reI ab, île i:~t1i ~l1nl;HI'IH !reiI' "San" irsn h11klanPi bf7dh mi$tir. Humel ni \r kuklalan, j'ilnelim~rini ~ünlii'mrl< için "an$lan yana Iran hal~lall'lI çoillk ço"uk, j qb-llrnç deme,t~1l l"rta ~llV" cephe,inr ~üriilor i, '"l'hal\,rr' Jij" R~çtikçe hiij'ii.l1r f'~rli",Ho (;r nel Sr\..rr'''ri \1. I., '-'''1:1'(;s~srlTllu. 'l' 'Ill Il '1 Tl'l 11 ~(1l11Ii,,11 '1\' ~"Hl{ tip" "I rrjill.j "~"''-'- )ii "iile~;k dl , : ,. ,'1"0 - - i IIi!' I(urnlmasl içh' \'..,j'III" "1I1\.,,(ln, "~lkll1 I\liicabil\r'; p" 'J;i',lr ralrn g;iç H e~lem hi.l'~; "'1'';7 K"malo yöoetici Iff'"' f "~' ""Ila IJrnül renp ve rilmrdi 'I !l~:Hi~r, (,lu,hltma~ i~ledir;," . "irl..~ik direoi, cephrslne ksIlIOl'" " itl" ön kO~\I1 "Iarak l'arliOli(I, Ill' 'ridr blll"nm~~1 gI'r ktigil1i ilrri ~ürü) or. 11i1, iran balklannm ysranna ollln hn lür Iü ëzverivr bazlnz," '"fjrnj "r,ir",r~ ,,"dt c:t1rn"1}ll\ ' ;(\..' {l~in'I' Ir ," '1'f79I1ï)c ,'" '1IIi\ 1'1, 'i)i ni,' 101'\'" go",I," ,I. "ll.I'ni. 1" :J' ~'lL"I,m' ~1;' lHtl 1"'1' '8 iran'rf.ki .. I,Iafildafl a"! ""I " ~ Itl~lll;~1 'l" '\10 p r.~M~~!~!e~~!e~r~!a!~!!ç~~e~e I , I\, suplar "Tes11mal' çagnslna atesle karslilk verince rezalanrl , ~---- ~ -..,.. 50 IG UNI" DOGU Anadolu Bolgesi'nde surdurulen seri operasYl1l11ar'ITasll1da Mardin \e Siirt'te guvenlik ku\'\ellen ile SIlahll çatl)maya gii ,:n 4 bolucu çetc men\ubu olu nlarak de geçirildi. 7, Kolordu ve Diyarbakir, Hakkâri, Siirt, Mardin, ~anhurta, Vall illeri S,klvonetim Komutanl¥nea yapllan açlklamaya göre; h<i!ueu çete men;uplan Mardin'in (izre ilçesinin Baghk kesiminde ve Siin'in ~:rnak ilçesi kuzey bö!ümunde suçlulan aramakta olan güvenlik kuvvetleriyle silahb çatl~maya girdiler. Güvenlik kllvvetlerinll1 defalarea yineledigi "leslim 01" çagnlanna ate~le kar~lhk veren holüclI çete mensuplan 51rnak'ta Osman $anh, Hasan Çelik ',e k;mli~1 heIirlenemeyen bir jaki olü olarak eie geçti, Cizre'de ise olü eie gcç~n jakinin Belali Akay oldugu açlklandl. Bölücü çete mensuplanna ait bir G-3 piyade tüfegi, bir tabali:a, çok saYlda mermi, 2 el bombasl, örgütsel doküman ve nollara da güvenlik kuwetlerince el konuldu, Bölgede bölücü çete memuplanm eie geçirmek için arama ve operasyonlara arahkSlZ devam edild:fl kaydedildi. blllr1' I Humeyni'ye kall' hirle~ik l'ephe iran' da ~ah } önetimine Iran-Irak, Kti rfleri kulhml)or I ran-Irak 'In birbirlerine kar~! "Kürt kartlDl" oynadJk1an bdini hyor. Sava~m altmcl Yllll1da biflJirlerine kar~1 kesin bir ultunlük ,ap. layama}an ~e ufukta oiasi hir banjm da görülmedigi komju uikeici sava~lOda, her iki ülke yonetiminin birbirlerine kar~1 Kürtler i kulldndlkIan öne sürühiyor. Irak Yönetimi, Kuzeyhatl iran' da bazI daghk kesimlcrde kontrolti elinde bulunduran "iKDP"ye maddi destek saglarken, aym ~ekilde son I e- iran Yonetimi de, KUl.ey Irak'ta etkin olan Kürt \ideri Mesul Barunl'ye her türlü destegi saghyor. Yine siyasi gözlemcilere göre, sav~m uzun sürmesi halinde, her iki ülke yönetiminin birbirlerine kar~1 kullandlklan "Kürt kart."nlO bir gün b~lanna i~ açacagl vurgulamyor. Kuzey lrak'ta aynbkçdarla hük6met kuvvetlerl çarpqlyor -I ~ E.MDINLI, (THA)Tahran radyosuna göre, 250 hOkOmet ~ Tahran radyosunun . kuvvetl pe"mergeler tarafmdan öldO}'aymlarmda Irak'm kurOldO zey kesimlerinde üsleyosunun akl1am yaymmleri ar88lDdaki çatl,maneri, "tKDP" (Irak Kürda, ktizey Irak'taki lar lliderek ,iddetlendi. distan Demokrat Partisil .. Pel1merge' 'lerle lideri Mesut Barzani 'ye Bölgedeki siyasi ve asIrak hükûmet kuvvetleri bàkh "PelImerge" ISakeri gözlerncilere göre, arasmda son bir hafta vacl) 'Ierle, Irak hükûmet 1985'in son aylarmda giiçinde meydana gelen çakuvvetleri,. arasmda, ülderek tumanan ve Y1bn tl~malar1a ilgili olarak, kenin kuzey kesimlerinde ilk aymda çatll1malann han haber ajansmml1 8Üren çaul1malarm son han haber ajansmm gUdoruk noktaslDa Ç1.kt1Al kubit bafta içinde giderek venilir kaynaklara dayazey Irak 'ta, yönetime ,Qr,iddetlendigi ve çatll1manarak, verdigini öne sür01 silâhh rnUcadele veren larda hüktlmet kuvvetledügü haberde l1öyle denilayrù1.kçl RUrtler'in amarinden 250 kil1inin, "Pel1- di: CI, han'ID da yardrmlyla merseler" tarafmdan öl"Irak'taki IslAmI halk ekonomik ve stratejik dürüldügü veya yaralanhareketi giderek gUçle- öneme sahi p .. Hamilton" dIkI bildirildi. niyor. Ülkenin Mesut yolu olarak bilinen,. Baghan tslAm CumhuriIàrzani 'ye baAb Pe,merdat karayolunu denetirnyeti'nin sesi Tahran rad- ..pter ile, Saddam kuvvetlerine almak Bir bölücü militan idam cezaslna çarptulldl Kanun dl~1 bölOcO örgot Oyesi olmak ve adam öldor..: mek suçlanndan yargllanan MOl'(lin Agcakaya DördoneO Kolordu Komutanltgl Ankara (Bi" Numarah Asker1 Mahkemesi tarafmdan ölOm cezasma «;arPtlfl1dl. . I Türk J Slmnmn yakImnda yogun çatI~ma Banani Irak'ta 24.1.1986 ba,kaldlrdl .Iran kavnakll haberlerde Irak'in kuzevln~ de Mesut Barzanl've baQII kuwetlerln Irak HÜkümet kuwetlerlne ver ver saldlrdl~1 bellrtillvor. Buna gore son üç günde 113 Irakll asker öldürüldü ,rak radyosu Ise Me• sut Barzanl aleyhlne yay.n.nda onun haln, babas. Mustafà. Barzanl'nln Israll aJan~ olduOunu One sOrdO • Irak radvosu, Iran'In . Tahran, TebrlZ ve $1. raz kentlerlnde rejlm ka'lltl güçlerle hükümet kuwetlerl araSinda' çat,smalar 01duOunu Iddla ettl • Faruk BALlKÇI DIYARBAKIR [I]RAK'ta Wkenin kuzey kesimlerinidenetimlerialtmda buh11lduranMeat BII'ZI1II' ye bljh Kürt pq11lergelerile Irale bükÜJDetkuvvet1eri arulnda süren çarpIfIIIa1ano aiderek liddet1endiji bildirillyor. Son 3 IÜn içinde11leydana ~ ~1fI!I~ !I~ lrakl1 ukenn ald~rül~ulü, 38 iron eslr a1md111 ve bit koprùnün de bavaya UÇl1r:t~il~~~riyetl Tebriz RadYOIU,öncekl ÜfIIJI Irak hl8111 tnkJlabl Haber A,jwl'Da dayana. rU verdlji ~berde, Irak'lß kuzey k~de Kürt ~erpler ve Irak bükumetkuvvet1marumda devam eden ~la UaW olarù IUD. Ian soyledi. "Ink'. tue, ..... deld lç nn" a1derek_lInIJor, Iln. I pe'11le'1elertebaldlmet kanetlerl U'III1Ida W ft cIoIa,Ianada mey- "r, Irak Balda! Radyosu'nun önccki ale,a,.. I( ürtçeyaYlDlDda ülkcnin du. aclel Çarpqllllarda peflMr- \ kuzey inde, hükü11letkuvvetIS Saddam'C1J1 ö1dürdii. leriylc\ ,m pe'11lcrgelerin komu10'ala da yanl ••. lerkllll'tekl tam Melut B.n.al ilc ilgiJi çarpl,malarda J'II lab.y oI.. ak yorumunda,kendisininbir hain 01. llzere 26 lrakh uller, pefmerpler dujunu, babulDlDyolunda gittigïtInltadu öIdliriIdii. BInIIII b,- ni ve babasl Molla Mu.'.'. ,etIerI, .ync. ba' IIeIUe blr 1l6p- lInI1II'nin tlrail'in adanu oldujurt1l de y. açlrda, 4 uteri n.usöyledi. 1rICl1 eUI. ErbU - SlIleJllul- ye llarayoluDdakl Çarplfllalarda pe,me""r 12 ullerl 6Idtrdii, lS'1Il de yanlld1. Çarppa..... CIl ;ddetllllile 0"'011 'ta meyelua aeIdl. linda pefIIet'Jtler, " lrakh lIkerlllldlnlil, 38'111_ aId1. Da• Iloll'ta ayne. pefmerpler l7liper ele pçlrdI, a mllblmm.t depon- la .... y. uçlrda." Radyo haberinde, ç.rpl,mal.r. da Kürt pe,mergelerin ka)'lplan hakklDdabilgi ver11ledi. 51 ' RQrriqet ..... ;aUIIIIIJ .. IMu.mlEl ,_f1.UlIIllllIu.n .IJlI'!!'!!l~!...ntl_.!I"'''~!ft!f.! •.A1_IJ._-lllln.~-~,.~'!!''''~~Ml ,,-;:<l,~.__ _rt 'TORKlYE TVRKLERlNDIR ""''''11''': :_ I;.'.'I: 'U)A',IMA\I mm .. -=..-I.'--._~ UIl96.19Sll ~ 25.1.1986 "Sid d Ik Bilgin, 6 rg üt üy esi ise ögretmenlige nasll a tan d?I••••" NKARA, {nUrrlyetl. lçltlerl B.llanl YIIdlrlm A AllbWut'un "Kaçarken .urul. _pnu .e .Oablln caedl ... mam... Uzenne kar.kolun Y.' ....n. &ömUIcIUjUnU"bildirdigi ,ögretmen Sldellil BUaln olaYl, yeni bir soru önergesiyle TBMM'ye getirildi. snp Adaria MIIlehekW 'CUneyt Canyer, lçlflerl Bakanl YlldlßDl Akbulut taraf1ndan eevaplandtrllmasJßI istedigi 50ru önergesinde, "SIlIe..k Bllgln madem PKK OratitU milita. mydl. N I öiretmenUk &öre. ~ne ,.t I' Atanllken aU.en. Uk soru,turm.1I 1..pllm.dl ml?" diye $Ordu. Onergede "Cetedln köy mezarbjln. de: jll de, neclen J.ndarm. kar •. kolunun y.kIßma gÖlnüldüäU. nUn" açlkianmasi da istencrek, operasyonu yürüten yüzba$mll1' Mujlll'da Irza geçme da'a'i samgl olup olmadlgl soruldu. Soru önergesinde, Bakanh. gm, Slddlk Bllaln'in men\ubu ,!Idu~u .örgütün kuUandlgl SI. g!nagl Jandarmaya göslermeyc ~I~erken, kaçmaya çalt~hgl lçm vuruldugunun açlklandlgl hatlrlatllarak. "Seklzlnel Ko. Iordu Komulllnbg., bölgede y.pd.n blr ar.mllClll 'Dur' Ih. lanM UymadJjI \çln SKldik BlIgln'ln .urulduiunu bIldir. m"tlr. iIll .".klllma aralmd •. kl !,'eU,klnedendlr'" dcnildi 28.1.1986 , i,ke n ce ban th soru önergesi NKARA, (Hürrhcll. al Demokral \{alk\', A l'urti ,,"el Mlllehekili Fi",i !MIS) ~,,~Iar; Adalel O"kam N,-,'al Eidem v~ i\'i~I,.• i 0",,"", "Ilrh. rllll A"hulul taral1nd,ln ce\aplandml111a~' i,t~lIIi ile l BMI\\ Ba$kanltgl'na verdigî ",ru ön~rg~sine hir de "i$"elll'" ban. (It" ~kledi. "h""ßl'e bal\l""nda Oevrimci Yol adlt da,adan M~rsin'de yargliamp tahli}e edllen Ne,'at; Emgili adlt ki~i. nin ifadc,ine ) ~r veriliy"r. Bu ifadenin hir bölümünde "Laz l'il.ri adh poli\ cline bir lorba I:L,\'iriph,,)alanmll.l ~Il"yo,du" deniliyor. Teyp handlßda SHI' MilIetvekiii Saillar'lß ~ordugu $Orulara cevap veren Nt'cati Em21Ii, iki ke7 gözaltlßd altntp tU!lIklandlglnl \'(. Dev.Ynl ,I:lVaSlOtlan I S \'lIa mahkÎlm oldugunu, yargltav karanl1l bekledigini belirlèrek, Mer. si,~ . Emn!yet Müdürlügü' ~ l~CI Sut:'e.d~ maruz kaldlglm Iddla ettlgi I~kenceleri özetle $Öyle,anlaltyur: "\,kenl'I.' gördügüme i1i,kin mporlarlm dUlyamda me.. :ul. lur. Mersin ve Adana'dllki ce. ~lll.'vierinde de 'baski var. Gö. I"I.'vlllerdö,üy-or. Olüm hüeresi dl'nilen 'I: su lçlnde olan hücre. It're Iletirllen tutuklular !,'ml. \1plak soy-ulup eezalam) or. Rl.'mzi Kü,'ükl.'rtan ve Garbis Alllnöz adh samklar bu hùcre. , k'rde bulunu)orl.r. Bana Mer. ,iln l'incl Sube'de Ahmet Gü. L ßL", Hanln Avel, Tay) ip Çakir • H' KahadaYI H.. an Islmll polis. It'r ~kl.'nce yapt!. Tulanaklara 52 illl/a all,"lun kin isimle,ini hi. li....I'III11. t;a,nnha Rl'rip lalal,a, .\a ~allll.H)rlar •• n:tIlH'ln ill' ('(' "',''''. H'd~oll"r.I.lt~,HI"i adl. ,\III,ul',,'dan 1:1'I('np"li~in I:l'li~. liuligi laia~ijnt..m ill' de eUeril\(" I"d," I:,'\'i.-ip hu)alan ~1"IHlI' I..... Bu I"s,rhila dll wi "\"~111 I~~II~. \1-:l\hL'.1 im ml\h;nlll I-.I;'l~i, "". It. ~I,'hml.'t Camii/ adla ""lIl:a lall lür i~kcm'e )apllrh." '>oru ,elap bi,imindeki "i$ 1,,'''''(' banch" ile billikte 'I BMM Ba~kanhgl'na hir soru ~;nc~!!e,iveren SH l''li ~a~lllr IIglll hakanlara, "Cezllcvll.'rin. d,' 'ülüm hü('res.i' 'ar mllhr?' BUl'alal'da I.or $a,llar llllmda "U\' "i$i )a$alllllktadlr? nenl/i, ~Ü\'ü"l.'rtan, Mahmut Emgill, li"rhis Altmiiz ve Hasan ~erlk lau hüt'relere konulmu$lar ml' dar 'c hulen hayattll mldlflar?'1 sorularml yöneltti. Öte yandan Bingöl'ün GerII; lIçesi'nde ögretmen Sldmk BII. gIn'in i$kenceye tabi tutulduktan sonra ku,.unlanarak öldü. rülmesi olaYIill' benzeri i~kenee ve baskl iddialanm ineelemèk için SHP'1i parlamenterlerden olu$lln bir heyet yann Blnaöl'e gideeek. Dogulu mi11etvekillerinden Diyarbalur MiIletvekili Kadlr NarIn, Mardin Miltetvekili ve Genel BB$1tan Yard1mC1S1Ke. nan NehrozoiIu, Adana Millet. veküi Cilneyt CanYer, Sinop Milletvekili Ban, Can ve baZI MKYK QyeleriDden olu~an bir heyetin Bingöl'üD yam ma, EIIIZlj ve TUDœU'de de ineele. melerde bulunacaAlß1 belirten All thun EJaIn, "~eedler' den tek tek hesap _.kl.n. Dl" kaydetti. 28.1.1986 Suçlanan yüzba$1 :JlKonu,amam/l A NKARA.BtNGOL, , tANKA). Bingürün Gen, 1.I~e,ïlle .ha~1t Dedebllg Kö}ü ogr"t~lenl Slddlk Bilginïn "lulIlunden ,0rul11lu oldugu dl'll ,ill i11..n Bingül Il Merke/ Knlllntaf11 Yüzba~1 Ali Sahin, g"',,';lel la.rallndan Itedd giis. 't'nl(hglll1 lien ~ünlii. Sahin, '" atamm ve miDellm içln gö. ....,Inli sürdürel.'eäim" dedi. Yil7b~1 All. !)~hln, ANKA' nlu knlluya IIt~klll sorulariRl ~'allltl,l[ken, Ogrellllt'n Bilgin' 1\1 am! a'i Mehmet BIIgin la' raftndall "Iayla ilgili olalak ~u, du}urusunda bululluldu. ~unun Itatlrlatllmasl ü7.erine, 'O,lablllr, dava açllablllr. Biz haglms.z yarg' orllllniarma Inamyoru/. Bu blzl göre,lmb.. dell ahko)llmayaeak VI.' yJld.rll' tn8)ucakl.r." diyI.'konu$tu, ;\ ..ker "I<lugu için h;I\IIHI daha (a/la a';lkl.llnu!arda hu. !lIn.llna~aeag'nl belirlell ~a. hin, "Giinün blrlnde \hll olunam, ,iLlere hu konllda Ileni$ bUgi ,erlrim" dedI. ki,i üzer!ne yöneltmi,tir. ANKA: Rir de Mugl.1'cla hakklllllda I~kence yapllglßI7 Iddia" var. l\1ahkeme de,am ..divor, SAHtN: Konu, adalele inti. kai etm .. t1r. Biz ad"elin yü. cellgine inamyoruz. Gerçek adaletin önimde aydmlanacak: tir. Bu davada da gazeteler belli kesim, kamuoyu olu,lur: mall. VI.' adalet mensuplarlna baskl kurmall. yolunu terclh etmi,lerdlr. Elbelle ki, yine susmak 7orundaYlz. Basmla i1i,kllerimiz bellidir. ANKA: Slddlk Bilgin. ell~. n kelepçeli bir halde 89 asker ara,mdan nasll kaçt"? SAHtN: Ben bu konuda I açlklama )apamam, 0 olavla IIgili hl"blr ~y söyley-emem: ANKA: Belki il~ride hak. kiRl/Ja bu konuda (h"a a';llacak. . SAHtN: Olabl\lr. Biz ba. älmslz ,arg' organlarma ina. myoruz. Açllabl\lr, Bu bizl görevlmlzden ahkoymayacak VI.'ylldlrmayaeaktu, Slzden blr rieada bulunacagon, BaglmSlz 'olunamz sevinlrlm. Burada karakola roket allld., patla. madl. Patlasa 24 .. ker d.ha ölecektl. BUtUn bunlar TUrk mlllednin neylne yönellk, Yüz. b~1 AU'nin Ylkllmasma ml yö' nelik, yoksa Türk de.letlnln i bekasmll, bölünmezllgine ml , yöneUk? Bunu da lütfen beUr. ANKA mllhabinnin '''Iula. Yüzba" Ali !)ahlnïll }a nillan ~ö)le' ANKA: Sld(\,k B11l!inïn ölümüylc il!:ili iddi.1lal.1 kar~lItk ne der,iniz? Operas\'on Slrasmda görevli komutan ..i/diniz, galiba. OlaYI bir de ~i/ anlallr IlIISIllIZ? SAHtN: Sadece ben dt'gJl. lin." 11m, benden ba,ka 9 ki,i d•. SAVClNIN AÇlKLAMASl :JlI .ardl. Benhn, .. ker kl¥i olarak zaten kon~maya yet. Öte yandan 8'inci Kolordu klm ols., bütün bunlara kalll Slklvönetim Komulanltgl Asberh"de lusmazdlm, konu,ur. dum. Susacak kadar, ne apt •. I keri Sa'Cl\\ Yüzb~1 Erol Kü"ükaslan da,' BlIgln'in ölhm ne de mantlkslz blr Insa. dürülmesiyle i1gili daha önce mm. Ama .. ker olarak b.. m. III IIqklmlz beUidir. Açlklama i Sa~elhk'ça soru~turma yapI!' y.pma yetk'mlz yoktur. GU. dlglm VI.'"Our" ihtarma uy. kaçma\1 nedeniyle nün blrlnde .bll olunam, l\z' 'mayarak "Ko.u,tur. lere bu konud.' genl, bllgl .e. : vuruldugundan. : maya yer olmadlgma karar" rlrim. ANKA: Askerhklen aynlt. , verildigini söyledi. , ANKA muhabirinin, "Ga. yor musunuz? zetelerde çlkan haberler Ihbar I !)AHlN: Hayu. Mesleïlml sayll.rak yenlden soru,luPRIa sevlyorum, ntanlml da se.iyo. lIçll.blllr ml?" sorusuna Savel rum, mlUetlmi de se.lyorum, Benlm dlqUncem sadl.'l.'eTUrk YUzbq. Erul KUçükaslan ~u yamtl verdi: devletlnln beUsl, Türk mille. "0 konu, yanl soru,turma tinin, •• 1IInmIß bölUnmezUj1 ve bütUnlUiU. Bu yolcla ölUmU konulU direkt olarak bizlm yap.caglD'llZ blr ~y deglldlr. &öze .. dlKlml söyleyeblllrlm. Heder gÖllerlldlglml de blllyo. Asker! Yargllllma Usul Kanu. nu'na aöre, Savclhk aell du. rum, ölmeye de hazmm. rumlarda reten olaya el koyar. ANKA: Hedef güsterildigiBunun d"lnda Slklyönetim nili nereden çlkardmlz? KomutamlKI'om IOru,turma ~AHlN: Bir "tanbul gaze. emrl urmesl gerekir • Emir teslnde rah.thkl. resmim Y.' gelmeden biz direkt kendlUj1. ymlandl. Ege b"lnl, 'hte bu adam' dlye blldlrerek konu)'U mizden IOrll¥turm.yapam.Ylz." ri \'C 1 Tercüntan 31. 1.1986 Bölücüler Avrupa Konseyi 'ni. bastl • Toplantl devam ederken salona giren 7-8 militan ellerindeki TOrk bayrakl~f1nl Ylrtlp, Evren ve Ozal aleyhinde slogan attllar • balkan gavenllk kuvvederlni çaOlrd!. Gösllrlcllerln ISran kar,lSlnda govenllk kuvveUeri zor kullanmak durumunda kaldllar. Olaylar Slrasmda ikl gOvenllk görevllsl yaraland!. Oç gllsllrlcl de yarall 01duklanm sllylOyorlar, ancak doktor elddl bir fey bulmadl. Avrupa Konseyl Genel Sekreterl, sözkonusu 7 TOrk'a Franslz pollsine lesllm etme karan aldl. Gllslericilerln ne ,ekllde C8zalandlnlaeaklanm FranSlz adalttl karar vereeek. " GOvenlik kuvvetlerl, terOsitlerl etkisiz tiàle getirdikten sonra kOrsOye gelen Kâmran Inan, "Slz burada terOrizmi tartl~lIrken, kucak açtlQmlz terOristler içl. Kaml1n Inan baslOa yapllQI bir mize kadar glrlyorlar" açlklamada "Bu bir tartlpdr. Bu lndedi sanlann Konsey lçllle glrdlkltrlnSllkl ULUÇ den elbette bazdan haberdlrdl. Bu TRASBOURG, (Tercüman)- Türkiye'ye kar,1 blr slkhndlr. Ken. Avrupa Konseyi toplantilan de- sey lçinde klrlllZl bayra.k ÇlkHml,. vam ederken ellerinde bayraklarla se. Tark devl,UAI haQret edlllIIIparlamento salonunu basan 7-8 sine izin verilmi$tlr" ~ekltnde kobölücü militan Cumhurba~kaOl Ke- nu~tu Uç Turk milletvekili de mec. nan Evren ve Ba~bakan Turgut lis ba~kaOlOI zlyaret ederek olay! Ozal aleyhillu~ slogan attilar ve ve güvenlik ledbirlennln yeters!zTOrk bayraQlO1 Ylrtlilar. Bu arada It~inl protesto ettiler Bölucffiëffn l<önsey meclls lopteröristlere müdahale eden 2 gölanltSlna yapllklan bu lecavOzun, revli yaraland!. Turkler'e uygulanan vize uygulaSosyalist parlamenterlerin ver- maslOlO hakslz ve tek yanlt karardiQi davetiyelerle parlamentoya gir- lar sonucu altndlQI yolunda konu~dikleri lahmin edilen 7-8 bölücü, malann yaplldlQI oturumlardan bulunduklan locadan parlamenter- sonra meydana gelmesi dlkkat lerin bulunduQu salona bildinler attllar ve ellerindeki klrmlzl ye~il çekli TERIlRizM KARARI bir bayraQI sürekli salladllar Avrupa Konseyi, olaylar sebeParlamento guvenllk yetklillen, olaylO büyümesini onledlkten son- biyle zaman zaman yanm kesilen ra olaYIprotesto eden Kâmran Inan lartl~malardan sonra millellerarasl "l,II siz burada terllrizml tarb'lr- lerörizme kar~1 mOCadelede i~birken, lçlnlzde bulunan terllristler, Ii~ini öngören bir 'karar aid!. Söz-. kucak açlJOlmz terllrlstler de lçiml- konusu kararda, ~onsev üvesr.QIKelenn. milletlerarasi lerönimi ze kadar glriyorlar" dedi. destekleyen ball ulkelerle m~klle~ Daha sonra bir odaya kapatllan rlOi yeniden gozden geçlrmelen bölücülerin odadan .. Fa~ist Inan" IsteOlYor. Kararda Iran, Libya ve diye slogan attlklar, duyuldu. Bu Suriye Ile Ili~kilere ozel Itina gösarada olaydan 5 daklka once AFP'- terilmesi gere~i üzerinde de durulye "Avrupa Konseyi'nde gösterl du Dlacak" diye telefon ediidiQi de bildirildi. "lIticacl" kimliQi ta~lyan bölocülerin saltverilecekleri tahmin ediliyor. 31. 1. 1986 S 2 GOREVLiYARALANDI Bu arada Avrupa Konseyi Genel Sekreteri Orejl'mn özel kalem mOdOrO, genel sekreter adlOa yaptlQI resmi açlklamada, Konsey'in govenllk yetkililerinden iki ki~i-. nin yaralandlQIOI söyledi. Açlklal1)il ~öyle: "Fransl'da Ikamet etmeßtIl I Dlan 7 TOrk vltanda,l, Ko-..y. Asamblesl toplanblan Ilrlslndà: tribonlen davetlyt lit glrdlltr. GlIsterl Ylpmayl bl,talllllan Ozerlne ISlmblt blplm kendlltrlnl uYlrdl. UylnYI rlOmen glIsllrlclltr SUSIIIIY1Psiiona blldlrlltr ,Itlnea eToplanttda bulunan inan, olaYl kmadl Ayrlllkçdar, Avrupa Konseyi'nde oIay Çlkardl .salona dlnleytcl olarak glren avnllkçllann, terorlzm konusu görÜ$Ülürken slogan atarak çlkardlklan olav Slrasmda 2 güvenllk görevIIsille 3 gösterlcl varalandl IAr • Ahmet SEVER-STRASBOURG RUPA Konseyi Parlamenterler Meclisi toplantllan 51- j rasmda bir grup aynltkçl I olay çtkardl. GüvenIik kuvvetlerine ' kar~1 göstericilerin direnmesi sonucu, 2 güvenlik görevlisi ve 3 göste- I rici hafif ~kilde yaralandl. Parlamenterler Meclisi'nde tererizmle mücadele konusunun göru~ü1dügü bir mada, salonda dinIeyid olarak bulunan yedi aynhkÇ1 ayaga kalkarak, Türkiye a1eyhinde sloganlar atmaya ve Meclis'in her tarafma bildiri fnlatmaya billadl. Oturumu yöneten Bllkan'm göstericileri sü){ûnete daVel etmesi bir sonuç vermeyince, güvenlik görevlilerine çain yaptldl. Göstericilerin dI,anya Ç1kmaya yan~mamast üze. rine, polisle göstericiler arasmda meydana gelen süftÜpnede, 2 gü~ venlik görevlisi ve 3 gösterici hanf ~kilde yaralandl. Sonuçta, gösteri. ciler salondan dl,anya çlkanldl ve polise teslim edildi. OIaydan soora, Avrupa Konseyi Genel Sekreleri bir bildiri yaymlayank, olay çtkaranlann polise tes\im edildiklerini, kim1iIderinin dogru olup olmadliuun arlltmnasmm yapllacajtOl açtkladt. Bu arada, KlmnD tDIIl bir konu,ma yaparak, ola)'l pddetle ktnadtimt bildirdi ve "Burada terortzmle mllcadele kODalDDa .JÖrittiPmiz bIr linda, bID IdtlJerID açt!...... benJI terortader &IrebDmektedlr" dedi. Oturumu yöneten BlIikan da tlU i1eaym katuda oldugunu söyledi ve olaym kapandlitm açlkladl. Bunun üzerine Medis, çallmalanna tekrlt devam etti. 53 ~amnesty <CF international INTERNATIONAL SECRETARIAT 1 Easton Street London WC 1X 8DJ United Kingdom EXTERNAL (for general distribution) AI Index: MOE 14/02/86 Distr: UA/SC 20 January 1986 UA 09/86 IRAQ: 300 children ------------------------------------Amnesty International has learned that at least 300 children between the ages of 10 and 14 were arrested in the city c)f Sulaimaniya in northern Iraq between late September and mid-October 1985. Unconfirmed reports indicate that some of the children have been tortured, as a result of which three of them are reported to have died in custody. Amnesty International is concerned that many of these children have apparently been arrested in retaliation for the pOlitical activities of members of their families. According to reports, the children include those whose relatives have deserted from the army or who have joined the Pesh Merga forces (armed Kurdish units). The reports indicate that some of the children were arrested as hostages in order to force their parents or other relatives to give themselves up to the authorities. Others are said to have been arrested in order to act as informers, and to extract information from them about the activities of the Pesh Merga forces and their supporters in the city, including possible activities by members of their own families. The children are reported by some sources to have been held initially in a detention centre in Sulaimaniya known as Maktab al-Mulazim Muhsin (although other reports say that they were held in a sports stadium in the city). It is alleged that subsequently some of the children were tortured in order to extract information from them, and that three of them died in custody as a result. Accounts received by Amnesty International alleged that their bodies were found in the streets on the outskirts of Sulaimaniya, their clothes bloodstained and their bodies bearing signs of torture. Others were allegedly beaten while in detention. The fate and current whereabouts of the children are unknown. Some reports suggested that they had been transferred to the town of al-'Amara, south-east of Baghdad. Other more recent reports suggest that many of them have since been released and that those who remain in detention haye been transferred to a prison in Kirkuk. RECOMMENDED ACTION: Telexes/telegrams/airmail letters: - expressing concern about the arrest of some 300 children in Sulaimaniya beteeen September and October 1985 and requesting clarification of their current situation and whereabouts calling for the.immediate release of all such children held on the basis of the political activities of their parents or relatives expressing concern about allegations that some of the children were beaten following arrest and that three of them died in custody as a result of torture, and urging the Iraqi government to investigate these reports and make public its findings ~ 54 01.833 1771 Telegrams: Amnesty London WC1 Telex: 28502 Amnesty International Is an Independent worldwide movement working for the International protection of human rights. It seeks the re/esse of men and women detained anywhere because of their beliefs, colour, sex, ethnie origin, language or religious creed, provided they have not used or advocated violence. These are termed prisoners of conscience. It works for fsir snd prompt tris/s for sll politics/ prisoners and works on behalf of such people detained without charge or triaI. It opposes the desth pens/ty and torture or other cruel, Inhuman or degrading treatment or punishment of sll prisoners tO... ' ", l' .. . ' . " ... • L.. __ L. f"":'" I. ' . '~ I AMNESTY INTERNATIONAL ACTIONS URGENTES SECRETARIAT MIDI-PYRENEES 66, rue Pargaminières 31000 - TOULOUSE Te] : 61.23.53.73 .- .."-..._: .,:j t~ I • ~....., ~~.:; l' SF 86. Q_.o..26 -Mb'ë-- i 4/02/86 EXTERNE AU 09/86 JRA~: TORTURE TROIS-CENTS ENFANTS -------------------------------------------------------------------Toulouse, le 21 janvier 1986 Londres, le 20 janvier 1986 Amnesty International a appris qu'au moins trois-cents enfants ig~s de dix à quatorze ans, ont ~t~ arrêt~s dans la ville de Sulaimaniya, en Irak du nord, entre fin septembre et la mi-octobre 1985. Des informations non confirmées indiquent que certains d'entre eux ont subi des tortures, à la suite desquelles trois des enfants seraient morts en prison. Amnesty International s'inquiète de ce que nombre de ces enfants auraient été arrêtés par mesure de représailles à l'égard des activités politiques de membres de leur famille. Selon nos informations, au nombre de ces enfants figureraient ceux dont les parents auraient déserté l'armée ou ceux qui auraient rallié les forces "Pesh Merga" (unités kurdes arm~es). Certains des enfants auraient été arrêtés comme otages en vue de contraindre leurs parents ou d'autres membres de leur famille, à se rendre aux autorités. D'autres, paraît-t-il ont été arrêtés afin de servir comme délateurs : on veut leur extorquer des informations sur les activités des forces du Pesh Merga et celles de ses sympathisants dans la ville, y compris sur d'éventuelles activités de membres de leur famille. Selon certaines sources, les enfants ont tout d'abord été détenus au centre de détention de SUlaimaniya, connu sous le nom de "Maktab Al-Mulazim" (bien que d'autres informations indiquent qu'ils ont été enfermés dans un stade de la ville). A la suite de ces arrestations, des enfants auraient été torturés en vue d'obtenir les informations souhaitées et trois d'entre eux auraient succombé aux tortures en prison. Des rapports reçus par Amnesty International allèguent que. leurs corps ont été découverts dans des rues de la banlieue de Sulaimaniya; leurs vêtements étaient maculés de sang et leurs corps portaient des marques de torture. D'autres enfants auraient été roués de coups pendant leur détention. On ignore tout du sort de ces enfants et du lieu où ils sont détenus. Certaines informations donnent à penser qu'ils ont été transférés dans la ville de All-Amara, au sud-est de Baghdad; D'autres, plus récentes, sembleraient indiquer que nombre dlentre eux ont, depuis, été relâchés et que ceux qui restaient avaient été transférés dans une prison de Kirkuk. détenus 55 "'4aTY ~"T£PN1I..TIa{.ru. '-ction Française IS, rue 'lhêcOore Deck 750 15 PJ1.P.IS IJh~ 01/02/86 SF 86.E.015 23 janvier n-ffi)RMP-..TICN DESTINEE 1986 A LA PRESSE IRAK : ..... ARRESTATIai D' ~.U HOINS 300 rnFANTS Atmesty International a appris l'arrestation en Irak ci'au moins 300 enfants. Agés cie 10 à 14 ans, ces enfants ont été arrêtés dans la ville ciu Sulairnaniya en Irak du nord, entre la fin septernJ.:,reet la I!"i -octobre 1985. Il semble que beaucoup de ces enfants aient été arrêtés en raison des acti vi tés politiques des r.exrbres de leur famille qui auraient déserté l' a.rtœe pour rejoir.äre les forces des Pesh-l'lerga ( canbattants :r~urdes). Ces arrestations auraient eu pour but de forcer les pareri~s des enfants à se livrer aux autorités, ou bien d'obtenir d'eux des infonnations sur les forces des Pesh- r-1erga. Les enfants auraient été initialement placés au centre de détention de 11akt.alJ Al-Hulazim Huhsin à Sula..i.rr.ëU"1i ya, mais d'après d'autres sources, ils auraient étG parqués dans le stade de la ville. D'après cer+....ai."1es sources, des enfa'-1ts auraient été torturés pour leur e:>."torquer des inforr.ations et trois d'entre eux en seraient rrorts. Leurs corps,' portant des traces de torture, auraient été abandcnnés dans les rues cie la périphérie de Sula.i.rP.aniya.D'autres enfants auraient été battus. AImesty International n' a pu obtenir confiJ:Il1ationde ces allégations. sort et le lieu de détention actuel de ces enfants certains renseign~ents, ils auraient été transférés de Bagdad. Œ;s nouvelles plus récentes indiquent que auraient été relâchés et ceux qui restent dét~~us se de Kirkouk. le n'est pas connu. D'après au sud-est beaucoup d' entre eux trouvent d~"1sune prison à l~-'l~ara, 'IRAK : les révélations ~d'Amnesty 30.1.1986 De. enfants .Mt6. au Kurdistan Selon la section française d'~sty International, .. lU moins. . trois cents' jel.lnes 1<.urdN ...... de 10 • 14 ~ ont 'tâ~arrêt's fin sepne~ et d'but octobre à ..Souleimlnyeh dans le nord de . "Irak (Kurdisttn). Un certain nombre d'entre eux auraient été torturés et trois d'entre eux serlient morts au Cours d~s intltrr~atoires. Amnesty n a pu vérifier sur place les Informations, mals rapporte que d'8pr.s ses sources, les corps des trois suppliciés ont été abandonnés dans les rues 58 et tortur_ de la périphérie de Souleimanyeh. Depuis, Il plupart de ces enflnts .urlïent 't' rellch'~. Ceux qui restent détenus serlient internés dans une prison de Kirkouk (Kurdistan) . o , L'Iran a reconnu mercredi Il perte d'un chlSseur-bombardier .. F 5 .. au coura d'un rlid aur un objectif civil dans le nord de l'lrlk. LI nouvelle avait été d'Ibord InnoncH par Blgdid. Dl"jt~~~l'lIt~It;H .date.~' diiD 28 janu.lrl 1986 '. o0 0 I decennier har kurder i Irak, Iran och Turkiet bekämpat dessa länders regeringar för att fi självstyre inom ett eget Kurdistan. I dag finns det kurder som sliss mot ayatollah K.homeinis regim inne i Iran, och andra kurdiska grupper som fAr hjälp fniD Teheran mot den irakiska regeringen i Bagdad. Den brittiske journalisten Gwynne Roberts, som nyligen följt gerilla som tillhör Kurdistans demokratiska parti, skildrar deras kamp iIrak. " ,0)-' • (. /Y,y ,.'!;.~'.;;." Y'-'A '~¥ i-~~, ;.:.. ~~ ' • KDP-gerillan är numera mycket välbeväpnad. Genom förbi1\delsema med Ir:rn behöver man inte längre fa in sina vapen pd smugglarstigar. Man har bland annat Sam 7-robotar, kinesiska kulsprutor och granatkastare samt amerikanska artilleripjäser. Iran stöder kurder i Irak Välbeväpnad gerilla · . k vrnner mar Av GWYNNE ROBER'TS Den irakiska arméns grepp över delar av Kurdistan har smulats sönder sedan pro-iransk kurdisk gerilla ökat trycket mot militirbaser i nona Irak. Det har skett i takt moo att gerillan nyligen ertuillit bmga vapen. Masaud Barzanis gerillastyrkor hal', utan att amvärlden uppmärksammat det särskilt mycket, tagit kontroll över ett omtàde i narr sam sträcker sig frän Iraks nordgräns mot Iran väster ut fram till nàgra fà kilometer fràn provinshuvudstaden Zakho nära Syriens och Turkiets gränser. "Den befriade zonen" har pâ vissa ställen ettdjup av 75 kilometer söderut. I elva veckor följde jag gerillagrupper ur Kurdistans demakratiska parti, KDP, till fots och pà àsneryggen. Vi gick över Zagrosbergen strax söder om den punkt där Iraks, Irans ach Turkiets gränseI' möts oeh trängde djupt bakom de irakiska linjerna fram till en plats där vi kunde se Zakho och den internationella huvudvägen där. Vi besökte en rad KDP-baser i Badmanamràd"t ach rorde ass i utkanterna av städerna Dahuk, Sarsink ach Amadiyah, Sedan jag förra gàngen 1981 färdades med KDP genom Kurdistan tyck& gerillan ha mer än tredubblat det omrMe den kantrollerar. Striderna haI' trappats upp och KDP, som är en av tvà gerillagrupperingar i narr, genomför mellan 50 ach 60 operationer i mânaden, Ungerska vapen Gerillan är välutrustad. KDPbaserna försvaras av battt>rier av värmesökande robotar av SAM -7 -typ. Pesh Merges (de som :57 ser dOOeni vitögat) haI' ockS! ett urv,l av kinesisktillverkade tunaa kulsprutor och granatkastare och lätta amerikanska artilleripjäser. En 'stor sändning lätta automatvapen av typ Kalashnikov haI' just anlänt frAn tiDverkaren i Ungern. , DAjag.Jjimnade omrldet i slutet av förr~ Aret. hade gerillan bOrjat rik~ :en r~ attacker mot större. iraIq~a baser samtidigt som det .fY.ktade~am att Iran skulle inleda \tsin största offensiv nAgonsiD" mot Irak. KllfdIerillan.:.1;»esh!derge. .sa1i¥lin ~gt artilleri dl! nyss t~tt frAn Iran mot 11:e' irakiska divisionens högkvaner i Zakho. Zakho är en av de viktigaste baserna i norr som IIkall fôrsvara huvudvägen till Turkiet och Europa och den oljeledning som dagligen för ut drygt en miljon fat, mer än hälften av Iraks nuvarande oljeexport FrAn högkvart.eren i Zakho och i oljestaden Kirkuk leds den irakiska kampen mot kurdgerilIan. mAngAriga upprorsrorelsen. Fram tin dess hade kurde l'na lyckats hAlla regeringstrupperna stAngen men nu tog dessa komandat i varenda dalgAngocb by och behärskade varje bergstopp. Flera hundra tusen kurder omplacerades moo vAld till Iraks sOOra och centrala delar. Deras skördar och boskapshjordar förstördes och skingrades -och mAngamänniskor dOOades. I 200' l Gl~ 'I ..:-\ >l,,,,,,' .. ... "'~'): TURKIET J • "I : l Veteraner Huvudstyrkan av KDP-gerilIan trängde in i Irak 1982i spAren elter mindre enheter som kämpat inne i Irak under sex Ar.Det var veteranel' ur framlidne Mullah Mustafa Baru.nis Ityrkor som kilometer för kilometer pressade undan d~ irakisk~ tJY..P."'. perna frAn det centrala Kurdistan. Jag bevittnade en snabb gerillaattack mot irakiska baser, en liten attack med sju dOOadeirakiska soldater som följd. En obetyd1ig händelse iämförd med de stora slagen i Gulf-kriget men Tva armékarer ändAbetydelsefull. Med sin, lU1né Det nya tunga artilleriet kom placerad längs den IAngagrinsen som en överraskning för irakiermot Iran har Irak svArt att h411a na som tvingas dra tillbaka sina greppet i Kurdistan och stoppa trupper frAn de mest framskjut- . den kurdiska framryckningen. na och isolerade stä1lningama. Pesh Merga behärskar i dag Den nya utvecklingen understryinte ett lika stort omrAde som de ker ocksAhur mycket intensivare gjorde 1975 men de kan snart förbindelserna blivit det senaste göra det igen om kriget fortsätAret mellan KDP och dess främtel'. GeriUan Är redo att slA till sta allierade, Iran, Syrien och Limot slättern. i norr nedanför de byen. Tidigare var brist pAvapen kurdiska bergen. Den här dramaett stort problem för KDP. Sändtiska utvecklingen haI' i stort sett ningar frAn Syrien och Libyen förbisetts av västliga analytiker fördröjdes ofta i Iran. Nu haI' sam inte räknat med den kurdisKDP:s förbindelser med regeka faktom när de talat om dOOläringen i Teheran förbättrats avge i kriget Iran -Irak. sevärt ach gerillan behöver inte Men frAnen utsiktspunkt lAngt längre förlita sig pAsmugglarstiinne bakom de irakiska linjel'na garna frAn Syrien för sin försörjstArdet snabbt klart att kurdertla ning. De nya lederna via Iran tillnu är en betydande faktor i k()DlAter kurderna att bygga upp sin fiikten. gerillaarmé under nya och säkrare förhAllanden. Iranska tvivel De irakiska stridskralterna vid Även om kurde l'na understryfronten i narr är redan utsatta för ker sitt oberoende inom alliansen stora pAfrestningar. TvA av lanmed ayatollah Khomeinis regim dets siu armékArer är baserade i sAhaI' den senaste tidens förbinKurdistan och enligt kurderna deiseI' moo Teheran stärkt KDP:s uppgArde irakiska styrkorna, am stä1lning inne i Kurdistan. Poliman runar in lokaIa miliser, till tiska observatörer menaI' att de 160000 man. KDP:s styrkor tros tvivel iranierna kan ha hAft om uppgA till drygt 10000 man moo KDP sopades oort dA Irak i auen lika stol' milis i reserv. gusti i fjol inledde bombningarna Det finns en rivaIiserande kur. av oljeterminalen pA ön Kharg disk grupp i omrAdet, PUK som nu angripits ett 70-taJ gAngpatriotiska unionen för Kurdier. stan, som opererar i de östra deHittills har Bagdad Iyckats belama. BAde KDP och PUK slAss hAlla greppet cm de större stäför kurdiskt siälvbestämmande. derna och vägama i Kurdistan PAsista tiden haI' de tvArivalerunder dagtid. Nattetid är kontrolna nilrmat sig varandra och det len mer omstridd och Pesh Merverkar som am de skaIl begrava ga-german opererar även i dagssina motsättningar och förena lius i städer inom.~A11 för irAsin ki.alter. kiska militärbaset .. '\~ Sedan mitt förra besök 1981 Inne i städerna !nits det finhaI' KDP stött fram 'diupt söder nas underjordiska grupper' som ut frAn den turkiska gränsen där förser kommandostyrkor med de haI' sina huvudläger och det är förnooenheter och tillflyktsorter förvAnande hur gerillan Iyckats under 'plötsliga attaèker. Grup- ' förbättra sin situation. 1975 beperna fungerar sam 'en femte lw-. fann sig KDP pA gränsen till att lonn som sPionerar; ,kidnappar utplAnas dAdess sista stora uppoch dOOar. Ofta finJI.s medlemroI' mot regeringen i Bagdad mama inom den iraliska admikrossades sedan Iran och USA nistrationen so~' tjänar sam dragit bort sitt stöd till den skyddlpld~ ~kman~. , 58 o '. ' • Masoud Barzanis gerillastyrkor kontrollerar ett sto1't omrdde kring Dahuk och Amadiyah i norra Irak och /inns bara ndgra kilometer frdn provinshuvudstaden Zakho. När jag besökte Ku,rdistan för fyra Arsedan färdades vi mest pA natten och bara nära den turkiska grinsen. Den här gAngen förflyttade vi ass under Çtàgtid och i motsats till1981 verkaiie gerillan inte alls bekymrad öVer möjligheten att bli anfallen av irakiska helikoptrar. Rädda piloter Vi hade tunga kulsprutor fastspânda pA vAra mulaI' och mina följeslagare förklarade att de irakiska pi10tema var rädda för att träffas av tyngre eid än frAn lätta handeldvapen ..Det tycks SOI1l om irakierna, och det gäller även deras jaktflyg, haI' utvecklat stol' respekt för kurdiska robotar och numera bara bombaI' mAl frAn mycket hög höid vilket medför dAlig träffsuerhet Civilbefolkningen har betytt mycket för KDP:s comeback. För lyra AI'$edan drog vi genom ett öde landskap med raserade byar. I dag finns där biomstrande bosättningar moo vaiande skördar pA fälten och boskap betande pA bergssidoma. Redan existerande byar har byggts ut för att kunna ta emot familjer som lämnat de "beskyddade" läger som irakierna inrättat nära huvudvägama 1977.Lägren byggdes för att berova german befolkningens stöd och bevakades av irakiska militärposteringar. Civilbefolkningen är fientlig mot regeringen och även i byar nära militärposteringarna trotsaI' d~sertörer fr~n llrmén myn- , digheterna med att paradera me<! sma automatvapen pA axeln. Källor i omrAdet uppgav att loka-, la irakiska befälhavare erbjudft gerillan inofficiella vapenstille-' stAnd och avta1, men regeringen ' gAI'pA en hârd linje. Medicinska kliniker och cirka 750 byskolor haI' stäng\s och barnen frAn landsbygdlln vägras undervisning i städ~rna Gerillan är i QaB sämre rustad im 1975dAdet gäl1eregna lärare. Kurdffamgângar Kurdernas största framgAngar har,skettpA slagfältel I mitten av 70-talet tvingades de till öppna frontstrider med irakiska armén i försök att MUa sitt omrâde. Nu koncentre'rar sig germanpA just geriUakrig och förkastar alla iranska försök att blanda in dem i större reguljära militäroperationer. Kurderna kan sam ett resultat räkna sina stupade i hundratal sedan Gulf-kriget började medan Iran fAr räkna sina' i hundratusental. Men kurderna förser iraniema med spanings~ styrkor och underrättelser. De kurdiska teritoriella vinstema i Kurdistan har varit myeL ket större än iraniernas. De sena~ re hlller tre smA brohuwden i irakiska Kurdistan sedan 11)83 men dessa bar inte utvidgats nämnvärt. Men under 1986 blir det säkert förändringar. Inom de närmaste tolv mAnadema väntas kurderna ha fullbordat ett vägbygge halvvägs genom Kurdistan. Militära fömödenheter frAn Iran kammer dA fram inom dagar, inte som nu inom veckor, till avlägsna baser och iraniema kammer att finnas nära till hands att förstärka kurdiSka framstötar pA den här sektorn. Irak blir tvingat att skicka f!:irstärkningar narr ut vilket tunn~r ut resten av fronten och skruven dras At för Baldad, kanske till bristnings~~~. ~ 0 DAGENS NlIIE'fER D~. TIsdqen den 28}anuari 1918 o 0 0 Kurdistans demokratiska parti, KDP, har utarbetat ett scenario för att snabbt kunna ta över om Iraks president Saddam Hussein försvinner. Planen bygger pâ allianser med en rad olika grupper och förutsätter att Iraks armé löses upp vid Husseins fall. KDP-gerillans ledare: Kurdistan är värt om Hussein faller AvGWYNNEROBERTS Iraks president Saddam Hussein utsattes den 25 oktober föua Aret för ett attentatsförsök iden lilIa staden Al Khales 60 kilo- meter nordöst om Bagdad. Attentatet var mycket nlra att Iyckas. Det var en komplott mellan nAgra högre arméofficerare och medlemmar ur palatsgardet, berättar KDP-gerillans ledare Masoud Barzani för mig när jag besöker gerill&nsbaser i norra Irak. Attentatet misslyckades och en armégeneral ach en rad sammanswrna greps. - De fördes till en välkänd plats och ingen räknar med att fA se dem i livet igen, säger Barzani. Sedan kriget mellan Iran och Irak började i september 1980 sägs Saddam Hussein ha varit utsatt för minst fern allvarliga mordförsök. Attentatsmännen har kommit bAdefrAnden irakiska armé n, frAn olika oppositionsgrupper och frAn den irakiska shiafundamentalistiska rörelsen Al Dawa (Ropet) som stöds av Iran. De misslyckade försöken har alla följts av skärpta irakiska säkerhetsAtgärder och ett ökat förtryck mot befolkningen. Det senaste attentatsförsöket offentiiggjordes aldrig men kom till den kurdiska gerillans kännedom dA en inblandad major flydde till en gerillabas. Majorens berättelse sände en vAg av entusiasm genom gerillansled. - Enligt vAr politiska analys stAr och faller Iraks politiska system med Saddam Husseins person. Saddam är identisk med regimen, säger Masoud Barzani. Katastrofplan ..:.:I samma ögonblick som harts regim faller, faller aUaregerings- och statsorgan i Irak samman. Vi kommer att frarnstâ som den bäst organiserade kraften i landet och heia Kurdistan är vArl KDP är allierat med Iraks kommunistparti, arabnationalistiska grupper, tvAmindre kurdiska politiska partier med egoa gerillaförband, och delar baser med Al Dawa KDP har utarbetat "katastrafplaner" för att snabbt kunna ta över om Saddam Hussein försvinner. Deras styrkor skall inta provinshuvudstäder, avväpna armésoldater och skära av kommunikationer. Dm regimen börjar vackla tror KDP att armésoldaterna i Kurdistan bara kammer att tänka pA att rädda livet, ach att städer som Mosul, Arbil ach oljestaden Kirkuk snabbt skall vara erövrade. Det kurdiska scenariot inbegriper att de islamiska grupperna, främst Al Dawa, spelar stor roll och-att deras medlemmar fAr en kraftig representation i en framtida koalitionsregering. Kurdema räknar för sin del med en regeringsrepresentation som stAr i firbAllande till deras antal, lyra miljoner av Iraks 14 mUjoner invAnare. Kurderna har av iranierna fitt försäkringar om att Iran illdrig skall uppträda som ockupationsmaktilrak. - De för bara krig mot Saddam Hussein och kommer att slAss mot hans armé var den än dyker upp. Men de kan aldrig bU ockupanter ... säger Barzani. Med andra ord, om det inte rAdde samförstând mellan iraniema ach ~raks folk, kurder, shia- ach sunnimuslimer, sA skulle läget bi ohAllbart. Löften Kurdemas scenario förutsätter att Iraks armé löses upp och att situationen dA kan bli kritisk i Bagdad, - Om en annan arméQfficer med samma idéer som Saddam . Hussein axlar hans mantel sA tänker inte vi samarbeta. Men am det bildàs en keialitionsregering som vill hävda folkets demokratiska, politiska och' ,sociala rättigheter sAstöder vi den, säger Barzani. Kurdernas scenario förutsätter ocksi att alla grupperingar bAller sina löften, till exempel Al Dawa. - Genom islamiskt styre kommer kurderna att fA mer rättigheter än de har önskat. Dm de vill ha självstyre skall islam ge dem mer än självstyre, säger en av Al Dawas ledare till mig vid en bas i irakiska Kurdistan. Men alltför ofta har sAdana löften visat sig vara tomma ordo Enighet mellan rivaliserande kurdiska grupper är en annan förutsättning för framgàng. Just nu slAssde inte sinsemellan men Kurdistans patriotiska union, . PUK, lett av Jelal Talabarii, och KDP har legat i luven pAvarandra i tio ir, men nu pigAr försoningstrevare. . En framgAngsrik kupp i. Irak, som följs av att grupper stödda av Iran tar över, kammer att skapa panik i staterna ;,id Persiska viken. Turkiet som redan har 30000 man längs Iraks gräns 'i norr kan frestas att ingripa,. Syrien och dess allier8!ie Sovjetunionen skulle ocksâ störas aven 58 • Vid Zakho. nära syriska och turkiska gränserna, finns eU at' den kurdiska läger. Gerillan ärväl beväpnad och lierad med en rad andra gropper. s'dan utveckllng trots banden meUan Damaskus och Teheran. AlIianser - Det skulle bll kaos., medger Masoud BarZarù. Det är svlirt att säga vàd!JOm skulle hända. Trollgen skulle det bU stormaktsinblendnin,. Om Nat.Q lägg4lr' sig i , si kommer andra intressenter ocksl att göra del' Som irakier har vi vAra mêl och som väI är stAr vi inte ensamma. KOP:s allianser sträcker sig över ett brett spektrum - frlin , Iran, Syrien och Libye~ pä den ena kanten tilliraks kommunistiska parti pA den andra. KDP haI,' inga .formella förbindelser med Moskva eller östblocketmen det räder ingen tvekan om var det haI,' sina sympatier. F1era KOP-medlemmar haI,' studet'at i ösistater och USAbetraktas med avsmak sedan Washington plötsllgt 1975 dro~ undQ1 sitt ~ ftir en kurdisk revoit mot Bagded. Under hösten 1985 föreirom upplopp i tvA större b1rdiska $Üder, Arbil och Suleimariieh. Den irakiska armèn sloi;~qligt kür-, 80 diska klillor ner- upploppen med stor grymhet. Enligt gerilla "frAn PUK omknngade 30000 man SuIplmaOleh där betokningens vrede Vaxt och hoppet vaknat att upploppen skulle fajas aven folklig re~ning over heIa irakiska KurdIstan. - Handelseutvecklingen och trycket frän befolkningen kan fresta CiSS att ta risker, säger en KDP.ledare, Masoud Barzani oroar sig för att irakierna kammer att utkräva en blodlg hämnd mot civilbefolkningen. Vi mäste vara försik~ga, säger han, annars kan deras hämnd bHtotal. 0 Ett mAI sOm uppenbarllgen frestar gerillan och som kan bli föremäl för attacker är den olje-" ledning för irakisk olja som gAr frAn Kirkuk via Zakho till Turkiet. Hälften, eller cirka en mijon fat dagllgen, av Iraks oljeexport gAI,'den vägen och ett lAngt avbrott skulle försätta Bagdad i en utomordenUig svAr ekonomisk situaion. - Vi funderar pA saken, säger en KDP-Iedare, men det finns geri.llans fortfarande en dei tekniska svarigheter. Sä snart vi behärskar . dem är det värt ett försök och även om vi mAste offra Hvet pA en stor grupp av de vAra sA kommer vi inte att tveka ett ögonbllck. 0 o I 200 I 400km I Detta är den andra artikeln au den bnUtske journalisten Gwynne Roberts 'lm KDP. Den första var infdrd den 26 januari. I ,,_, SOVJET Teheran • IRAN SAUDI ARABIEN